El och fjärrvärme, utsläpp av växthusgaser

Utsläppen av växthusgaser från el- och fjärrvärmeproduktionen var 30 procent lägre år 2019 jämfört med 1990. Utsläppen varierar dock över åren, vilket främst beror på ökad användning av fossila bränslen vid kallt väder. Fortsatt utfasning av fossila bränslen behövs, men den största utmaningen är att minska fossilbaserad plast som går till avfallsförbränning.

    • Utsläppens fördelning år 2019:

      • Kraftvärme (el och fjärrvärme), 81 procent.
      • Fjärrvärme från värmeverk, 18 procent.
      • Separat elproduktion, 0,3 procent.
      • Rökgasrening, 0,2 procent.

      Utsläppen från förbränning av restgaser från järn- och stålindustrin, som används för produktion av el och fjärrvärme, ingår inte utan finns med i industrisektorn.

      År 2019 var utsläppen av växthusgaser från el- och fjärrvärmeproduktion 4,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter, och stod för 9 procent av de totala växthusgasutsläppen. Trots att fjärrvärmeproduktionen sedan 1990 har ökat med omkring 50 procent är utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn lägre än 1990. Detta beror på en övergång från förbränning av fossila bränslen (kol, naturgas och särskilt olja) till framförallt biobränslen, men även avfall.

      I de flesta fjärrvärmesystem har fossila bränslen gått från att vara huvudbränslen till att användas som komplement till främst biobränslen till exempel vid kallt väder. År 2019 var utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion 9 procent lägre än 2018. De lägre utsläppen 2019 berodde främst på varmt väder. Nästan alla år sedan 1990 har varit varmare än vad som anses vara ett normalår, vilket generellt har gett lägre utsläpp.

      Växthusgasutsläppens samband med vädret

      Utsläppen från fossila bränslen har minskat kraftigt

      Växthusgasutsläppen från förbränning av fossila bränslen har minskat med 78 procent jämfört med 1990 och kraftvärmeproduktionen (produktion av både el och värme) har bidragit mest till den minskningen. Totalt har utsläppen från kraftvärmeproduktionen minskat med 29 procent, vilket motsvarar 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter sen 1990. Utsläppen från fjärrvärmeproduktion i värmeverk har samtidigt minskat med 32 procent, vilket motsvarar en minskning med 0,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

      Som de största användarna av fossila bränslen inom sektorn bidrar kraftvärmeverken mest till de årliga utsläppsvariationerna, som främst beror på ökat uppvärmningsbehov vid kallt väder. Idag använder kraftvärmeverken dock främst biobränslen. Andelen kraftvärmeproducerad fjärrvärme har successivt ökat och låg 2019 på 52 procent av fjärrvärmeproduktionen.

      Bränsleanvändning för el- och fjärrvärmeproduktion

      Plast är den främsta orsaken till växthusgasutsläppen från avfallsförbränning

      Växthusgasutsläppen från avfallsförbränning kommer i huvudsak från plast, som nästan uteslutande produceras av fossil olja och naturgas. Utsläppen från den fossila delen av avfallet var 2,9 miljoner ton 2019, vilket motsvarade 64 procent av el- och fjärrvärmesektorns utsläpp och trenden är ökande. Utan det bidraget skulle de totala utsläppen från el och fjärrvärme bara vara ca 1,7 miljoner ton CO2-ekvivalenter, att jämföra med dagens total på 4,6 miljoner ton. Det är därför högprioriterat att minska mängden fossil plast som förbränns genom att bland annat öka återanvändning och materialåtervinning. Att minska plasten i avfallet som går till förbränning kräver insatser från aktörer längs hela plastens värdekedja, eftersom många olika aktörer använder plast och därmed bidrar till uppkomsten av plastavfall.

      Läs mer om plast

      Hög andel förnybar el

      Utsläppen av växthusgaser från den svenska el- och fjärrvärmesektorn är låga jämfört med många andra länder eftersom elproduktionen i huvudsak baseras på vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och biobränslen. I takt med utbyggnaden av vindkraft, biobränslebaserad kraftvärme och solenergi ökar andelen förnybar energi.

      År 2019 blev ett rekordår för svensk elproduktion med den högsta produktionen någonsin. Både vattenkraftsproduktionen och kärnkraften stod för 39 procent vardera av den totala elproduktionen. Vindkraftsproduktionen slog också rekord och ökade med 20 procent jämfört med 2018 till en andel på 12 procent av elproduktionen. El från kraftvärme stod för 10 procent av produktionen. Elproduktionen från solceller ligger fortfarande på en låg nivå, men har ökat kraftigt med en 70 procentig ökning av den installerade effekten två år i rad.

      Ny statistik publiceras 14 december 2021

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Den 14 december 2021 publicerar Naturvårdsverket ny statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2020.

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket