Arbetsmaskiner, utsläpp av växthusgaser
Utsläppen från arbetsmaskiner har varierat under de senaste decennierna, men med en minskande trend över tid. Åtgärder krävs för ytterligare minskningar framöver.
Arbetsmaskiner utgörs av bränsledriva arbetsredskap, däribland traktorer, kranar, grävmaskiner, gräsklippare, motorsågar och snöskotrar. Arbetsmaskinerna används bland annat för bygge och underhåll av vägar, bostäder och lokaler, men även för arbete inom industri, jord- och skogsbruk och fiske. Utsläppen från arbetsmaskiner står idag för cirka sju procent av Sveriges totala utsläpp.
Osäkerheter bakom utsläppsberäkningar för arbetsmaskiner
Beräkningen av utsläpp från arbetsmaskiner är än så länge helt modellbaserad, vilket genom relativt osäkra och begränsade data medför osäkerheter i resultaten. Dessa osäkerheter rör bland annat uppsättningen av aktiva arbetsmaskiner, drifttiden för dessa och fördelning av maskiner mellan olika sektorer. Bränsleanvändning och utsläpp följer delvis av ovanstående parametrar, vilket skapar osäkerheten i modellresultatet.
Arbetet med att förbättra modellen och minska osäkerheterna sker kontinuerligt, och därmed kan utsläpp för ett visst år justeras i efterhand.
Störst utsläpp från arbetsmaskiner inom industri- och byggsektorn (inklusive vägarbeten)
Arbetsmaskiner som används inom industri- och byggsektor (inklusive vägarbeten) ger upphov till ungefär 39 procent av sektorns utsläpp. Utsläppen från arbetsmaskiner inom industri- och byggsektorn har ökat med 27 procent sedan 1990, vilket motsvarar en ökning med ungefär 276 000 ton koldioxidekvivalenter.
Inom stora delar av industri och byggsektor (inklusive vägarbeten) används större och mer energikrävande arbetsmaskiner som hjullastare, truckar och olika typer av grävmaskiner med hög motoreffekt, vilket påverkar utsläppen.
Efter arbetsmaskiner inom industri, bygg och anläggning sker störst utsläpp från arbetsmaskiner inom
- jordbruk (15 procent)
- skogsbruk (14 procent)
- övrig verksamhet såsom flygplatser och hamnar (11 procent).
För samtliga av dessa områden har utsläppen från arbetsmaskiner minskat jämfört med utsläppsnivåerna år 1990.
Främst utsläpp av koldioxid, men även andra utsläpp till luft
Växthusgasutsläppen från arbetsmaskiner består till största del av koldioxid, men även andra utsläpp till luft förekommer. Arbetsmaskiner står exempelvis för 12 procent av utsläppen av kväveoxider.
Arbetsmaskiner inom industri, bygg och anläggning ger det största bidraget till utsläppen av kväveoxider och stod 2020 för 37 procent av utsläppen i sektorn.
Slutgiltig statistik publiceras i december 2022
Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. I december 2022 publicerar Naturvårdsverket slutgiltig statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2021.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Metoderna för beräkning av territoriella utsläpp och upptag finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Report (NIR). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.
Metoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.
Statistik om territoriella utsläpp och upptag fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NIR-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. Med anledning av detta avser NIR-rapport som nås via länken nedan under perioden december–mars föregående års statistik jämfört med Sveriges officiella utsläppsstatistik som finns publicerad på Naturvårdsverkets webbplats.
Sveriges nationella utsläppsinventering (NIR) (UNFCCC:s webbplats)
Nya riktlinjer och metodik sedan 2013
Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.
Koldioxidekvivalenter
Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.
För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
---|---|
Koldioxid, CO2 | 1 |
Metan, CH4 | 25 |
Lustgas, N2O | 298 |
Räknat per utsläppt ton och i ett 100-årsperspektiv bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (AR4), och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Mer om statistiken och dess kvalitet
Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.
Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (SCB:s webbplats)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas:
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)
Statistikens indelning och kopplingen till FN:s rapporteringsformat (Common Reporting Format – CRF)
Hushåll (1A4bii)
- Snöskotrar och terränghjulingar (1A4bii)
- Övriga arbetsmaskiner exkl snöskotrar och terränghjulingar (1A4bii)
Fiskebåtar (1A4ciii)
Industri- och byggsektorns arbetsmaskiner (inkl. vägarbeten) (1A2gvii)
Jordbruk (1A4cii)
- Snöskotrar och terränghjulingar (1A4cii)
- Övriga arbetsmaskiner exkl snöskotrar och terränghjulingar (1A4cii)
Kommersiella och offentliga verksamheter (1A4aii)
Skogsbruk (1A4cii)
Övriga (flygplatser, hamnar, m.m.) (1A3eii)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket