Utsläpp av växthusgaser inom ETS 1 och ESR
Utsläppsnivån inom ETS 1 har varierat, men minskat över tid sedan 2005. Inom ESR har utsläppen haft en mer stabil minskningstrend fram till 2024 då statistiken visar en betydande uppgång som bryter trenden. Preliminär statistik för ESR visar att utsläppen åter minskar något 2025.
Sveriges territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser kan delas in utifrån vilken lagstiftning de omfattas av inom EU:
- den sektor som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem ETS 1
- den sektor som omfattar Sveriges klimatåtagande inom EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR)
- markanvändningssektorn (LULUCF).
Måluppföljning och styrning skiljer sig åt mellan dessa olika sektorer.
ETS 1 omfattar utsläpp från större industrier och energibolag och koldioxidutsläpp från flyg. ESR-sektorn omfattar växthusgasutsläpp från inrikes transporter (utom flyget), jordbruk, uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner, mindre industrier och el-och fjärrvärmeanläggningar, produktanvändning samt avfall. I markanvändningssektorn ingår utsläpp och upptag av växthusgaser inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.
Utsläppsutvecklingen inom ETS 1 fram till 2025
Utsläppen från svenska anläggningar inom ETS 1 var 2025 16,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter och minskade med drygt 4 procent jämfört med 2024. Utsläppsminskningen orsakades främst av att verksamhet upphört inom mineralindustrin, underhållsstopp i produktionen inom raffinaderi samt en fortsatt låg efterfrågan på cement. Lägre användning av fossila bränslen inom el- och fjärrvärmesektorn bidrog även till utsläppsminskningen.
Sedan utsläppshandelns start 2005 har utsläppen för de stationära anläggningarna i Sverige som ingår i utsläppshandeln minskat med 31 procent, motsvarande 7,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Utsläppsnivåerna i industrisektorn är till stor del beroende av produktionsnivåer, vilket gör att utsläppen kan variera från år till år. Inom el- och fjärrvärme påverkas utsläppen i hög grad av vädret. Den historiska utsläppsminskningen beror främst på utfasning av fossila bränslen från flera branscher och införandet av ny teknik inom kemiindustrin.
Utsläppsutvecklingen inom ESR-sektorn fram till 2025
Enligt preliminär statistik för 2025 uppgick utsläppen i ESR-sektorn till 30,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en minskning med 2 procent jämfört med 2024 och 34 procent lägre nivå än 1990. Utsläppen inom ESR har haft en stabil minskningstrend fram till 2024 då statistiken visar en betydande uppgång som bryter trenden. 2025 minskar utsläppen åter något, men motsvarar mellan 2019–2020 års nivåer.
Förändringar i utsläppsnivåer från inrikes transporter och arbetsmaskiner var de främsta orsakerna till utsläppsökningen inom ESR-sektorn 2024 samt minskningen som ses i den preliminära statistiken för 2025. Inrikes transporter (exklusive koldioxidutsläpp från inrikes flyg som ingår i ETS 1) står för mer än hälften av utsläppen inom ESR-sektorn och har därför stor betydelse för hur den övergripande trenden utvecklas. Utsläppen inom transportsektorn ökade mellan 2023 och 2024 till följd av bland annat den sänkta reduktionsplikten som medförde ökad inblandning av fossila drivmedel. 2025 höjdes reduktionsplikten på nytt vilket bidrog till ökad inblandning av biodrivmedel med minskade utsläpp som följd. Av samma skäl sker det en ökning respektive en minskning i utsläppen för arbetsmaskiner åren 2024 respektive 2025.
Sedan 2005 ses utsläppsminskningar i samtliga sektorer inom ESR, men sett i antal ton är det inrikes transporter, avfallsbehandling, uppvärmning av bostäder och lokaler samt industri- och energianläggningar utanför ETS 1 som har bidragit till större delen av utsläppsminskningen under perioden. Energieffektivare fordon, deponiförbud samt utfasning av fossila bränslen förklarar den historiska trenden.
ESR en del av klimatmålen
Utsläppen inom ESR är viktig del av Sveriges klimatpolitiska ramverk och används för uppföljning av Sveriges etappmål till 2030 respektive 2040. ESR är också den sektor som omfattas av Sveriges klimatåtagande inom EU:s ansvarsfördelningsförordning, Sverige har åtagit sig att minska utsläppen i ESR med 50 procent till 2030 jämfört med 2005.
Förutom utmaningen att minska utsläppen inom inrikes transporter, kvarstår även utmaningar i att minska utsläppen från jordbrukssektorn, som stod för 21 procent av ESR-sektorns utsläpp år 2025 samt arbetsmaskiner som stod för 11 procent.
Slutlig statistik för 2025 publiceras i december 2026
Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Utsläppen för 2025 är preliminära och kommer att uppdateras. Den slutgiltiga officiella statistiken för 2025 publiceras i december 2026.
Detaljerad slutlig statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)
Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp
Metoderna för beräkning av utsläpp och upptag av växthusgaser finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Document (NID). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.
Beräkningsmetoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.
Statistik om utsläpp och upptag av växthusgaser fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NID-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. Sveriges NID-rapport och tillhörande CRT-tabeller går att ladda ner från UNFCCC:s webbplats:
Statistiken uppdaterades med GWP AR5 den 15 mars 2023
Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” (GWP) från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:
Nya riktlinjer och metodik sedan 2013
Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006. Sverige tillämpar också delar av IPCC:s 2019 Refinement to the 2006 Guidelines.
UNFCCC:s rapporteringsriktlinjer (unfccc.int)
IPCC:s metodriktlinjer från 2006 (ipcc-nggip.iges.or.jp)
IPCC:s metodriktlinjer 2019 Refinment to the 2006 guidelines (ipcc-nggip.iges.or.jp)
Koldioxidekvivalenter
Statistik om utsläpp och upptag av växthusgaser summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.
För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
| Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
|---|---|
| Koldioxid, CO2 | 1 |
| Metan, CH4 | 28 |
| Lustgas, N2O | 265 |
Räknat per utsläppt ton och i ett 100-årsperspektiv bidrar exempelvis metan 28 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därför 28 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5), och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Mer om statistiken och dess kvalitet
Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Preliminär statistik publiceras i juni varje år för föregående års utsläpp och upptag av växthusgaser. Den slutliga statistiken publiceras i december samma år. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Svenska MiljöEmissionsData, SMED (smed.se)
Detaljerade uppgifter om slutliga utsläppen och upptagen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen.
Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (scb.se)
Kvalitetsdeklaration slutliga utsläpp och upptag av växthusgaser (pdf)
Handlande sektorn
I den så kallade handlande sektorn omfattas utsläpp från svenska anläggningar som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS), vilket är större industrier och energibolag. Dessutom omfattas koldioxidutsläpp från flygoperatörer som flyger inom EU.
Handelssystemet har funnits sedan 2005 och har sedan dess haft flera handelsperioder. Systemets omfattning har reviderats mellan handelsperioderna, och fler utsläpp omfattas av systemet idag än 2005. De historiska utsläppen som presenteras i statistiken har därför justerats med ett tillägg bakåt, för att tidsperioden ska motsvara nuvarande omfattning. Detta innebär att värden skiljer sig mot de historiska inrapporterade värden inom EU ETS.
Koldioxidutsläpp från flyg inkluderas i handelssystemet i respektive medlemsland som flygbolaget är registrerat inom. Utsläppen beräknas baserat på flygoperatörernas bränsleanvändning. I den officiella statistiken som presenteras är dock utsläppen uppdelade på Sveriges inrikesflyg och utrikes flyg baserat på mängden bränsle som sålts i Sverige. Det innebär att utsläppen från flyget i officiella statistiken inte motsvarar de utsläpp från flygverksamhet som registrerats inom EU ETS i Sverige. Enligt EU:s regelverk ingår alla utsläpp från inrikes flyg i EU ETS.
Icke-handlande sektorn
Den så kallade icke-handlande sektorn omfattar de växthusgasutsläpp som inte ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Utsläpp och upptag av växthusgaser inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, LULUCF-sektorn, ingår inte i den icke-handlande sektorn.
Utsläppen i den icke-handlande sektorn beräknas genom att dra bort de utsläpp som ingår i den handlande sektorn från de totala utsläppen som rapporteras in gällande territoriella utsläpp.
Utsläpp från sektorerna el- och fjärrvärme samt industri består med andra ord av en handlande och en icke-handlande del. Inrikes transporter består också av en handlande och en icke-handlande del, där CO2-utsläppen från flyg inom inrikes transporter är den handlande delen. För övriga sektorer är samtliga utsläpp inom den icke-handlande sektorn.