Jordbruk, utsläpp av växthusgaser
Jordbrukssektorns utsläpp består främst av metan och lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering och kväveomvandling i mark. Jämfört med 1990 är utsläppen lägre idag, främst på grund av effektivisering och minskad djurhållning, men det senaste årtiondet är utsläppen på en mer stabil nivå.
Små förändringar i utsläppen från jordbrukssektorn
Enligt slutlig statistik för år 2024 minskade växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn marginellt jämfört med föregående år och uppgick till knappt 6,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar omkring 13 procent av Sveriges totala territoriella utsläpp. Utsläppen sker från biologiska processer kopplat till växtodling och djurhållning. Drygt hälften av sektorns utsläpp är direkt kopplade till djurhållningen.
Jordbrukssektorns utsläpp redovisas i tre delsektorer. Fördelning av jordbrukssektorns utsläpp:
- Metan från djurens fodersmältning, 52 procent.
- Metan och lustgas från stallgödsellagring, drygt 5 respektive drygt 4 procent.
- Lustgas från jordbruksmark och koldioxid från kalkning, 36 respektive 2 procent.
Jordbrukssektorn är den största källan till Sveriges totala utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas. Båda är kraftigare växthusgaser än koldioxid, men framför allt metan bryts ner mycket snabbare i atmosfären. Då sektorns utsläpp har sitt ursprung i biologiska processer, kan de variera mycket över regioner, tid och för olika produktionsmetoder. Beräkningarna är därför associerade med stor osäkerhet. Det gäller särskilt lustgasutsläppen från kvävetillförsel till åkermark.
Jordbrukssektorns utsläpp påverkas av många faktorer där vissa framför allt påverkar den långsiktiga utvecklingen och andra förklarar årliga variationer.
Utsläppen jämfört med 1990
Utsläppen från jordbrukssektorn har minskat långsamt över tid och är idag cirka 14 procent (drygt 1 miljon ton koldioxidekvivalenter) lägre än 1990. Minskningen beror framför allt på effektivisering och reducerad djurhållning (främst av mjölkkor och grisar) och i mindre utsträckning på minskad användning av mineralgödsel. Utsläppen har varit på en mer stabil nivå under den senaste tioårsperioden.
Den pågående strukturomvandlingen har bland annat inneburit färre, men större gårdar, ett minskat antal djur och högre avkastningsnivåer inom både djurhållning och växtodling. Styrning på området, framför allt den gemensamma jordbrukspolitiken, men även styrning för minskat kväveläckage, har också påverkan på sektorns utsläpp.
Utsläppen av metan från djurens fodersmältning var knappt 3,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2024 och stod för 52 procent av sektorns utsläpp. Utsläppens storlek påverkas framför allt av antalet nötkreatur, men även avkastningen per mjölkko och utvecklingen av antal inom andra djurpopulationer har viss effekt. År 2024 var utsläppen 12 procent lägre jämfört med 1990. Minskningen beror främst på en nedgång i det totala antalet nötkreatur. Antalet mjölkkor har minskat mest samtidigt som de blivit mycket mer produktiva. Antalet dikor inom nötköttsproduktion har däremot ökat jämfört med 1990.
Växthusgasutsläpp från djurens fodersmältning
Utsläppen från lagring av stallgödsel var cirka 0,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2024, varav drygt hälften är metan och resten lustgas. Dessa utsläpp stod för knappt 10 procent av sektorns utsläpp. Utsläppens storlek beror på mängden och typ av stallgödsel samt hur den lagras. År 2024 var utsläppen 12 procent lägre än 1990, vilket främst, sett över en längre tidsperiod, beror på ett minskat antal mjölkkor och grisar samt förbättrad gödselhantering. Under samma tidsperiod har utsläppen ökat från vissa anda djurkategorier främst på grund av ett ökat antal dikor och slaktkycklingar.
Växthusgasutsläpp från lagring av gödsel
Utsläppen från jordbruksmark var cirka 2,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2024, vilket utgjorde drygt 38 procent av sektorns utsläpp. Huvuddelen av utsläppen är lustgas kopplat till framför allt spridning av mineralgödsel, odling av organogena jordar, skörderester i fält samt spridning av stallgödsel. En liten del av utsläppen är koldioxid från spridning av kalk och urea på jordbruksmark.
År 2024 var utsläppen från jordbruksmark 18 procent lägre än 1990 års nivå och minskningen i utsläpp beror främst på en minskad användning av kvävemineralgödsel (fram tills drygt 10 år sen) och kontinuerligt minskade utsläpp från organogena jordar till följd av minskad åkerareal.
Växthusgasutsläpp från jordbruksmark
Förändringar som leder till en effektivare produktion ökar lönsamheten, samtidigt som de oftast minskar produktionens negativa miljö- och klimatpåverkan. En utveckling som bland annat är tydlig inom mjölkproduktionen. Men mer behöver göras för att jordbruket ska bidra till klimatomställningen, läs vidare under:
Utvecklingen det senaste året
Årliga variationer i utsläpp beror i normala fall främst på förändringar i djurantal samt skörderesultatet och mängden mineralgödsel som används. Det senare påverkas i sin tur av åkerareal, väder och odlade grödor. Åtgärder som införts för att öka produktiviteten eller minska negativ miljö- eller klimatpåverkan påverkar i vissa fall också utsläppens storlek.
Mellan 2023 och 2024 minskade utsläppen marginellt med 0,4 procent eller med 0,03 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Utsläppen från djurhållning minskade något på grund av lägre djurantal av nötkreatur och får samtidigt som utsläppen av lustgas från jordbruksmark var något högre till följd av högre skördar.
Utsläppen från fodersmältning var något lägre 2024 än 2023, vilket främst förklaras av att det totala antal nötkreatur och även antalet får minskade. En liten minskning i utsläpp skedde också från lagring av stallgödsel till följd av ett minskat djurantal i flera djurkategorier och således mindre mängd gödsel totalt.
Däremot var utsläppen av lustgas från jordbruksmark något högre 2024. Det förklaras framför allt av högre skördar av spannmål och vall vilket ger högre mängd skörderester i fält än under det sämre skördeåret 2023. Flera andra faktorer påverkade utsläppen något men i olika riktning. Exempelvis var försäljning av kväve i mineralgödsel för gödselåret 2023/2024 något högre jämfört med föregående gödselår medan användningen av urea minskade från en hög nivå 2023.
Jordbruket orsakar ytterligare utsläpp
Det finns ytterligare utsläpp kopplade till jordbruket, men som redovisas under andra sektorer. Utsläpp och upptag av växthusgaser (utöver lustgas) från åkermark och betesmark redovisas under markanvändningssektorn. Utsläpp från användning av fossila bränslen, som framför allt används i arbetsmaskiner och för uppvärmning av lokaler, redovisas under energisektorn.
Preliminär statistik för 2025 publiceras i juni 2026
Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Naturvårdsverket publicerar även preliminära utsläpp. Preliminära utsläpp för 2025 kommer att publiceras i mitten av juni 2026.
Detaljerad slutlig statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Metoderna för beräkning av territoriella utsläpp och upptag finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Document (NID). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.
Metoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.
Statistik om territoriella utsläpp och upptag fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NID-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. Sveriges NID-rapport och tillhörande CRT-tabeller går att ladda ner från UNFCCC:s webbplats:
Statistiken uppdaterades med GWP AR5 den 15 mars 2023
Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:
Nya riktlinjer och metodik sedan 2013
Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006. Sverige tillämpar också delar av IPCC:s 2019 Refinement to the 2006 Guidelines.
UNFCCC:s rapporteringsriktlinjer (unfccc.int)
IPCC:s metodriktlinjer från 2006 (ipcc-nggip.iges.or.jp)
IPCC:s metodriktlinjer 2019 Refinment to the 2006 guidelines (ipcc-nggip.iges.or.jp)
Koldioxidekvivalenter
Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.
För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
| Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
|---|---|
| Koldioxid, CO2 | 1 |
| Metan, CH4 | 28 |
| Lustgas, N2O | 265 |
Räknat per utsläppt ton och i ett 100-årsperspektiv bidrar exempelvis metan 28 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därför 28 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5), och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Mer om statistiken och dess kvalitet
Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Svenska MiljöEmissionsData, SMED (smed.se)
Detaljerade uppgifter om slutliga utsläppen och upptagen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen.
Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (scb.se)
Kvalitetsdeklaration slutliga utsläpp och upptag av växthusgaser (pdf)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas:
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)
Mer information om statistikens indelning:
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket