El och fjärrvärme, utsläpp av växthusgaser

Enligt den preliminära statistiken så har utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion ökat med 5 procent jämfört med 2023. Ökningen motsvarar 0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är främst utsläppen från avfallsförbränning som ökat men även kategorin fossila bränslen (kol, olja och naturgas) har ökat lite. Höga bränslepriser kan vara en möjlig orsak.

Trots att fjärrvärmeproduktionen har ökat med 54 procent sedan 1990, har utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn minskat. Det beror på att det skett en övergång från förbränning av fossila bränslen (kol, gas, torv och särskilt olja) till framför allt biobränslen, men även avfall som delvis är biobaserat.

Utsläppens fördelning inom sektorn var 2023:

• Kraftvärme (el- och fjärrvärmeproduktion), 73 procent.
• Fjärrvärme från värmeverk, 26 procent.
• Separat elproduktion, 1 procent.
• Rökgasrening, 0,01 procent.

Utsläppen från förbränning av restgaser från järn- och stålindustrin, som används för produktion av el och fjärrvärme, redovisas inte i den här sektorn utan ingår i industrisektorn.

Trots att det var kallare 2023 än året innan, så minskade utsläppen av växthusgaser från el- och fjärrvärmeproduktionen. En orsak till detta var höga elpriser under 2022 som gjorde det lönsamt att producera el i oljeeldade kondenskraftverk, vilket gav höga utsläpp det året. Eftersom elpriserna var lägre 2023, så minskade denna produktion på grund av lägre lönsamhet. Jämfört med 2022 minskade utsläppen från fossila bränslen med 18 procent medan utsläppen från avfallsförbränning minskade med 2 procent. Även utsläppen från torv minskade med 9 procent.

Produktionen och användningen av fjärrvärme ökade under 2023 främst på grund av det kalla vädret. Elproduktionen i kraftvärmen minskade på grund av lägre tillgång och höga priser för biobränslen som inte kunde kompenseras av tillräckligt höga elpriser. Den ansträngda marknaden för biobränslen i kombination med långa köldperioder gjorde att några anläggningar behövde använda mer fossila bränslen för att klara fjärrvärmeleveranserna.

Utsläppen från både kraftvärmen och värmeverken minskade. I dessa anläggningar var det främst minskad avfallsförbränning som bidrog till utsläppsminskningen medan utsläppen från fossila bränslen ökade lite. Eftersom användningen av fossila bränslen i elproduktionen minskade mer, blev det totalt ändå en utsläppsminskning. Även om oljeanvändningen i fjärrvärmeproduktionen minskade så ökade förbrukningen av fossilgas (naturgas) och stenkol något.

I de flesta fjärrvärmesystem används fossila bränslen som komplement till främst biobränslen vid låga utomhustemperaturer. Det är användningen av fossila bränslen vid kallt väder som varit den främsta anledningen till att utsläppen har varierat över åren. Nästan alla år sedan 1990 har varit varmare än vad som anses vara ett normalår, vilket generellt har bidragit till lägre utsläpp.

År 2023 minskade dock utsläppen trots kallare väder. Andra drivkrafter såsom elpriser och bränslepriser verkar haft större påverkan på bränslevalen.

Växthusgasutsläppens samband med vädret

Den totala elproduktionen i Sverige under 2023 minskade med 4 procent jämfört med föregående år. Elproduktionen från vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme minskade medan vindkraft och solkraft ökade. Elanvändningen 2023 var den lägsta sedan 1990, vilket sannolikt dels berodde på konjunkturen, dels på att åtgärder för att minska elanvändningen gjordes på grund av de höga elpriserna framför allt 2022, men även 2023. Jämfört med 2022 minskade elanvändningen med 0,3 procent.

Sverige hade ett nettoöverskott av el och även om importen ökade, var elexporten betydligt högre än importen på årsbasis. Detta innebär att Sverige har haft en nettoexport av el de senaste tretton åren.

Vindkraft och solkraft ökade med 3 respektive 58 procent, medan vattenkrafts- och kärnkraftsproduktionen minskade med 5 respektive 7 procent. Mängden el från kraftvärme minskade med 12 procent. Andelsmässigt var vattenkraften störst, 40 procent, följt av kärnkraft och vindkraft som stod för 29 respektive 21 procent av elproduktionen.

Växthusgasutsläppen från avfallsförbränning har en ökande trend och var 2023 mer än fem gånger högre än 1990. Den ökade avfallsförbränningen beror framför allt på en förändrad avfallshantering genom att avfall i högre grad går till förbränning med energiutvinning i stället för deponering. För mer information om styrmedel för avfallssektorn och om de totala utsläppen från avfallsbehandling inklusive avfallsförbränning i el- och fjärrvärmesektorn, se webbsidan om avfallssektorn:

Avfall, utsläpp av växthusgaser

Utsläppen från avfallsförbränningen kommer i huvudsak från plast som nästan uteslutande baseras på fossil råvara, det vill säga olja och fossilgas (naturgas). Det är därför angeläget att genom minskad uppkomst av plastavfall minska mängden fossil plast som går till förbränning.

Avfallsförbränningens andel av el- och fjärrvärmesektorns utsläpp var 80 procent 2023 och låg på cirka 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Över 90 procent av dessa utsläpp uppskattas komma från förbränning av fossil plast.

För att minska sektorns utsläpp behöver mängden fossil plast som går till förbränning minskas genom bland annat ökad resurseffektivitet och materialåtervinning. Att minska plasten i avfallet kräver insatser från aktörer längs hela plastens värdekedja, eftersom många olika aktörer använder plast och därmed bidrar till uppkomsten av plastavfall.

Naturvårdsverkets rapport: Scenarier för minskad förbränning av fossil plast i el- och fjärrvärmesektorn

Webbinarium 15 februari 2024:

Presentation av rapporten Scenarier för minskad förbränning av fossil plast i el- och fjärrvärmesektorn (youtube.com)

Mer om plast

Utsläppen av växthusgaser från den svenska el- och fjärrvärmesektorn är låga jämfört med många andra länder eftersom elproduktionen i huvudsak baseras på vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. I takt med utbyggnaden av framför allt vindkraft och solenergi ökar andelen förnybar energi.

Den installerade effekten för solceller ökade med 1,6 GW under året och uppgick totalt till 3,9 GW. Cirka 2 GW vindkraft togs i drift under 2023, vilket kan jämföras med en total installerad effekt  på drygt 16 GW.

Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Utsläppen för 2024 är preliminära och kommer att uppdateras. Den slutgiltiga officiella statistiken för 2024 publiceras i december 2025.

Detaljerad slutlig statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)

Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp

Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:

Europeiska kommissionens förordning om värden för global uppvärmningspotential och inventeringsriktlinjer (europa.eu)

Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.

UNFCCC:s rapporteringsriktlinjer (unfccc.int)

IPCC:s metodriktlinjer från 2006 (ipcc-nggip.iges.or.jp)

Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.

För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.

Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.

Svenska MiljöEmissionsData, SMED (smed.se)

Detaljerade uppgifter om slutliga utsläppen och upptagen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen.

Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (scb.se)

Kvalitetsdeklaration slutliga utsläpp och upptag av växthusgaser (pdf)