Luftföroreningar och dess effekter
Luftföroreningar påverkar både människors hälsa och miljön. De kan göra människor sjuka och förkorta den förväntade livslängden. Samtidigt kan de också bidra till växtskador, korrosion, nedsmutsning, övergödning, försurning och klimatförändringar.
En mängd olika aktiviteter i samhället bidrar till att luftföroreningar uppstår. De bildas bland annat vid förbränning, uppkommer i processutsläpp vid industrier eller vid damning från bergshantering. Trafiken är en betydande källa som orsakar utsläpp av gaser och partiklar från förbränning i motorn, men även genererar partiklar från förslitning av bromsar, hjul och vägbanan. Den luft vi andas i Sverige påverkas både av inhemska utsläpp och av föroreningar som transporteras hit från andra länder.
Många olika föroreningar
Luftföroreningarna innehåller ett stort antal föroreningar som kan förekomma som gaser eller partiklar i luften.
De vanligaste luftföroreningarna består av kväve- och svaveloxider, marknära ozon samt svävande partiklar av olika storlek, ålder och sammansättning.
Andra luftföroreningar som regleras och övervakas är kolväten, som bensen och polycykliska aromatiska kolväten (PAH), samt kolmonoxid och metaller.
Så påverkas svenskarnas hälsa av luftkvaliteten 2023 och 2030
Sverige har relativt god luftkvalitet, men trots det orsakar luftföroreningar fortfarande tydliga hälsoproblem och stora samhällskostnader. För att få en bättre bild av hälsopåverkan på Sveriges befolkning av luftföroreningar har SMHI, tillsammans med forskare vid Umeå universitet, tagit fram nationella beräkningar för hur svenskar exponeras för tre centrala luftföroreningar: kvävedioxid (NO2), fina partiklar (PM2,5) och grova partiklar (PM10). Projektet har genomförts inom den Hälsorelaterade Miljöövervakningen (HÄMI).
Ladda ner faktablad och rapport
Luftföroreningarna orsakar problem och skador
Luftföroreningar kan orsaka lokala problem för människors hälsa. Hälsorisker är ett resultat av både långvarig exponering för relativt låga halter och återkommande kortvariga toppar av mycket höga halter.
Exponering för luftföroreningar kan ha negativa hälsoeffekter på både kort och lång sikt, och är kopplad till ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar. Luftföroreningar är dessutom klassat som cancerframkallande av världshälsoorganisationen WHO, med en tydlig koppling till lungcancer. Den senaste forskningen visar också att luftföroreningar orsakar fler och större negativa hälsoeffekter än vad man tidigare trott, och att dessa effekter uppträder redan vid lägre halter än vad som tidigare bedömts.
För små partiklar har inga säkra lägsta nivåer fastställts och därför bör man sträva efter så låg exponering som möjligt. Särskilt sårbara grupper omfattar barn, äldre och människor med befintliga luftvägssjukdomar eller hjärt- och kärlsjukdomar.
Ofta transporteras föroreningar över långa avstånd eller över gränser för att sedan deponeras till mark och vatten med nederbörden. Då kan luftföroreningarna bland annat orsaka försurning och övergödning.
Föroreningar kan även bildas genom omvandling i luften som till exempel ozon och långväga transporterade partiklar. Då kan luftmassor med höga halter orsaka så kallade föroreningsepisoder.