Så följer vi upp klimatmålen

Klimatmålen följs upp utifrån utsläppen inom Sverige gränser – de territoriella utsläppen. Senast år 2045 ska Sveriges sammanlagda nettoutsläpp nå nettonoll. På vägen dit finns olika etappmål för icke-handlande sektorn och för inrikes transporter.

Utsläppen inom Sveriges gränser – de territoriella utsläppen – kan delas in i utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, övriga utsläpp samt utsläpp och upptag inom markanvändningssektorn.

Övriga utsläpp som sker utanför utsläppshandeln kallas för utsläpp från den icke-handlande sektorn och omfattar utsläpp från inrikes transporter, jordbruk, avfallsbehandling, arbetsmaskiner, produktanvändning, egen uppvärmning av bostäder och lokaler, samt de utsläpp från industrin, el- och fjärrvärmeproduktion som inte omfattas av utsläppshandeln.

Den icke-handlande sektorn omfattas av etappmålen som definierats i det klimatpolitiska ramverket. Dessa mål omfattar dock inte utsläpp och upptag inom markanvändningssektorn.

EU:s system för handel med utsläppsrätter omfattar utsläpp från el- och fjärrvärmeproduktion, tillverkningsindustrin och flygoperatörer som flyger inom EU.

De svenska klimatmålen

Sveriges långsiktiga klimatmål är att nettoutsläppen ska vara noll senast år 2045. Det innebär att utsläppen inom Sveriges gränser ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än 1990 samt att resterande utsläpp kan täckas fullt eller till viss del av kompletterande åtgärder.

Det finns även ett antal mål formulerade för den icke-handlande sektorn, varav det första målet som gällde för utsläppsår 2020 nåddes.

Enligt det klimatpolitiska ramverket är målet att utsläppen inom den icke-handlande sektorn bör minska med 63 procent till år 2030 samt 75 procent till år 2040 (jämfört med utsläppen år 1990). För att nå dessa etappmål kan kompletterande åtgärder som motsvarar 8 procentenheter respektive 2 procentenheter nyttjas.

Kompletterande åtgärder omfattar upptag av koldioxid i skog och mark till följd av ytterligare åtgärder, utsläppsminskningar genomförda utanför Sveriges gränser, samt avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS.

Dessutom ska utsläppen från inrikes transporter (exklusive koldioxidutsläpp från inrikes flyg) minska med minst 70 procent till år 2030 jämfört med år 2010. År 2021 hade utsläppen minskat med 27 procent jämfört med 2010.

Figuren visar Sveriges växthusgasutsläpp för åren 1990–2005, samt fördelat mellan utsläppen inom EU:s system för handel med utsläppsrätter och inom den icke-handlande sektorn för åren 2005–2021. Figuren visar även Sveriges klimatmål för den icke-handlande sektorn för år 2020, 2030 och 2040 samt att nettoutsläppen ska vara noll senast år 2045. Notera att kompletterande åtgärder kan användas för att nå de olika klimatmålen, vilket indikeras med intervall i figuren.

Klimatredovisning och klimathandlingsplan

De nationella klimatmålen följs upp av regeringen i den klimatredovisning som årligen presenteras tillsammans med budgetpropositionen. I klimatredovisningen presenteras bland annat utvecklingen för utsläppen inom Sveriges gränser, för utsläppen inom den icke-handlande sektorn samt för utsläppen från svenska anläggningar inom utsläppshandeln.

Regeringen presenterar dessutom en klimathandlingsplan en gång per mandatperiod om hur regeringens samlade politik bidrar till att nå det långsiktiga klimatmålet samt etappmålen till år 2030 och 2040. Det klimatpolitiska rådet gör sedan en oberoende utvärdering av om regeringens politik är förenlig med målen.

För den icke-handlande sektorn jämförs utvecklingen med en indikativ utsläppsbana. Om utsläppen ligger över utsläppsbanan föranleder det en analys och kan innebära behov av förslag till ytterligare skärpning av klimatpolitiken. Den icke-handlande sektorn har sedan 2015 legat över eller på den indikativa bana som nyttjar kompletterande åtgärder, med undantag för pandemiåret 2020. Under 2021 ligger är gapet mot den indikativa bana som nyttjar kompletterande åtgärder fullt ut ca 0,6 miljoner ton och gapet mot den utsläppsbana som inte nyttjar några kompletterande åtgärder alls är drygt 2 miljoner ton.

Utsläppsutvecklingen för den icke-handlande sektorn — Figuren visar utsläppsutvecklingen för den icke-handlande sektorn samt indikativa utsläppsbanor för fullt utnyttjande och inget utnyttjande av kompletterande åtgärder.

Handlingsplan för att nå Sveriges klimatmål

Når Sverige de nationella klimatmålen?

Sveriges del av EU:s klimatmål till 2030

EU:s övergripande klimatmål, enligt den klimatlag som antogs i juni 2021, är att senast 2050 vara klimatneutralt. År 2030 ska EU:s nettoutsläpp vara minst 55 procent lägre än de var 1990.

För den icke-handlande sektorn finns det en så kallad ”provisorisk politisk överenskommelse” mellan rådet och EU-parlamentet kring den reviderade lagstiftningen, överenskommelsen antogs i november 2022. Förordningsändringen är ännu inte formellt beslutad.

För att nå 55-procentsmålet ska utsläppen inom den icke-handlande sektorn minska med 40 procent jämfört med 2005. Detta mål har fördelats mellan medlemsländerna baserat på ländernas BNP/capita-nivå. Sverige är ett av flera länder som har fått ett beting att minska sina respektive utsläpp med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Mellan 2021 och 2030 finns en målbana som ger ett utsläppsutrymme som alla länder behöver hålla sig inom varje år.

Sveriges utsläpp av växthusgaser i ESR-sektorn för åren 2005–2021 tillsammans med en preliminär målbana för Sverige — Sveriges utsläpp av växthusgaser inom icke-handlande-sektorn för åren 2005–2021 tillsammans med en preliminär målbana för Sverige.

Läs mer om Sveriges del av EU:s klimatmål

LULUCF

För att nå målet om -55 procent nettoutsläpp till 2030 krävs att EU har ett samlat upptag från skog och mark (LULUCF) om 225 miljoner ton. Därutöver står i EU:s klimatlag att EU ska sträva efter att ha större upptag i LULUCF-sektorn än 225 miljoner ton.

Kommissionen lade i sitt förslag till LULUCF-förordning fram målet att EU ska ha ett upptag om 310 miljoner 2030. För att nå detta mål har EU enats om att, baserat på länders andel av EU:s brukade landareal, fördela mål mellan medlemsländer utifrån hur stor deras upptag/utsläpp i LULUCF-sektorn i genomsnitt var under perioden 2016–2018. Det innebär för svensk del att upptaget ska öka med drygt 3,9 miljoner ton.

Det finns även för LULUCF en så kallad ”provisorisk politisk överenskommelse” mellan rådet och EU-parlamentet kring den reviderade lagstiftningen. Förordningsändringen är däremot inte formellt beslutad ännu.

EU-mål illustration — Siffrorna på bilden utgår från Kommissionens förslag eller provisoriska politiska överenskommelser som ännu inte formellt beslutade.

Sveriges del av EU:s klimatmål för 2020 uppnåddes med marginal

Sverige har även haft åtagande inom EU gällande minskade utsläpp för den icke-handlande sektorn under 2013–2020. Målen för medlemsländerna varierar, där Sverige har haft mål om 17 procent minskade utsläpp till 2020 jämfört med 2005. Sveriges nationella mål för den icke-handlande sektorn för 2020 hade högre ambitionsnivå än Sveriges åtagande i EU.

Sveriges del av EU:s klimatmål var även för den tidigare perioden omsatt i en målbana för den icke-handlande sektorn. Utsläppen inom icke-handlande sektorn har varit mellan 5 och 7 miljoner ton lägre än målbanan år 2013–2020. Överprestationer och överskott av utsläppsrätter under 2013–2020 kan inte föras över till perioden 2013–2020.