Nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser från markanvändning (LULUCF)

I klimatrapporteringens sektor ”Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk” (Land Use, Land-Use Change and Forestry – LULUCF), rapporteras kolförrådsförändringar i vegetation och mark för olika marktyper samt i avverkade träprodukter:

• skogsmark
• åkermark
• betesmark
• bebyggd mark
• våtmark (inklusive torvproduktionsmark)
• övrig mark
• avverkade träprodukter.

De årliga nettoförändringarna i kolförråd redovisas för kolpoolerna:

• levande träd
• dött organiskt material (död ved och förna samt markens humuslager)
• markkol (mineraljord och organogen jord)
• samt summerat för varje marktyp.

Kolförrådsförändringar beräknas för alla marktyper som anses vara brukade, det vill säga mänskligt påverkade. Beräkningarna sker i enlighet med internationella rapporteringsriktlinjer och EU:s riktlinjer som bland annat fastställt att beräkningarna ska ske enligt IPCC:s metodriktlinjer. Dessa rapporteringsriktlinjer säger också att beräkningarna ska uppdateras om det finns metoder som ger en bättre, mer korrekt och precis uppskattning av utsläpp och upptag.

För de siffror som publiceras nu har det skett ett omfattande förbättringsarbete för att öka korrektheten och precisionen i uppskattningarna. EU:s Styrningsförordning som reglerar all klimatrapportering inom EU säger att alla EU:s medlemsländer ska förbättra sina växthusgasinventeringar inom LULUCF sektorn. Och senast till rapporteringen 2028 ska medlemsländerna minst ha beräkningar utifrån nivå 2 metodik enligt IPCC:s metodriktlinjer (det finns tre nivåer där nivå 1 är enklast och nivå 3 är den mest avancerade).

Årets beräkningar inkluderar senast tillgängliga data från riksskogstaxeringen, markinventeringen och mark- och grödoinventeringen tillsammans med statistik från Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, MSB och SCB. I och med att nya data tillkommer uppdateras tidsserierna. Mer om detta går att läsa i:

National Inventory Submissions (unfccc.int)

I regeringsuppdraget Analys av hur EU:s reviderade ansvarsfördelningsförordning och LULUCF-förordning ska tillämpas i Sverige går det att läsa om metoder och metoduppdateringar:

Analys av hur EU:s reviderade ansvarsfördelningsförordning och LULUCF-förordning ska tillämpas i Sverige (pdf)

Detaljer i utvecklingsprojekt går att läsa om på SMED:s webbplats:

Luft och klimat (smed.se)

Nettoupptaget inom markanvändningssektorn är fortsatt på en relativt hög nivå men trenden är kraftigt minskande. Under perioden 1990–2023 har nettoupptaget i genomsnitt uppgått till ungefär 55 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, men variationen är stor över tid.

Det totala nettoupptaget inom hela sektorn var 31 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2023. Nettoupptaget motsvarar cirka 70 procent av de totala utsläppen från alla övriga sektorer 2023.

Det största nettoupptaget sker inom skogsmark som representerar 70 procent av Sveriges areal. Det sker även ett stort nettoupptag i avverkade träprodukter. På övriga markanvändningskategorier sker ett nettoutsläpp av växthusgaser.

Det gäller framför allt i levande träd. Minskningen har pågått sedan början av 2010-talet.

Klimatet och skogen

Det årliga nettoupptaget på skogsmark har varierat under perioden 1990 till 2023 och har i genomsnitt varit 52 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. För 2023 redovisas ett nettoupptag på knappt 32 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

De dominerande kolpoolerna på skogsmark har förändrats under den senaste tioårsperioden. Förr dominerade levande träd, men nu dominerar mineraljord och även dött organiskt material. Förändringen i levande träd följer utvecklingen i förhållandet mellan tillväxt (via fotosyntesen) och avgång (avverkning plus naturlig avgång). Under den senaste tioårsperioden  har tillväxttakten avtagit och planat ut samtidigt som både avverkningen och den naturliga avgången (naturlig nedbrytning inklusive insektsangreppens påverkan) ökat. 2021 och 2022 var den högsta avverkningsnivån sedan stormarna Gudrun 2005 och Per 2007.

Tillsammans leder det till att nettoupptaget i levande träd är betydligt lägre nu än för tio år sedan. Att nettoupptaget totalt sett inte är lägre beror på att upptaget i mineraljord har visat sig landa på en hög nivå när alla mätningar i markinventeringen (30 år sammantaget) analyserats. Höga avverkningsnivåer och hög naturlig avgång har gett ökad tillförsel till kolpoolerna dött organiskt material (stubbar, grenar och toppar samt förna) och så småningom markkol.

De större förändringar i trenden förutom efter 2013, som går att se i redovisningen återfinns i levande träd för år 2005 och till viss del år 2007. Nedgången 2005 och 2007 beror på stormarna Gudrun och Per som tog ner mycket skog, vilket ledde till ett ökat virkesuttag. Det är tydligt att de åren med hög avverkning ökar nettoupptaget i avverkade träprodukter.

Tillväxt och avverkningar i skogen

Volymtillväxten för träd i Sverige under 00-talet – Ett faktaunderlag med anledning av den minskande nettotillväxten (pdf, slu.se)

Biomassa som används för bioenergi (framför allt rester i skogsbruket och industrin) redovisas som ett omedelbart utsläpp medan utsläpp från biomassa som används i olika typer av träprodukter senareläggs. Nettoupptaget i avverkade träprodukter (uppdelat i kategorierna sågat material, skivor och papper) är större de år som avverkningen är hög.

Hållbar bioenergi

I samband med stormen Gudrun ökades uttaget av stamved, vilket gav det största upptaget i kolpoolen avverkade träprodukter sedan 1990. 2022 var nettoupptaget i träprodukter drygt 8 miljoner ton koldioxidekvivalenter med cirka 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter i sågade trävaror och cirka 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter i massa och papper. 2023 var nettoupptaget fem miljoner ton koldioxidekvivalenter varav 1 miljon återfinns i massa och papper och 4 i sågade trävaror. Anledningen till att nettoupptaget minskat beror på minskad avverkning 2023 jämfört med 2022 samt att mer återvunnet papper används i pappers och massatillverkningen.

Upptaget av kol i mineraljorden är en långsam process, som bland annat beror på mängden avverkningsrester och det årliga förnafallet från träden (barr och löv) tillsammans benämnt dött organiskt material. Mängden dött organiskt material som tillkommer samt hur snabbt dessa växtdelar bryts ner och bildar mer stabilt markkol ger storleken på markkolet. I förhållande till den totala markkolspoolen är det årliga nettoupptaget mycket litet och en liten förändring ger ett stort utslag totalt sett. Att förändringarna är små ger även att de är svåra att skatta.

Nettoutsläppen på skogsmark sker från dränerad organogen jord tillsammans med utsläpp till följd av bränder och skogsgödsling. 2023 uppgick detta utsläpp till lite drygt 9 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Upptaget på skogsmark är större än utsläppen när kolpoolerna summeras och 2023 var nettoupptaget knappt 32 miljoner ton koldioxid. Inkluderas avverkade träprodukter blev nettoupptaget lite drygt knappt 37 miljoner ton koldioxid.

Nettoutsläppen inom sektorn sker framför allt inom marktyperna åkermark, bebyggd mark och våtmark. 2023 var det även ett lite nettoutsläpp från betesmark men dessa siffror är väldigt osäkra. Sammanlagt uppskattades nettoutsläppen till drygt 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Åkermark finns på sex procent av Sveriges yta. Nettoutsläppen av växthusgaser från åkermarken har i genomsnitt varit knappt 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år under perioden 1990–2022. Nettoutsläppet 2023 var drygt fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. I detta nettoutsläpp ingår inte utsläpp till följd av gödsling av åkermark eller lustgasavgång från organogen åkermark. Dessa utsläpp återfinns i Jordbrukssektorn.

De största utsläppen av koldioxid sker på organogen jord när det organiska materialet bryts ner. Utsläppen från organogen åkermark har minskat från knappt fem miljoner ton koldioxidekvivalenter 1990 till drygt tre miljoner ton koldioxidekvivalenter 2023 och detta till följd av att arealen organogen mark har minskat.

Variationerna inom åkermark följer främst variationen i upptag och utsläpp av kol i mineraljord. Under 1990 till 2023 har mineraljorden i snitt haft ett nettoupptag på en halv miljon ton koldioxidekvivalenter per år. Variationerna i åkermarkens mineraljord beror främst på vad som odlas och på hur stora arealer olika sorters grödor odlas samt på hur stor andel av åkermarken som ligger i träda. Till detta kommer även variationer i väder enskilda år, som både påverkar skördarnas storlek och mängden av skörderester och även nedbrytningen av dessa skörderester.

Bebyggd mark utgör fyra procent av Sveriges yta. Denna marktyp är en källa för växthusgasutsläpp. Nettoutsläppen de senaste åren har varit lite lägre jämfört med tidigare år. 2023 var nettoutsläppen lite ungefär en miljon ton koldioxidekvivalenter vilket är det lägsta nettoutsläppet under hela perioden 1990–2023. Utsläppen uppstår främst vid avskogning samt exploatering av åkermark i samband med anläggande av vägar, dragning av kraftledningar samt vid bebyggelse, då både kol lagrat i biomassa (som avverkas) och mark frigörs.

16 procent av Sveriges areal består av våtmark (som är ett samlingsnamn för alla olika typer av våtmarker som myrar, sjöar och vattendrag) och denna mark anses obrukad. I denna kategori redovisas mark som tas i anspråk för produktion av energitorv, odlingstorv och marker som konverterats till våtmark. Utsläpp från förbränning av energitorv redovisas i energisektorn. Uttaget av torv sker på marker som redan dränerats för skogs- eller åkerbruk. Arealen för torvproduktionsmark är liten i jämförelse med all ej brukad våtmark. Nettoutsläppen till följd av torvproduktion, odlingstorv och markkonverteringar 2023 i Sverige var cirka 0,5 miljon ton koldioxidekvivalenter. Nettoutsläppen inkluderar utsläpp från dränerad mark i samband med uttag av torv (0,2 miljon ton koldioxidekvivalenter), utsläpp från användning av odlingstorv (0,1 miljon ton koldioxidekvivalenter) och utsläpp från mark som konverteras från brukad mark (från skogsmark, åkermark och betesmark) till våtmark (0,2 miljon ton koldioxidekvivalenter). Dessa konverteringar har gett ett tillskott i nettoutsläppen inom sektorn från årets statistik.

På betesmarker som står för en mycket liten del av nettoupptaget har nettot varierat över tid och ibland bidragit till det totala nettoutsläppet och ibland till det totala nettoupptaget. Variationen följer i stort andelen träd på betesmarker. 2023 var nettoutsläppet knappt 0,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Arealen betesmark är liten i Sverige och i klimatrapporteringen ingår endast naturbetesmarker i denna marktyp.

På alla marktyper sker utsläpp av metan och lustgas från dräneringsdiken på organogena jordar, gödsling och bränder. 2023 var dessa utsläpp knappt två miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Naturvårdsverket publicerar även preliminär utsläppsstatistik. Preliminära utsläpp för 2024 kommer att publiceras i mitten av juni 2025.

Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)

Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:

Europeiska kommissionens förordning om värden för global uppvärmningspotential och inventeringsriktlinjer (europa.eu)

Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.

UNFCCC:s rapporteringsriktlinjer (unfccc.int)

IPCC:s metodriktlinjer från 2006 (ipcc-nggip.iges.or.jp)

Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.

För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.

Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.

Svenska MiljöEmissionsData, SMED (smed.se)

Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.

Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (scb.se)

Kvalitetsdeklaration utsläpp och upptag av växthusgaser (pdf)