Så följer vi upp klimatmålen

Klimatmålen följs upp utifrån utsläppen inom Sverige gränser – de territoriella utsläppen. Senast år 2045 ska Sveriges sammanlagda nettoutsläpp nå nettonoll. På vägen dit finns olika etappmål för icke-handlande sektorn och för inrikes transporter.

Utsläppen inom Sveriges gränser – de territoriella utsläppen – kan delas in i utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, övriga utsläpp samt utsläpp och upptag inom markanvändningssektorn.

Övriga utsläpp som sker utanför utsläppshandeln kallas för utsläpp från den icke-handlande sektorn och omfattar utsläpp från inrikes transporter, jordbruk, avfallsbehandling, arbetsmaskiner, produktanvändning, egen uppvärmning av bostäder och lokaler, samt de utsläpp från industrin, el- och fjärrvärmeproduktion som inte omfattas av utsläppshandeln.

Den icke-handlande sektorn omfattas av etappmålen som definierats i det klimatpolitiska ramverket. Dessa mål omfattar dock inte utsläpp och upptag inom markanvändningssektorn.

EU:s system för handel med utsläppsrätter omfattar utsläpp från el- och fjärrvärmeproduktion, tillverkningsindustrin och flygoperatörer som flyger inom EU.

De svenska klimatmålen

Sveriges långsiktiga klimatmål är att nettoutsläppen ska vara noll senast år 2045. Det innebär att utsläppen inom Sveriges gränser ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än 1990 samt att resterande utsläpp kan täckas fullt eller till viss del av kompletterande åtgärder.

Det finns även ett antal mål formulerade för den icke-handlande sektorn. Målet för 2020 innebär att utsläppen högst bör vara 28,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter, där utsläppsminskande åtgärder i andra länder på ytterligare 6,7 miljoner ton kan användas. År 2019 var utsläppen 31,7 miljoner ton vilket innebär en marginell minskning om 0,4 procent jämfört med föregående år.

Enligt det klimatpolitiska ramverket är målet att utsläppen inom den icke-handlande sektorn bör minska med 63 procent till år 2030 samt 75 procent till år 2040 (jämfört med utsläppen år 1990). För att nå dessa etappmål kan kompletterande åtgärder som motsvarar 8 procentenheter respektive 2 procentenheter nyttjas.

Kompletterande åtgärder omfattar upptag av koldioxid i skog och mark till följd av ytterligare åtgärder, utsläppsminskningar genomförda utanför Sveriges gränser, samt avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS.

Dessutom ska utsläppen från inrikes transporter (exklusive koldioxidutsläpp från inrikes flyg) minska med minst 70 procent till år 2030 jämfört med år 2010. År 2019 hade utsläppen minskat med 20 procent.

folja-upp-svenska-klimatmalen.svg

Figuren visar Sveriges växthusgasutsläpp för åren 1990–2005, samt fördelat mellan utsläppen inom EU:s system för handel med utsläppsrätter och inom den icke-handlande sektorn för åren 2005–2016. Figuren visar även Sveriges klimatmål för den icke-handlande sektorn för år 2020, 2030 och 2040 samt att nettoutsläppen ska vara noll senast år 2045. Notera att kompletterande åtgärder kan användas för att nå de olika klimatmålen, vilket indikeras med intervall i figuren.

Klimatredovisning och klimathandlingsplan

De nationella klimatmålen följs upp av regeringen i den klimatredovisning som årligen presenteras tillsammans med budgetpropositionen. I klimatredovisningen presenteras bland annat utvecklingen för utsläppen inom Sveriges gränser, för utsläppen inom den icke-handlande sektorn samt för utsläppen från svenska anläggningar inom utsläppshandeln.

Regeringen presenterar dessutom en klimathandlingsplan en gång per mandatperiod om hur regeringens samlade politik bidrar till att nå det långsiktiga klimatmålet samt etappmålen till år 2030 och 2040. Det klimatpolitiska rådet gör sedan en oberoende utvärdering av om regeringens politik är förenlig med målen.

För den icke-handlande sektorn jämförs utvecklingen med en indikativ utsläppsbana. Om utsläppen ligger över utsläppsbanan föranleder det en analys och kan innebära behov av förslag till ytterligare skärpning av klimatpolitiken. Utsläppen inom den icke-handlande sektorn låg strax över den indikativa utsläppsbanan år 2019, vilket indikerar att utsläppen inte minskar i linje med målen.

utslappsutvecklingen.svg

Figuren visar utsläppsutvecklingen för den icke-handlande sektorn samt indikativa utsläppsbanor för fullt utnyttjande och inget utnyttjande av kompletterande åtgärder.

Sveriges del av EU:s klimatmål uppnås med marginal

Sverige har även ett åtagande inom EU gällande minskade utsläpp för den icke-handlande sektorn. Målen för medlemsländerna varierar. Sverige har mål om 17 procent minskade utsläpp till 2020, jämfört med 2005. Sveriges nationella mål för den icke-handlande sektorn har högre ambitionsnivå än Sveriges åtagande i EU.

Sveriges del av EU:s klimatmål är omsatt i en målbana för den icke-handlande sektorn. Utsläppen inom icke-handlande sektorn har varit mellan 5 och 7 miljoner ton lägre än målbanan år 2013–2019.

sveriges-del-eu-klimatmal-icke-handlande-sektorn.svg

Figuren visar utsläppen inom den icke-handlande sektorn för 2005–2019 samt Sveriges del i EU:s klimatmål. Den visar att utsläppen i den icke-handlande sektorn ligger under målbanan.