Industri, utsläpp av växthusgaser
Industrisektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges territoriella utsläpp. Utsläppen domineras av järn- och stålindustrin, mineralindustrin samt raffinaderierna.
Industrins utsläpp står för knappt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp och var 24 procent lägre år 2021 jämfört med 1990.
De totala utsläppen från industrin omfattar direkta utsläpp från industrins tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen inom industrin samt diffusa utsläpp. Du kan läsa mer om vilka utsläpp som omfattas av varje bransch under fliken Om industrins indelning.
De största utsläppen kommer från järn- och stålindustrin, mineralindustrin samt raffinaderier. De största utsläppskällorna är
- förbränning av industriella restgaser från koksverk samt järn- och stålproduktionsprocesser
- användning av koks som reduktionsmedel i masugnar i järn- och stålindustrin
- kalcinering av kalksten och dolomit vid cementproduktion i mineralindustri
- förbränning av industriella restgaser i raffinaderier och diffusa utsläpp vid raffinaderier (exempelvis utsläpp från vätgasproduktion samt läckage från rörledningar).
Processrelaterade utsläpp har minskat i mindre utsträckning eftersom traditionella åtgärder för att minska växthusgasutsläpp som till exempel bränslebyten (kol mot naturgas, fossilt mot biobränslen och el) och energieffektiviseringsåtgärder inte påverkar dessa utsläpp. Mer genomgående processförändringar, såsom process- eller produktbyten krävs för att minska dessa utsläpp. Läs mer om arbetet med lösningar för industrins klimatpåverkande utsläpp på:
Omställning av bränsleanvändningen står för en stor andel av utsläppsminskningarna
De totala utsläppen från industrin har varierat sedan 1990. Till stor del beror variationerna på svängningar i produktionsvolymer kopplade till konjunkturen. Utsläppen minskade mellan 1995 och 2013 med några få undantag, långsamt till att börja med och i snabbare takt sedan 2006. 2010 ökade utsläppen dramatiskt till följd av återhämtningen efter den globala finanskrisen.
Minskningen sedan 2006 beror främst på förändrad bränsleanvändning och på minskade produktionsvolymer samt löpande energieffektiviseringsåtgärder. Utsläpp från industrins tillverkningsprocesser har dock varit nästan konstanta fram till finanskrisen 2009, och har därefter minskat något till följd av minskade produktionsvolymer samt ny teknik inom kemiindustrin.
Generellt ligger utsläppen av växthusgaser från industrin i linje med produktionsnivåerna. Under 2020 minskade utsläppen kraftigt för att till 2021 öka med knappt 8 procent efter en återhämtning från särskilt låga produktionsnivåer under 2020.
Massa- och pappersindustrin samt tryckerier
Massa- och pappersindustrin samt tryckerier minskade utsläppen avsevärt mellan 1997 och 2014. Jämfört med 1990 är var utsläppen 64 procent lägre 2021. Utsläppsminskningen har uppnåtts genom att biobränslen och el har ersatt användningen av olja som bränsle inom branschen. Massa- och pappersindustrin har även påverkats av konjunkturen, som sannolikt bidragit till den minskande utsläppstrenden. Sedan 2014 har dock utsläppsminskningen avtagit. Utsläppen från sektorn uppgick under 2021 till drygt 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Livsmedelsindustrin och kemiindustrin
Även livsmedelsindustrin och kemiindustrin har minskat utsläppen under perioden 1990 till 2021, med 72 respektive 30 procent. Inom livsmedelsindustrin beror trenden framförallt på minskad användning av fossila bränslen, framförallt oljeprodukter men även stenkol och koks. Minskningen inom kemiindustrin beror framförallt på ny teknik vid tillverkning av salpetersyra. Under 2020 minskade utsläppen från kemiindustrin särskilt mycket, på grund av produktionsstopp till följd av en brand, men var tillbaka på 2019 års nivå 2021
Mineralindustrin
Utsläppen från mineralindustrin var 22 procent lägre år 2021 jämfört med 1990. Ändå finns inte någon tydlig nedåtgående trend. Processutsläppen ligger ungefär på samma nivå som 1990 medan utsläppen från bränsleanvändning har bidragit till den totala minskningen i delsektorn men har varierat över åren. Utsläppen uppstår huvudsakligen till följd av cementproduktion som visar en försiktigt ökande trend men med stora mellanårsvariationer.
Järn- och stålindustrin
Järn- och stålindustrins utsläpp ökade fram till år 2004. Därefter har utsläppen minskat fram till 2012, med undantag för år 2010 då utsläppen ökade kraftigt efter ekonomins nedgång till följd av finanskrisen 2008. Den minskande trenden av utsläpp efter 2004 beror framförallt på lägre produktion av järn och stål samt lägre förbränning av restgaser.
Mellan 2013 och 2016 låg utsläppen någorlunda stabilt runt 5,7 miljoner ton. De senaste åren har utsläppen varierat mycket till följd av variationer i produktionsmängder. 2020 minskade efterfrågan på stål kraftigt på grund av covid-19-pandemin, vilket även ledde till en nedgång av sektorns utsläpp jämfört med 2019. Under 2021 har utsläppen ökat med drygt 6 procent till följd av återhämtningen efter pandemin. Utsläppen ligger på ungefär samma nivå 2021 jämfört med 1990.
Preliminär statistik för 2022 publiceras innan sommaren 2023
Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Inför sommaren 2023 publicerar Naturvårdsverket ny preliminär statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2022. Den slutgiltiga officiella statistiken publiceras i december 2023.
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Metoderna för beräkning av territoriella utsläpp och upptag finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Report (NIR). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.
Metoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.
Statistik om territoriella utsläpp och upptag fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NIR-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. Med anledning av detta avser NIR-rapport som nås via länken nedan under perioden december–mars föregående års statistik jämfört med Sveriges officiella utsläppsstatistik som finns publicerad på Naturvårdsverkets webbplats.
Sveriges nationella utsläppsinventering (NIR) (UNFCCC:s webbplats)
Statistiken uppdaterades med GWP AR5 den 15 mars 2023
Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:
Nya riktlinjer och metodik sedan 2013
Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.
Koldioxidekvivalenter
Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.
För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
---|---|
Koldioxid, CO2 | 1 |
Metan, CH4 | 25 |
Lustgas, N2O | 298 |
Räknat per utsläppt ton och i ett 100-årsperspektiv bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (AR4), och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Mer om statistiken och dess kvalitet
Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.
Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (SCB:s webbplats)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Utsläpp från industrin omfattar utsläpp från industriprocesser och industrins förbränning samt diffusa utsläpp från raffinaderier samt transport av olja och gas. Här inkluderas de fluorerade växthusgaser som används inom industrin.
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas:
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s Statistikdatabas)
Statistikens indelning och kopplingen till FN:s rapporteringsformat (Common Reporting Format – CRF)
Järn- och stålindustri
- Diffusa utsläpp från produktion av koks (1B1b, 1B1c)
- Förbränning i järn- och stålindustri, industriella restgaser för andra ändamål (1A2a)
- Förbränning i järn- och stålindustri, industriella restgaser för el- och fjärrvärmeproduktion (1A2a)
- Förbränning i järn- och stålindustri, övriga bränslen (1A2a)
- Förbränning i koksverk, alla bränslen (1A1c)
- Processutsläpp järnproduktion (2C1b)
- Processutsläpp produktion av direkt-reducerat järn (2C1c)
- Processutsläpp stålproduktion (2C1a)
Mineralindustri (exkl. metaller)
- Förbränning i cement-, kalk- och gipstillverkning, alla bränslen (1A2f)
- Förbränning i glastillverkning, alla bränslen (1A2f)
- Förbränning i övrig icke-metallisk mineralindustri, alla bränslen (1A2f)
- Processutsläpp cementproduktion (2A1)
- Processutsläpp glasproduktion (2A3)
- Processutsläpp mineralullsproduktion (2H3)
- Processutsläpp produktion av bränd kalk (2A2)
- Processutsläpp övrig mineralindustri (keramik, soda, m.m.) (2A4a, 2A4b)
Raffinaderier och distribution av olja och gas
- Diffusa utsläpp från hantering av naturgas (1B2b,1B2c12,1B2c22)
- Diffusa utsläpp från produktion och hantering av oljeprodukter (1B2a,1B2c21)
- Förbränning av naturgas för transmission (1A3ei)
- Förbränning i raffinaderier (1A1b)
Kemiindustri
- Förbränning i kemiindustri, alla bränslen (1A2c)
- Processutsläpp kemiindustri (2B)
Övrig (gruvindustri, trävaruhandel m.m.)
- Förbränning i bygg- och anläggningssektorn, alla bränslen (1A2gv)
- Förbränning i gruvindustri, alla bränslen (1A2giii)
- Förbränning i gummi- och plastvaruindustri, alla bränslen (1A2gviii)
- Förbränning i trävaruindustri, alla bränslen (1A2giv)
- Förbränning i verkstadsindustri, alla bränslen (1A2gi, 1A2gii)
- Förbränning i övrig industri, alla bränslen (1A2gviii)
- Processutsläpp batteritillverkning (2H3)
- Processutsläpp bygg- och rivningsindustri (2H3)
- Processutsläpp elektronikindustri (2E1)
- Processutsläpp gruvindustri (2H3)
- Processutsläpp pelletsproduktion (2C1e)
- Processutsläpp sinterproduktion (2C1d)
- Processutsläpp trähantering (2I)
Massa- och pappersindustri samt tryckerier
- Förbränning i massa- och pappersindustri samt tryckerier, alla bränslen (1A2d)
- Processutsläpp massa- och pappersindustri (2H1)
- Processutsläpp kalkproduktion (2A2)
Metallindustri (exklusive järn- och stål)
- Förbränning i metallindustri, alla bränslen (1A2b)
- Processutsläpp aluminiumproduktion (2C3)
- Processutsläpp järnlegeringsproduktion (2C2)
- Processutsläpp magnesiumproduktion (2C4)
- Processutsläpp övrig metallindustri (2C7)
Livsmedelsindustri
- Förbränning i livsmedelsindustri, alla bränslen (1A2e)
- Processutsläpp kalkproduktion (2A2)
- Processutsläpp livsmedelsindustri (2H2)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket