Nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser från markanvändning (LULUCF)

Granskad: ‎den ‎12‎ ‎januari‎ ‎2024

Markanvändningssektorn (LULUCF) bidrar till ett årligt nettoupptag (summan av utsläpp och upptag) av växthusgaser.

      I klimatrapporteringens sektor ”Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk” (Land Use, Land-Use Change and Forestry – LULUCF), rapporteras kolförrådsförändringar i vegetation och mark för olika marktyper samt i avverkade träprodukter:

      • skogsmark
      • åkermark
      • betesmark
      • bebyggd mark
      • våtmark (inklusive torvproduktionsmark)
      • övrig mark
      • avverkade träprodukter.

      De årliga nettoförändringarna i kolförråd redovisas för varje kolpool samt summerat för varje marktyp:

      • levande biomassa (träd)
      • dött organiskt material (död ved och förna samt markens humuslager)
      • markkol (mineraljord och organogen jord).

      Kolförrådsförändringar beräknas för alla marktyper som anses vara brukade, det vill säga mänskligt påverkade. Beräkningarna sker i enlighet med internationella rapporteringsriktlinjer och EU:s riktlinjer som bland annat säger att beräkningarna ska ske enligt IPCC:s metodriktlinjer. Dessa riktlinjer säger också att beräkningarna ska uppdateras om det finns metoder som ger en bättre uppskattning av utsläpp och upptag.

      Årets beräkningar inkluderar senast tillgängliga data från riksskogstaxeringen, markinventeringen och mark- och grödoinventeringen. I och med att nya data tillkommer uppdateras trendserierna. Mer om detta går att läsa i:

      National Inventory Submissions (unfccc.int)

      Fortsatt högt nettoupptag i markanvändningssektorn

      Nettoupptaget inom markanvändningssektorn är fortsatt på en hög nivå men trenden är minskande. Under perioden 1990–2022 har nettoupptaget i genomsnitt uppgått till ungefär 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, men variationen är relativt stor över tid.

      Det totala nettoupptaget inom hela sektorn var 41 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2022. Nettoupptaget motsvarar cirka 90 procent av de totala utsläppen från alla övriga sektorer 2022.

      Det största nettoupptaget sker inom skogsmark som representerar 69 procent av Sveriges areal. Det sker även ett stort nettoupptag i avverkade träprodukter. På övriga markanvändningskategorier sker ett nettoutsläpp av växthusgaser.

      Skogsmark har ett fortsatt högt nettoupptag, men trenden är minskande  framför allt i träden

      Det årliga nettoupptaget på skogsmark har varierat under perioden 1990 till 2022 och har i genomsnitt varit 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. För 2022 redovisas ett nettoupptag på knappt 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

      De dominerande kolpoolerna på skogsmark är levande biomassa och mineraljord. Förändringen i levande biomassa följer utvecklingen i förhållandet mellan tillväxt och avgång (avverkning plus naturlig avgång). Under den senaste tioårsperioden har tillväxttakten avtagit och under de senaste åren minskat samtidigt som både avverkningen och den naturliga avgången ökat.

      Tillsammans leder det till att nettoupptaget i levande biomassa är betydligt lägre nu än för tio år sedan. Att nettoupptaget totalt sett inte är lägre beror på att tillväxten i levande biomassa fortfarande är högre än avgången (avverkning plus naturlig nedbrytning), att kolförrådet i dött organiskt material inklusive stubbar ökar vid avverkning samt på en hög kolinlagring i mineraljord. 

      De större förändringar i trenden förutom efter 2013, som går att se, i redovisningen återfinns i levande biomassa för år 2005 och till viss del år 2007. Nedgången 2005 och 2007 beror på stormarna Gudrun och Per som tog ner mycket skog vilket ledde till ett ökat virkesuttag. Att avverkningen blev större dessa år avspeglas också i kolpoolen avverkade träprodukter.

      Tillväxt och avverkningar i skogen

      Skogs- och virkesförråd

      Biomassa som används för bioenergi (framför allt rester i skogsbruket och industrin) redovisas som ett omedelbart utsläpp medan utsläpp från biomassa som används i olika typer av träprodukter senareläggs. Nettoupptaget i avverkade träprodukter (uppdelat i kategorierna sågat material, skivor och papper) är större de år som avverkningen är hög.

      I samband med stormen Gudrun, ökades uttaget av stamved vilket gav det största upptaget i denna kolpool sedan 1990. 2022 var nettoupptaget i träprodukter drygt 8 miljoner ton koldioxidekvivalenter med cirka 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter i sågade trävaror och cirka 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter i massa och papper.

      Upptaget av kol i mineraljorden är en långsam process, som bland annat beror på mängden avverkningsrester och det årliga förnafallet från träden (barr och löv), tillsammans benämnt dött organiskt material.  samt hur snabbt dessa växtdelar bryts ner och bildar mer stabilt markkol. I förhållande till den totala markkolspoolen är det årliga nettoupptaget mycket liten. Det gör också att förändringarna är svåra att skatta.

      Nettoutsläppen på skogsmark sker från dränerad organogen jord samt utsläpp till följd av bränder och skogsgödsling.  2022 motsvarade detta ett nettoutsläpp på 6,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

      Upptaget på skogsmark är större än utsläppen när kolpoolerna summeras och 2022 var nettoupptaget drygt 38 miljoner ton koldioxid. Inkluderas avverkade träprodukter blev nettoupptaget lite drygt 47 miljoner ton koldioxid.

      Bild1.png

      Nettoutsläpp sker från åkermark, bebyggd mark och våtmarker

      Nettoutsläppen inom sektorn sker framför allt inom marktyperna åkermark, bebyggd mark och våtmark.

      Åkermark finns på sex procent av Sveriges yta. Nettoutsläppen av växthusgaser från åkermarken har i genomsnitt varit lite drygt 2,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år under perioden 1990–2022. Nettoutsläppet 2022 var tre miljoner ton koldioxidekvivalenter.

      I detta nettoutsläpp ingår inte utsläpp till följd av gödsling. Dessa utsläpp återfinns i Jordbrukssektorn. Variationerna inom denna marktyp följer främst variationen i upptag och utsläpp av kol i mineraljord. De största utsläppen sker på organogen jord när det organiska materialet bryts ner. Utsläppen från organogen åkermark har minskat från knappt fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter 1990 till 2,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2022 och detta till följd av att arealen har minskat. 

      Under 1990 till 2022 har mineraljorden i snitt haft ett nettoupptag på en halv miljon ton koldioxidekvivalenter per år. Variationerna i åkermarkens mineraljord beror främst på vad som odlas och på hur stora arealer olika grödor odlas samt på hur stor andel av åkermarken som ligger i träda. Till detta kommer även variationer i väder enskilda år, som både påverkar skördarnas storlek och nedbrytningen av organiskt material i marken.

      Bebyggd mark utgör fyra procent av Sveriges yta. Denna marktyp är en källa för växthusgasutsläpp. Nettoutsläppende senaste åren har varit lite lägre jämfört med tidigare år. 2022 var nettoutsläppen lite drygt två miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket är i paritet till med snittet för hela perioden 1990–2022. Utsläppen uppstår främst vid avskogning samt exploatering av åkermark i samband med anläggande av vägar, dragning av kraftledningar samt vid bebyggelse, då både kol lagrat i biomassa (som avverkas) och mark frigörs.

      16 procent av Sveriges areal består av våtmark (som är ett samlingsnamn för alla olika typer av våtmarker som myr, kärr med flera) och denna mark anses obrukad. I denna kategori redovisas dock mark som tas i anspråk för produktion av energitorv och odlingstorv. Utsläpp från förbränning av energitorv redovisas i energisektorn. Uttaget av torv sker på marker som redan dränerats för skogs- eller åkerbruk. Arealen för torvproduktionsmark är liten i jämförelse med all ej brukad våtmark. Nettoutsläppen från torvproduktion 2022 i Sverige var 0,3 miljon ton koldioxidekvivalenter. Nettoutsläppen inkluderar utsläpp från dränerad mark och utsläpp från användning av odlingstorv.

      På betesmarker som står för en mycket liten del av nettoupptaget har nettot varierat över tid och ibland bidragit till det totala nettoutsläppet och ibland till det totala nettoupptaget. Variationen följer i stort andelen träd på betesmarkerna. 2022 var nettoutsläppet knappt 0,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Arealen betesmark är liten i Sverige och i klimatrapporteringen ingår endast naturbetesmarker i denna marktyp.

      På alla marktyper sker utsläpp av metan och lustgas från organogena jordar, gödsling och bränder. 2022 var dessa utsläpp knappt två miljoner ton koldioxidekvivalenter.

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket

      Relaterade sidor

      Statistik per sektor