Industri, utsläpp av växthusgaser

Industrisektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges territoriella utsläpp. Utsläppen domineras av järn- och stålindustrin, mineralindustrin samt raffinaderierna.

      Industrins utsläpp står för knappt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp och var 25 procent lägre år 2021 jämfört med 1990.

      De totala utsläppen från industrin omfattar direkta utsläpp från industrins tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen inom industrin samt diffusa utsläpp. Du kan läsa mer om vilka utsläpp som omfattas av varje bransch under fliken Om industrins indelning.

      De största utsläppen kommer från järn- och stålindustrin, mineralindustrin samt raffinaderier. De största utsläppskällorna är

      • förbränning av industriella restgaser från koksverk samt järn- och stålproduktionsprocesser
      • användning av koks som reduktionsmedel i masugnar i järn- och stålindustrin
      • kalcinering av kalksten och dolomit vid cementproduktion i mineralindustri
      • förbränning av industriella restgaser i raffinaderier och diffusa utsläpp vid raffinaderier (exempelvis utsläpp från vätgasproduktion samt läckage från rörledningar).

      Processrelaterade utsläpp har minskat i mindre utsträckning eftersom traditionella åtgärder för att minska växthusgasutsläpp som till exempel bränslebyten (kol mot naturgas, fossilt mot biobränslen och el) och energieffektiviseringsåtgärder inte påverkar dessa utsläpp. Mer genomgående processförändringar, såsom process- eller produktbyten krävs för att minska dessa utsläpp. Läs mer om arbetet med lösningar för industrins klimatpåverkande utsläpp på:

      Industrins klimatomställning börjar ta fart

      Omställning av bränsleanvändningen står för en stor andel av utsläppsminskningarna

      De totala utsläppen från industrin har varierat sedan 1990. Till stor del beror variationerna på svängningar i produktionsvolymer kopplade till konjunkturen. Utsläppen minskade mellan 1995 och 2013 med några få undantag, långsamt till att börja med och i snabbare takt sedan 2006. 2010 ökade utsläppen dramatiskt till följd av återhämtningen efter den globala finanskrisen.

      Minskningen sedan 2006 beror främst på förändrad bränsleanvändning och på minskade produktionsvolymer samt löpande energieffektiviseringsåtgärder. Utsläpp från industrins tillverkningsprocesser har dock varit nästan konstanta fram till finanskrisen 2009, och har därefter minskat något till följd av minskade produktionsvolymer samt ny teknik inom kemiindustrin.

      Generellt ligger utsläppen av växthusgaser från industrin i linje med produktionsnivåerna. Under 2020 minskade utsläppen kraftigt för att till 2021 öka med drygt 8 procent efter en återhämtning från särskilt låga produktionsnivåer under 2020.

      Massa- och pappersindustrin samt tryckerier

      Massa- och pappersindustrin samt tryckerier minskade utsläppen avsevärt mellan 1997 och 2014. Jämfört med 1990 är var utsläppen 65 procent lägre 2021. Utsläppsminskningen har uppnåtts i genom att industrin under en minskat sin oljeanvändning genom ökad användning av biobränsle och el under en längre tid. Massa- och pappersindustrin har även påverkats av konjunkturen, som sannolikt bidragit till den minskande utsläppstrenden. Sedan 2014 har dock utsläppsminskningen avtagit. Utsläppen från sektorn uppgick under 2021 till 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

      Livsmedelsindustrin och kemiindustrin

      Även livsmedelsindustrin och kemiindustrin har minskat utsläppen under perioden 1990 till 2021, med 71 respektive 37 procent. Inom livsmedelsindustrin beror trenden framförallt på minskad användning av fossila bränslen, framförallt oljeprodukter men även stenkol och koks. Minskningen inom kemiindustrin beror framförallt på ny teknik vid tillverkning av salpetersyra. Under 2020 minskade utsläppen från kemiindustrin särskilt mycket, till följd av produktionsstopp till följd av en brand.

      Mineralindustrin

      Utsläppen från mineralindustrin var 22 procent lägre år 2021 jämfört med 1990. Ändå finns inte någon tydlig nedåtgående trend. Processutsläppen ligger ungefär på samma nivå som 1990 medan utsläppen från bränsleanvändning har bidragit till den totala minskningen i delsektorn men varierat över  åren. Utsläppen uppstår huvudsakligen till följd av cementproduktion som visar en försiktigt ökande trend men med stora mellanårsvariationer.

      Järn- och stålindustrin

      Järn- och stålindustrins utsläpp ökade fram till år 2004. Därefter har utsläppen minskat fram till 2012, med undantag för år 2010 då utsläppen ökade kraftigt efter ekonomins nedgång till följd av finanskrisen 2008. Den minskande trenden av utsläpp efter 2004 beror framförallt på lägre produktion av järn och stål samt lägre förbränning av restgaser.

      Mellan 2013 och 2016 låg utsläppen någorlunda stabilt runt 5,7 miljoner ton. De senaste åren har utsläppen varierat mycket till följd av variationer i produktionsmängder. 2020 minskade efterfrågan på stål kraftigt på grund av covid-19-pandemin och sektorns utsläpp minskade med 13 procent jämfört med 2019. Under 2021 har utsläppen ökat med 6 procent till följd av återhämtningen efter pandemin. Utsläppen ligger på ungefär samma nivå 2021 jämfört med 1990.

      Utsläppen från järn- och stålindustrin omfattar även utsläpp från de restgaser från koksverken, samt järn- och stålprocesserna som används för el- och fjärrvärmeproduktion samt för uppvärmning inom anläggningarna. Dessa utsläpp motsvarar 36–48 procent av järn- och stålindustrins totala utsläpp.

      Utsläppen från förbränning av restgaser följer den övergripande trenden för industrin, men restgaser som sålts för el- och fjärrvärmeproduktion har ökat kraftigare än restgaser som förbränts inom anläggningarna.

      Slutgiltig statistik publiceras december 2022

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. I december 2022 publicerar Naturvårdsverket slutgiltig statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2021.

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket

      Läs mer

      Statistik per sektor