Industri, utsläpp av växthusgaser

Industrisektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges territoriella utsläpp. Utsläppen domineras av järn- och stålindustrin, mineralindustrin samt raffinaderierna.

      Industrins utsläpp står för 31 procent av Sveriges totala utsläpp och var 31 procent lägre år 2020 jämfört med 1990. 2020 fördelade sig utsläppen så här:

      • Järn- och stålindustri, 38 procent.
      • Mineralindustri, 19 procent.
      • Raffinaderier, 15 procent.
      • Övriga (gruvindustri, trävaruhandel, med mera), 8 procent.
      • Kemiindustri, 7 procent.
      • Massa- och pappersindustri samt tryckerier, 6 procent.
      • Metallindustri (exklusive järn och stål), 5 procent.
      • Livsmedelsindustri, 2 procent.

      De totala utsläppen från industrin omfattar direkta utsläpp från industrins tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen inom industrin samt diffusa utsläpp. Du kan läsa mer om vilka utsläpp som omfattas av varje bransch under fliken Om industrins indelning.

      De största utsläppen kommer från järn- och stålindustrin, mineralindustrin samt raffinaderier. De största utsläppskällorna är:

      • Förbränning av industriella restgaser från koksverk samt järn- och stålproduktionsprocesser.
      • Användning av koks som reduktionsmedel i masugnar i järn- och stålindustrin.
      • Kalcinering av kalksten och dolomit vid cementproduktion i mineralindustri.
      • Förbränning av industriella restgaser i raffinaderier och diffusa utsläpp vid raffinaderier (exempelvis utsläpp från vätgasproduktion samt läckage från rörledningar).

      Processrelaterade utsläpp har minskat i mindre utsträckning därför att traditionella åtgärder för att minska växthusgasutsläpp som t.ex. bränslebyten (kol mot naturgas, fossilt mot biobränslen och el) och energieffektiviseringsåtgärder inte påverkar dessa utsläpp. Mer genomgående processförändringar, såsom process- eller produktbyten krävs för att minska dessa utsläpp. Läs mer om arbetet med lösningar för industrins klimatpåverkande utsläpp på:

      Industriproduktionen allt grönare, men mer finns att göra

      Omställning av bränsleanvändningen står för en stor andel av utsläppsminskningarna

      De totala utsläppen från industrin har varierat sedan 1990. Till stor del beror variationerna på svängningar i produktionsvolymer kopplade till konjunkturen. Utsläppen minskade mellan 1995 och 2013 med några få undantag, långsamt till att börja med och i snabbare takt sedan 2006. 2010 ökade utsläppen dramatiskt till följd av återhämtningen efter den globala finanskrisen.

      Minskningen sedan 2006 beror främst på förändrad bränsleanvändning och på minskade produktionsvolymer samt löpande energieffektiviseringsåtgärder. Utsläpp från industrins tillverkningsprocesser har dock varit nästan konstanta fram till finanskrisen 2009, och har därefter minskat något till följd av minskade produktionsvolymer samt ny teknik inom kemiindustrin.

      Mellan 2014 och 2017 har utsläppen varit svagt ökande, för att sedan minska något de senaste två åren. Sedan 2017 har utsläppen från industrin åter minskat, med en särskilt kraftig minskning under 2020.

      Utsläppsminskningarna under de senaste åren har till stor del berott på minskade produktionsnivåer, delvis till följd av stopp i produktionen. 2019 minskade raffinaderiindustrins utsläpp med 20 procent, vilket främst på grund av underhållsstopp, och under maj 2020 brann det i Borealis krackeranläggning, vilket gav produktionsstopp fram till årsskiftet. Utsläppen från järn- och stålindustrin ökade under 2019, till följd av ökad produktion i Sverige , men sektorn påverkades av Coronapandemin och under 2020 minskade sektorns utsläpp av växthusgaser med 13%. Raffinaderiindustrin har också påverkats, och har minskat utsläppen med 5% jämfört med 2019-års låga utsläppsnivå.

      Massa- och pappersindustrin samt tryckerier

      Massa- och pappersindustrin samt tryckerier minskade sina utsläpp avsevärt mellan 1997 och 2014. Utsläppen är 66 procent lägre år 2020 jämfört med 1990. Branschens utsläppsminskning har uppnåtts genom att industrin under en längre tid minskat sin oljeanvändning genom ökad användning av biobränsle och el. Massa- och pappersindustrin har även påverkats av konjunkturen, som sannolikt bidragit till den minskande utsläppstrenden. Sedan 2014 har dock utsläppsminskningen avtagit och utsläppen har stabiliserats omkring 0,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

      Kemiindustrin och livsmedelsindustrin

      Även kemiindustrin och livsmedelsindustrin har minskat utsläppen under perioden 1990 till 2020, med 53 respektive 71 procent. Inom kemiindustrin beror utsläppsminskningarna framförallt på ny teknik vid tillverkning av salpetersyra samt driftstoppet under 2020. Minskningen inom livsmedelsindustrin beror framförallt på minskad användning av fossila bränslen, framförallt oljeprodukter men även stenkol och koks.

      Mineralindustrin

      Utsläppen från mineralindustrin var 21 procent lägre år 2020 jämfört med 1990. Ändå finns inte någon tydlig nedåtgående trend. Processutsläppen har ökat något medan utsläppen från bränsleanvändning har på totalen stått för minskningen men varierat över tid. Utsläppen består huvudsakligen av utsläpp från cementproduktion som visar en försiktigt ökande trend men med stora mellanårsvariationer.

      Järn- och stålindustrin

      Järn- och stålindustrins utsläpp ökade fram till år 2004. Därefter har utsläppen minskat fram till 2012, med undantag för år 2010 då utsläppen ökade kraftigt efter ekonomins nedgång och minskningen 2009. Minskningen av utsläpp efter 2004 beror framförallt på lägre produktion av järn och stål samt lägre förbränning av restgaser.

      Mellan 2013 och 2016 låg utsläppen rätt stabilt runt 5,7 miljoner ton. De senaste åren har utsläppen varierat mycket till följd av variationer i produktionsmängder. 2020 minskade efterfrågan på stål kraftigt på grund av Coronapandemin och sektorns utsläpp minskade med 13 procent jämfört med 2019. Jämfört med 1990 har utsläppen minskat med 6 procent 

      Utsläppen från järn- och stålindustrin omfattar även utsläpp från de restgaser från koksverken, samt järn- och stålprocesserna som används för el- och fjärrvärmeproduktion samt för uppvärmning inom anläggningarna. Dessa utsläpp motsvarar 36–48 procent av järn- och stålindustrins totala utsläpp.

      Utsläppen från förbränning av restgaser följer den övergripande trenden för industrin, men restgaser som sålts för el- och fjärrvärmeproduktion har ökat kraftigare än restgaser som förbränts inom anläggningarna.

      Raffinaderier samt distribution av olja och gas

      Utsläpp från raffinaderier samt från distribution av olja och gas var år 2020 i nivå med utsläppen 1990. Raffinaderiindustrins utsläpp ligger dock lägre än vad de brukar göra, vilket beror på lägre produktion till följd av underhållsstopp och minskad efterfrågan under Coronapandemin. Utsläppen ökade fram till mitten på 00-talet på grund av en ökad raffinering av importerad råolja i de svenska raffinaderierna. Efter 2008 har utsläppen varierat mellan 2,7–3 miljoner ton. 2019 minskade dock utsläppen inom sektorn med 20 procent, vilket framför allt berodde på att två raffinaderier hade planerade underhållsstopp och under 2020 minskade utsläppen med ytterligare 5 procent, jämfört med utsläppen 2019. 

      Ny statistik publiceras december 2022

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. I december 2022 publicerar Naturvårdsverket ny statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2021.

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket