Industrins utsläpp står för knappt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp och var enligt preliminär statistik 26 procent lägre år 2022 jämfört med 1990.

De totala utsläppen från industrin omfattar direkta utsläpp från industrins tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen inom industrin samt diffusa utsläpp. Du kan läsa mer om vilka utsläpp som omfattas av varje bransch under fliken Om industrins indelning.

De största utsläppen kommer från järn- och stålindustrin, mineralindustrin samt raffinaderier. De största utsläppskällorna är

förbränning av industriella restgaser från koksverk samt järn- och stålproduktionsprocesser
användning av koks som reduktionsmedel i masugnar i järn- och stålindustrin
kalcinering av kalksten och dolomit vid cementproduktion i mineralindustri
förbränning av industriella restgaser i raffinaderier och diffusa utsläpp vid raffinaderier (exempelvis utsläpp från vätgasproduktion samt läckage från rörledningar).

Processrelaterade utsläpp har minskat i mindre utsträckning eftersom traditionella åtgärder för att minska växthusgasutsläpp som till exempel bränslebyten (kol mot naturgas, fossilt mot biobränslen och el) och energieffektiviseringsåtgärder inte påverkar dessa utsläpp. Mer genomgående processförändringar, såsom process- eller produktbyten krävs för att minska dessa utsläpp. Läs mer om arbetet med lösningar för industrins klimatpåverkande utsläpp på:

Industrins klimatomställning börjar ta fart

Omställning av bränsleanvändningen står för en stor andel av utsläppsminskningarna

De totala utsläppen från industrin har varierat sedan 1990. Till stor del beror variationerna på svängningar i produktionsvolymer kopplade till konjunkturen. Utsläppen minskade mellan 1995 och 2013 med några få undantag, långsamt till att börja med och i snabbare takt sedan 2006. 2010 ökade utsläppen dramatiskt till följd av återhämtningen efter den globala finanskrisen.

Minskningen sedan 2006 beror främst på förändrad bränsleanvändning och på minskade produktionsvolymer samt löpande energieffektiviseringsåtgärder. Utsläpp från industrins tillverkningsprocesser har dock varit nästan konstanta fram till finanskrisen 2009, och har därefter minskat något till följd av minskade produktionsvolymer samt ny teknik inom kemiindustrin.

Generellt ligger utsläppen av växthusgaser från industrin i linje med produktionsnivåerna. Under 2020 minskade utsläppen kraftigt för att till 2021 öka med knappt 8 procent efter en återhämtning från särskilt låga produktionsnivåer under 2020. Enligt preliminär statistik 2022 har utsläppen från industrin minskat med knappt 3 procent jämfört med 2021.

Massa- och pappersindustrin samt tryckerier

Massa- och pappersindustrin samt tryckerier minskade utsläppen avsevärt mellan 1997 och 2014. Jämfört med 1990 är var utsläppen 65 procent lägre 2022. Utsläppsminskningen har uppnåtts genom att biobränslen och el har ersatt användningen av olja som bränsle inom branschen. Massa- och pappersindustrin har även påverkats av konjunkturen, som sannolikt bidragit till den minskande utsläppstrenden. Sedan 2014 har dock utsläppsminskningen avtagit. Utsläppen från sektorn uppgick under 2022 till drygt 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Livsmedelsindustrin och kemiindustrin

Även livsmedelsindustrin och kemiindustrin har minskat utsläppen under perioden 1990 till 2022, med 74 respektive 40 procent. Inom livsmedelsindustrin beror trenden framför allt på minskad användning av fossila bränslen, främst oljeprodukter men även stenkol och koks. Minskningen inom kemiindustrin beror framför allt på ny teknik vid tillverkning av salpetersyra. Utsläppen 2022 är dock särskilt låga till följd av ett längre underhållsstopp inom sektorn.

Mineralindustrin

Utsläppen från mineralindustrin var 24 procent lägre år 2022 jämfört med 1990. Det finns inte genomgående någon tydlig nedåtgående trend, men sedan 2018 har utsläppen stadigt minskat. Minskningen de senaste åren beror främst på minskade utsläpp från cementindustrin, till följd av ökad inblandning av slagg och aska i produktionen samt utfasning av fossila bränslen.

Järn- och stålindustrin

Järn- och stålindustrins utsläpp ökade fram till år 2004. Därefter har utsläppen minskat fram till 2012, med undantag för år 2010 då utsläppen ökade kraftigt efter ekonomins nedgång till följd av finanskrisen 2008. Den minskande trenden av utsläpp efter 2004 beror framför allt på lägre produktion av järn och stål samt lägre förbränning av restgaser.

Mellan 2013 och 2016 låg utsläppen någorlunda stabilt runt 5,7 miljoner ton. De senaste åren har utsläppen varierat mycket till följd av variationer i produktionsmängder. 2020 minskade efterfrågan på stål kraftigt på grund av covid-19-pandemin, vilket även ledde till en nedgång av sektorns utsläpp jämfört med 2019. Under 2021 ökade utsläppen med drygt 6 procent till följd av återhämtningen efter pandemin. 2022 har utsläppen minskat något jämfört med 2021. Utsläppen ligger på ungefär samma nivå 2022 jämfört med 1990.

Slutgiltig statistik för 2022 publiceras i december 2023

Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige.

Utsläppen för 2022 är preliminära och kommer att uppdateras. Den slutgiltiga officiella statistiken publiceras i december 2023.

Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)

Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp