Utrikes sjöfart och flyg, utsläpp av växthusgaser

Växthusgasutsläpp från bränsle som tankas i Sverige och används till utrikes sjöfart och flyg, även kallad internationell bunkring, har minskat under 2020 men ökat med drygt 150 procent mellan 1990 och 2020. Sjöfarten står för den största delen av dessa utsläpp.

      Minskade utsläpp från utrikes transporter

      Alla sektorer i samhället måste minska sina utsläpp av växthusgaser för att vi ska nå det långsiktiga klimatmålet. Växthusgasutsläppen från den internationella sjöfarten och flygfarten omfattas inte av några nationella åtaganden om utsläppsminskningar, men det finns internationella åtaganden för att minska utrikes sjöfartsutsläpp, och för det internationella flyget finns ett åtagande om att klimatkompensera ökningarna av koldioxidutsläpp efter 2020.

      Koldioxidutsläppen (men inte de så kallade höghöjdseffekterna) från internationellt flyg för resor inom EU ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter sedan 2014. Utsläppen av växthusgaser från bränslen som används till utrikes sjöfart och flyg bidrar till betydligt större utsläpp än den inhemska sjöfarten och flyget.

      Under covid-19-pandemin minskade sammantaget utsläpp från utrikes transporter med 4 procent jämfört med föregående år, som följd av de kraftigt minskade utsläppen från internationellt flyg. Samtidigt ökade istället utsläppen från utrikes sjöfart under 2020.

      Ökade utsläpp från bränsle till sjöfart 

      Större delen av utsläppen från utrikes sjöfart och flyg kommer från bränsle till sjöfart, vilket uppgår till ungefär 8,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2020. Det är mer än tre gånger så mycket som utsläppsnivån 1990, och trots pandemin 20 procent högre jämfört med föregående år. Det finns flera förklaringar till varför den internationella bunkringen för sjöfart varierar med tiden. Några av dessa är att:

      • Svenska aktörer har vunnit marknadsandelar på bunkringsmarknaden, dels genom att de var tidigt ute med att kunna erbjuda låg-svavelhaltigt bränsle och dels för att ett stort konkurrerande danskt företag gick i konkurs 2014.
      • Produktionen av restolja (eldningsolja 2-5) har ökat på grund av större efterfrågan på låg-svavelhaltigt bränsle, där restolja sedan sålts som billigare hög-svavelhaltigt bränsle.
      • Hur mycket rederierna väljer att bunkra i Sverige beror också på hur bränslepriset i Sverige förhåller sig jämfört med andra länder och fartygets rutter i övrigt.

      Minskat internationellt resande påverkar utsläppen kraftigt

      Växthusgasutsläppen från flygets internationella bunkring var 0,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2020. Det är till följd av pandemin en kraftig minskning på 65 % jämfört med föregående år. I relation till 1990 års nivå har utsläppen minskat med 30 %, men innan pandemin var utsläppen från internationellt flyg ungefär dubbelt så höga som 1990.

      Bränsle som tankas (internationell bunkring) återspeglar endast utsläppen från just tankningen i Sverige och tar inte hänsyn till flygresans slutgiltiga mål och fullständiga längd, eller flygresor vars tankningar skett utanför Sverige. För att uppskatta svenskarnas klimatpåverkan från flygresor behöver även resvanor och antalet flygresor beaktas.

      Läs mer om flygets klimatpåverkan

      Vid utsläppsberäkningarna för internationellt flyg är hänsyn inte tagen till den ökade klimateffekt som uppstår vid förbränning på hög höjd.

      Ny statistik publiceras december 2022

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. I december 2022 publicerar Naturvårdsverket ny statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2021.

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket