El och fjärrvärme, utsläpp av växthusgaser
Utsläppen av växthusgaser från el- och fjärrvärmeproduktionen står för cirka 8 procent av Sveriges totala utsläpp, vilket motsvarar 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Jämfört med 1990 har sektorns utsläpp minskat med 38 procent. Minskningen beror på att en stor del av de fossila bränslena inklusive energitorv har ersatts med biobränslen och avfallsförbränning.
Trots att fjärrvärmeproduktionen har ökat med cirka 40 procent sedan 1990 har utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn minskat. Det beror på att det skett en övergång från förbränning av fossila bränslen (kol, naturgas, torv och särskilt olja) till framför allt biobränslen, men även avfall.
Utsläppens fördelning inom sektorn år 2021 var
- kraftvärme (el och fjärrvärme), 74 procent
- fjärrvärme från värmeverk, 23 procent
- separat elproduktion, 3 procent
- rökgasrening, 0,1 procent.
Utsläppen från förbränning av restgaser från järn- och stålindustrin, som används för produktion av el och fjärrvärme, redovisas inte i den här sektorn utan ingår i industrisektorn.
Utsläppen från fossila bränslen ökar igen
Växthusgasutsläppen från förbränning av kategorin fossila bränslen (kol, olja och naturgas) minskade med 86 procent jämfört med 1990. Under 2020 nåddes rekordlåga nivåer för användningen av fossila bränslen i sektorn. Under 2021 ökade sektorns utsläpp med 17 procent vilket motsvarar 0,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter och orsakades av en ökad användning av fossila bränslen. Däremot så är utsläppen fortfarande lägre än 2019 med knappt 0,5 miljoner ton. Detta tyder på att den minskade användningen av fossila bränslen under 2020 delvis kvarstod. Framför allt var det oljeanvändningen som ökade 2021. Kolet ökade en del men var långt under de nivåer som användes 2019. Utsläppen från avfallsförbränning och energitorv var 5 respektive 4 procent högre än 2019, medan utsläppen från fossila bränslen ökade med 16 procent.
Högre energibehov och elpriser under 2021
Kallt väder i Sverige och höga priser på naturgas i Europa drev upp elpriserna under 2021, och priserna i Sverige nådde rekordnivåer. De höga elpriserna gjorde även fossilbaserad elproduktion lönsammare efter många år av mycket låga priser, vilket bidrog till den ökade användningen av fossila bränslen. Dessutom bidrar högre energianvändning till uppvärmning på grund av kallare väder till ökade utsläpp. Att skatten på bioolja gjorde bioljan dyrare än fossila bränslen bidrog sannolikt till den ökade användningen av fossil olja.
Den totala elproduktionen i Sverige ökade med 5 procent år 2021 jämfört med föregående år. Elanvändningen ökade också men ändå exporterades något mer el än 2020, och Sverige har nu haft en nettoexport de senaste 11 åren. Alla kraftslag ökade sin elproduktion 2021 förutom vindkraften. Vattenkraftsproduktionen ökade med två procent jämfört med 2020 och stod för den största andelen med 45 procent av den totala elproduktionen. Den ökade efterfrågan på el har framförallt täckts av ökad produktion från kärnkraft och kraftvärme. Vindkraftens produktion var lägre än förväntat på grund av att det var mindre blåsigt. Elproduktionen från solceller låg fortfarande på en låg nivå, men ökade kraftigt med 46 procent till totalt 1,5 TWh 2021. Den kalla vintern bidrog även till ökad användning av fjärrvärme.
En väderberoende sektor
I de flesta fjärrvärmesystem har fossila bränslen gått från att vara huvudbränslen till att användas som komplement till främst biobränslen vid kallt väder. Det är användningen av fossila bränslen vid kallt väder som är den främsta anledningen till att utsläppen varierar över åren. Årsmedeltemperaturen i Sverige var 2021 den lägsta sedan år 2013, vilket var en stor skillnad mot rekordvärmen 2020. Nästan alla år sedan 1990 har varit varmare än vad som anses vara ett normalår, vilket generellt har bidragit till lägre utsläpp.
Plast är den främsta orsaken till växthusgasutsläppen från avfallsförbränning
Växthusgasutsläppen från avfallsförbränning har en ökande trend och var 2021 fem gånger högre än 1990. Utsläppen kommer i huvudsak från plast som nästan uteslutande baseras på fossil råvara, det vill säga olja och naturgas. Avfallsförbränningens andel av el- och fjärrvärmesektorns utsläpp motsvarade 73 procent 2021. För att minska sektorns utsläpp behöver mängden fossil plast som går till förbränning minskas genom bland annat ökad resurseffektivitet och materialåtervinning. Att minska plasten i avfallet kräver insatser från aktörer längs hela plastens värdekedja, eftersom många olika aktörer använder plast och därmed bidrar till uppkomsten av plastavfall.
Ökande andel förnybar el
Utsläppen av växthusgaser från den svenska el- och fjärrvärmesektorn är låga jämfört med många andra länder eftersom elproduktionen i huvudsak baseras på vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och biobränslen. I takt med utbyggnaden av vindkraft, biobränslebaserad kraftvärme och solenergi ökar andelen förnybar energi.
Både sol- och vindkraftsinstallationer har slagit nya rekord under 2021, vilket troligtvis drivs både av klimatomställningen och de höga elpriserna. Kapaciteten från solceller ökade med 46 procentunder året, vilket motsvarar 0,5 GW. Över 2 gigawatt vindkraft installerades och togs i drift under 2021, vilket kan jämföras med den totala mängden vindkraft som är i drift på 12 GW.
Preliminär statistik för 2022 publiceras innan sommaren 2023
Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Inför sommaren 2023 publicerar Naturvårdsverket ny preliminär statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2022. Den slutgiltiga officiella statistiken publiceras i december 2023.
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Metoderna för beräkning av territoriella utsläpp och upptag finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Report (NIR). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.
Metoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.
Statistik om territoriella utsläpp och upptag fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NIR-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. Med anledning av detta avser NIR-rapport som nås via länken nedan under perioden december–mars föregående års statistik jämfört med Sveriges officiella utsläppsstatistik som finns publicerad på Naturvårdsverkets webbplats.
Sveriges nationella utsläppsinventering (NIR) (UNFCCC:s webbplats)
Nya riktlinjer och metodik sedan 2013
Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.
Koldioxidekvivalenter
Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.
För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
| Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
|---|---|
| Koldioxid, CO2 | 1 |
| Metan, CH4 | 25 |
| Lustgas, N2O | 298 |
Räknat per utsläppt ton och i ett 100-årsperspektiv bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (AR4), och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Mer om statistiken och dess kvalitet
Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.
Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (SCB:s webbplats)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas:
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s Statistikdatabas)
Statistikens indelning och kopplingen till FNs rapporteringsformat (Common Reporting Format – CRF)
El och fjärrvärme
- Avfall och övriga bränslen (1A1a)
- Fast biobränsle (1A1a)
- Flytande biobränsle och biogas (1A1a)
- Energitorv (1A1a)
- Fossila bränslen (1A1a)
- Utsläpp från rökgasrening (2A4d)
- Avfall och övrigt (1A1a)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket