El och fjärrvärme, utsläpp av växthusgaser

Utsläppen av växthusgaser från el- och fjärrvärmeproduktionen står för cirka 8 procent av Sveriges totala utsläpp vilket motsvarar 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Jämfört med 1990 har sektorns utsläpp minskat med 39 procent. Minskningen beror på att en stor del av de fossila bränslena och energitorv har ersatts med biobränslen, men även avfallsbränslen.

      Logotyp för Sveriges officiella statistik
      Om officiell statistik

      Trots att fjärrvärmeproduktionen har ökat med 50 procent sedan 1990 är utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn lägre än 1990. Det beror på att det skett en övergång från förbränning av fossila bränslen (kol, naturgas och särskilt olja) till framförallt biobränslen, men även avfall.

      Utsläppens fördelning år 2021 var:

      • Kraftvärme (el och fjärrvärme), 74 procent.
      • Fjärrvärme från värmeverk, 23 procent.
      • Separat elproduktion, 2,6 procent.
      • Rökgasrening, 0,1 procent.

      Utsläppen från förbränning av restgaser från järn- och stålindustrin, som används för produktion av el och fjärrvärme, ingår inte i den här sektorn utan ingår i industrisektorn.

      Utsläppen från fossila bränslen har minskat kraftigt

      Växthusgasutsläppen från förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) har minskat med 86 procent jämfört med 1990 för el- och fjärrvärmeproduktion. Under 2020 nåddes rekordlåga nivåer för användningen av fossila bränslen i sektorn. Den främsta orsaken till utsläppsminskningen 2020 är utfasningen av kol, som skett på grund av beslut hos flera stora energianläggningar att upphöra med kolanvändningen. Naturvårdsverket bedömer att det därmed har skett en permanent minskning av utsläppen i sektorn. En betydande minskad andel förbrukning av naturgas och energitorv bidrog också. Den minskade användningen av naturgas beror förmodligen på varmare väder och beslut om minskad användning hos en del energianläggningar. Naturvårdsverket bedömer att den minskade användningen av energitorv på senare år beror på det ökade priset på utsläppsrätter.

      Den kraftiga höjningen av energi- och koldioxidskatterna på fossila bränslen som används för värmeproduktion i kraftvärmeverk bedöms ha bidragit till den snabba utfasningen. Även branschens långsiktiga arbete med att fasa ut fossila bränslen har bidragit till utvecklingen.

      Under 2021 ökade dock utsläppen med 13 procent jämfört med 2020, vilket beror på ett ökat behov av el och fjärrvärme på grund av kallare väder. I samband med detta har de fossila bränslena till viss del återinförts, men användandet är fortsatt lägre 2021 jämfört med nivåerna innan 2019.

      Högre elbehov och varierande elpriser under 2021

      Låga naturgaslager och det kalla vädret som ökade behov av uppvärmning drev upp priserna i Europa, vilket även påverkade priserna i Sverige.

      I Sverige ökade den totala elproduktionen med 4 procent år 2021 jämfört med föregående år. Sett över året producerades mer el än vad som konsumerades, vilket gav ett överskott. Den hydrologiska balansen i Norden var under det normala under större delar av 2021 och produktionen från vattenkraft minskade något jämfört med 2020. Vindkraftens produktion har också varit lägre än förväntat. Den ökade efterfrågan har framför allt täckts av ökad produktion från kärnkraft och kraftvärme. Elproduktionen från solceller ligger fortfarande på en låg nivå, men ökade med 40 procent till totalt 1,1 TWh 2021.

      En väderberoende sektor

      I de flesta fjärrvärmesystem har fossila bränslen gått från att vara huvudbränslen till att användas som komplement till främst biobränslen vid kallt väder. Det är användningen av fossila bränslen vid kallt väder som är den främsta anledningen till att utsläppen varierar över åren. Årsmedeltemperaturen i Sverige 2020 var den högsta uppmätta sedan mätningarna påbörjades. Nästan alla år sedan 1990 har varit varmare än vad som anses vara ett normalår, vilket generellt har bidragit till lägre utsläpp.

      Växthusgasutsläppens samband med vädret

      Plast är den främsta orsaken till växthusgasutsläppen från avfallsförbränning

      Växthusgasutsläppen från avfallsförbränning har en ökande trend och kommer i huvudsak från plast, där råmaterialet nästan uteslutande är fossilt, det vill säga olja och naturgas. Utsläppen har sedan 2019 hållit en stabil nivå på cirka 2,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen. Avfallsförbränningens andel av el- och fjärrvärmesektorns utsläpp motsvarade 72 procent 2021.  Det är därför viktigt att minska mängden fossil plast som går till förbränning genom att bland annat öka återanvändning och materialåtervinning. Att minska plasten i avfallet kräver insatser från aktörer längs hela plastens värdekedja, eftersom många olika aktörer använder plast och därmed bidrar till uppkomsten av plastavfall.

      Läs mer om plast

      Hög andel förnybar el

      Utsläppen av växthusgaser från den svenska el- och fjärrvärmesektorn är låga jämfört med många andra länder eftersom elproduktionen i huvudsak baseras på vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och biobränslen. I takt med utbyggnaden av vindkraft, biobränslebaserad kraftvärme och solenergi ökar andelen förnybar energi.

      Både sol- och vindkraftsinstallationer har slagit nya rekord under 2021, vilket troligtvis drivs både av klimatomställningen och de höga elpriserna. Kapaciteten från solceller ökade med nästan 50 procent under året. Över 1 gigawatt vindkraft installerades och togs i drift under fjärde kvartalet 2021, vilket kan jämföras med den totala mängden vindkraft som är i drift på 12 GW.

      Slutgiltig statistik publiceras i december 2022

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. I december 2022 publicerar Naturvårdsverket slutgiltig statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2021. Statistiken som redovisas för 2021 är preliminär och kan komma att ändras.

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket