Utrikes sjöfart och flyg, utsläpp av växthusgaser
Växthusgasutsläpp från bränsle som tankas i Sverige och används till utrikes sjöfart och flyg, även kallad internationell bunkring, har ökat med närmare 150 procent sedan 1990. Sjöfarten står för den största delen av dessa utsläpp.
Minskade utsläpp från utrikes transporter under pandemin
Alla sektorer i samhället måste minska sina utsläpp av växthusgaser för att vi ska nå det långsiktiga klimatmålet. Växthusgasutsläppen från den internationella sjöfarten och flygfarten omfattas inte av några nationella åtaganden om utsläppsminskningar, men det finns internationella åtaganden för att minska utrikes sjöfartsutsläpp och för det internationella flyget finns ett åtagande om att klimatkompensera ökningarna av koldioxidutsläpp efter 2020.
Koldioxidutsläppen (men inte de så kallade höghöjdseffekterna) från internationellt flyg för resor inom EU ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter sedan 2014. Utsläppen av växthusgaser från bränslen som används till utrikes sjöfart och flyg bidrar till betydligt större utsläpp än den inhemska sjöfarten och flyget.
Under 2020, till följd av covid-19-pandemin, minskade sammantaget utsläpp från utrikes transporter med fyra procent jämfört med föregående år, som följd av de kraftigt minskade utsläppen från internationellt flyg. Under 2021 har utsläppen fortsatt att minska något, vilket berodde på minskade utsläpp från utrikes sjöfart. Utrikes flyg ökade något, men ligger fortsatt på en mycket lägre nivå än utsläppen under 2019.
Ökade utsläpp från bränsle till sjöfart
Större delen av utsläppen från utrikes sjöfart och flyg kommer från bränsle till sjöfart, vilket uppgår till ungefär åtta miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021. Det är nästan tre gånger så mycket som utsläppsnivån 1990 och har trots pandemin ökat med drygt en miljon ton 2021 jämfört med 2019.
Det är vanligt att utsläppen från sektorn varierar mellan åren. Det finns flera förklaringar till varför den internationella bunkringen för sjöfart varierar med tiden. Några av dessa är att:
- Svenska aktörer har vunnit marknadsandelar på bunkringsmarknaden. Dels genom att de var tidigt ute med att kunna erbjuda låg-svavelhaltigt bränsle, dels för att ett stort konkurrerande danskt företag gick i konkurs 2014.
- Produktionen av restolja (eldningsolja 2–5) har ökat på grund av större efterfrågan på låg-svavelhaltigt bränsle, där restolja sedan sålts som billigare hög-svavelhaltigt bränsle.
- Hur mycket rederierna väljer att bunkra i Sverige beror också på hur bränslepriset i Sverige förhåller sig jämfört med andra länder och fartygets rutter i övrigt.
Minskat internationellt resande påverkar utsläppen kraftigt
Växthusgasutsläppen från flygets internationella bunkring var ungefär en miljon ton koldioxidekvivalenter år 2021. Det är till följd av pandemin en kraftig minskning på 63 procent jämfört med 2019. I relation till 1990 års nivå har utsläppen minskat med 26 procent, men innan pandemin var utsläppen från internationellt flyg ungefär dubbelt så höga som 1990.
Bränsle som tankas (internationell bunkring) återspeglar endast utsläppen från just tankningen i Sverige och tar inte hänsyn till flygresans slutgiltiga mål och fullständiga längd, eller flygresor vars tankningar skett utanför Sverige. För att uppskatta svenskarnas klimatpåverkan från flygresor behöver även resvanor och antalet flygresor beaktas.
Läs mer om flygets klimatpåverkan
Vid utsläppsberäkningarna för internationellt flyg är hänsyn inte tagen till den ökade klimatpåverkan som uppstår vid förbränning på hög höjd. Dessa höghöjdseffekter är nästan lika stora som klimatpåverkan från planens utsläpp av koldioxid.
Preliminär statistik för 2022 publiceras innan sommaren 2023
Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Inför sommaren 2023 publicerar Naturvårdsverket ny preliminär statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2022. Den slutgiltiga officiella statistiken publiceras i december 2023.
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Metoderna för beräkning av territoriella utsläpp och upptag finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Report (NIR). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.
Metoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.
Statistik om territoriella utsläpp och upptag fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NIR-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. Med anledning av detta avser NIR-rapport som nås via länken nedan under perioden december–mars föregående års statistik jämfört med Sveriges officiella utsläppsstatistik som finns publicerad på Naturvårdsverkets webbplats.
Sveriges nationella utsläppsinventering (NIR) (UNFCCC:s webbplats)
Statistiken uppdaterades med GWP AR5 den 15 mars 2023
Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:
Nya riktlinjer och metodik sedan 2013
Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.
Koldioxidekvivalenter
Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.
För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
---|---|
Koldioxid, CO2 | 1 |
Metan, CH4 | 25 |
Lustgas, N2O | 298 |
Räknat per utsläppt ton och i ett 100-årsperspektiv bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (AR4), och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Mer om statistiken och dess kvalitet
Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.
Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (SCB:s webbplats)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i Statistikdatabasen:
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s Statistikdatabas)
Statistikens indelning och kopplingen till FNs rapporteringsformat (Common Reporting Format – CRF)
Utrikes transporter
- Utrikes sjöfart (1D1b)
- Utrikes flyg (1D1a)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket