Partiklar (PM10) i gaturum (antal dygn över miljökvalitetsnormen)

Högre halter av PM10 noteras särskilt under år med mindre nederbörd och mer barmarksförhållanden under vinter- och vårsäsongen. Höga halter tenderar även att uppstå i gaturum med begränsad ventilation, hög andel dubbdäck och i vissa fall hög trafikintensitet. Intensiv halkbekämpning genom sandning och därefter bristfällig borttagning av halkbekämpningsmaterialet och det vägdamm som genereras till följd av det uppkomna slitaget av vägbanan, bidrar ytterligare till förhöjda halter. I kommuner med aktivt åtgärdsarbete kan generellt sett en förbättring av halterna ses.

En förebyggande luftkvalitetsstrategi (FLIS) är ett konkret verktyg för att arbeta långsiktigt med luftkvaliteten, dels för att undvika överskridande av miljökvalitetsnormen, men även för att arbeta mot miljömålen och generellt sänkta luftföroreningshalter. 

Förebyggande luftkvalitetsstrategi 

När människan andas in partiklar passerar en stor del av dem som är mindre än 10 µm i diameter (PM10) ner till lungorna. PM10 är därför en av de luftföroreningar som orsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter.

Långtidsexponering av partiklar i omgivningsluften kan orsaka sjuklighet och förtida dödlighet i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar, till exempel hjärtinfarkt, stroke och lungcancer. Det finns även en ökad risk för astma, demens, diabetes och andra typer av cancer. Långtidsexponeringen beräknas bidra till i genomsnitt flera månaders förkortad livslängd i Sverige.

Kortvarigt förhöjda partikelhalter kan leda till luftvägsbesvär för astmatiker och andra känsliga personer, samt påverka dödligheten.

Barn samt gravida kvinnor och personer med underliggande sjukdomar är särskilt känsliga för luftföroreningar som partiklar.

Det har inte kunnat fastställas någon säker nivå, det vill säga under vilken luftföroreningar helt saknar negativa hälsoeffekter. Det finns därför hälsomässiga fördelar med att sänka halterna även vid lägre nivåer.

Vägtrafiken, både avgaser och slitage av däck, bromsar och vägbana, är en stor källa till förekomsten av partiklar i tätortsluften. För partiklar i storleksområdet mellan PM2,5 och PM10 är slitagepartiklar från användning av dubbdäck samt uppvirvlande partiklar på vägbanan den största källan.

Partiklar kommer också från annan förbränning samt från naturliga källor, till exempel havssalt och sand.

Till följd av att det regionala bidraget till partikelförekomsten i urban bakgrundsluft är relativt stort finns en geografisk gradient med högre halter i södra Sverige. Motsvarande mönster finns dock inte för halterna av PM10 i gaturum, eftersom det lokala bidraget kan variera kraftigt både mellan tätorter och mellan olika gaturum i samma tätort.

Redovisade data är framtagna av respektive kommun i enlighet med bestämmelserna i luftkvalitetsförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet. Resultat från kalenderår med ≥310 mätdygn på respektive station ingår i diagrammet.

Data från Skellefteå Kv Pantern 2024 ingår i diagrammet trots lägre tidstäckning på grund av att miljökvalitetsnormen överskreds.

Luftkvalitetsförordning (2010:477) (riksdagen.se)

Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9)

SMHI är, på uppdrag av Naturvårdsverket, datavärd för luft.

• Kommunerna rapporterar data till datavärden varje år senast den 31 mars.
• Nästa diagramuppdatering hösten 2026.

Mer data kan hämtas via datavärden:

Datavärdskap för luftkvalitet på SMHI:s webbplats

En beskrivning av statistiken finns i kvalitetsdeklarationen.

Kvalitetsdeklaration MI0401 – Luftkvalitet Tillstånd i miljön (pdf)