Når Sverige de nationella klimatmålen?

Scenarier som Naturvårdsverket har tagit fram tillsammans med Energimyndigheten, Jordbruksverket och Trafikverket visar att klimatmålet för inrikes transporter till 2030 och etappmålet till 2030 kan nås med de styrmedel som riksdagen och regeringen har beslutat. Klimatmålet till 2045 nås inte med de styrmedel som är beslutade, men gapet har minskat betydligt jämfört med tidigare bedömningar.

Enligt klimatlagen ska regeringen varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram underlag till klimatredovisningen. Det senaste underlaget till klimatredovisning publicerades 31 mars 2022.

Klimatredovisningen redovisar de viktigaste klimatpolitiska besluten under året och en bedömning om de, tillsammans med sedan tidigare befintlig styrning, är tillräckliga för att nå klimatmålen. Detta baseras på resultat från nya scenarier som tagits fram tillsammans med Energimyndigheten, Jordbruksverket och Trafikverket.

Klimatmålen till 2030 kan nås med befintlig styrning

För 2030 finns det två olika etappmål. Det första berör utsläppen från inrikes transporter och det andra gäller för den så kallade icke-handlande sektorn. Båda målen bedöms kunna nås med befintliga styrmedel.

För inrikes transporter är målet att växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläppshandelssystem) ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010.

Etappmål inrikes transporter till 2030

etappmal-inrikes-transporter-till-2030.png

Etappmålet för den icke-handlande sektorn för 2030 är att utsläppen bör minska med minst 63 procent utan kompletterande åtgärder eller med 55 procent om kompletterande åtgärder skulle användas fullt ut. Transportsektorn, som står för ungefär hälften av utsläppen i den icke-handlande sektorn, står för en övervägande del av de minskade utsläppen i scenariot.

Reduktionsplikt och elektrifiering

Reduktionsplikt och elektrifiering av transportsektorn är några bakomliggande faktorer till att målen till 2030 bedöms nås. Att reduktionsplikten bidrar till en så pass stor del av måluppfyllelsen innebär dock en rad risker. Riskerna består dels i att en övergång från fossila drivmedel till biodrivmedel i förbränningsmotorer inte förbättrar förutsättningarna att nå uppsatta mål för luftkvalitet och utvecklingen bidrar inte heller till att Sverige når landets åtaganden enligt EU:s takdirektiv för utsläpp av kväveoxider.

Utöver transportsektorn minskar även utsläppen från arbetsmaskiner i scenariot. Minskningen beror främst på ökad inblandning av biodrivmedel som en följd av reduktionsplikten.

Åtgärder som leder till att trafikarbetet minskar, det vill säga åtgärder för ett transporteffektivare samhälle, kan bidra till att målet kan nås på ett mer resurseffektivt sätt. En ytterligare högre elektrifierings- och effektiviseringstakt jämfört med den som antagits i årets uppdaterade scenario kan också bidra till att målet nås med en högre energieffektivitet och minska behovet av biodrivmedel för måluppfyllelse.

Etappmål till 2030 och 2040 icke handlande sektorn

etappmal-till-2030-och-2040-icke-handlande-sektorn.png

Klimatmålet till 2040

Målet till 2040 nås däremot inte i det uppdaterade referensscenariot men med beslut om ytterligare styrmedelsskärpningar, som är föreslagna på EU-nivå för nya lätta vägfordon, kan målet nås. Enligt målet bör utsläppen minska med minst 75 procent jämfört med 1990 års utsläppsnivå eller med 73 procent om kompletterande åtgärder skulle användas fullt ut.

En viktig förutsättning för att målet ska kunna nås är att laddinfrastruktur byggs ut i hela landet i en tillräckligt hög takt. I scenarierna förutsätts denna infrastruktur utvecklas på ett ändamålsenligt sätt.

Klimatmålet till 2045 nås inte, men gapet har minskat

Målet är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter uppnå negativa utsläpp. Naturvårdsverket bedömer att målet inte nås med befintliga styrmedel, men avståndet till målet är betydligt mindre än föregående år.

Bakomliggande orsaker är att teknikskiften som under de senaste åren varit under utveckling, främst inom järn- och stålindustrin, nu bedöms som mer sannolika att komma till stånd. Nya scenarioantaganden om högre elektrifieringstakt i transportsektorn och den beslutade utvecklingen av reduktionsplikten till och med 2030 har också betydelse för den positiva utvecklingen. Viktiga förutsättningar för denna bedömning är att det byggs ut en ändamålsenlig laddinfrastruktur, säker eltillförsel och hög effektivitet i tillståndsprocesser.

Nettonollmål till 2045 – Sveriges totala territoriella utsläpp

nettonollmal-till-2045-sveriges-totala-territoriella-utslapp.png

Bland de nationella beslut som fattades under perioden 1 januari 2021 till den 1 mars 2022 bedöms beslutet om reduktionsplikten och ett antal beslut om stödjande strukturella åtgärder tillsammans vara av störst betydelse för att klimatmålen ska kunna nås. Några exempel på det sistnämnda är medel till elektrifieringsstrategin, medel till myndigheter för att effektivisera tillståndsprocesser och korta ledtider för nya kraftledningar, medel till kompetenslyft och medel till samhällsbyggnadsprojekt i Norrbotten och Västerbotten.

För att scenarierna ska kunna bli verklighet och de beslutade styrmedlen ska ge avsedd effekt behöver ett antal viktiga strukturella förutsättningar komma på plats. Dessa är till mycket stor del kopplade till den fortsatta utvecklingen av elsystemet.

Oväntade händelser kan påverka utvecklingen

Pandemin och den senaste tidens stora förändring av det säkerhetspolitiska läget i världen kommer sannolikt medföra effekter på utvecklingen av klimatomställningen på flera sätt. Hur dessa kriser kan komma att påverka på lite längre sikt är det ännu alltför tidigt att dra slutsatser om och ingår därför inte i scenarioanalysen. Utgångspunkten för analysen är istället att de styrmedel som hittills beslutats fram till inledningen av 2022 kommer behållas och utvecklas över tid i enlighet med fattade beslut.

Händelseutvecklingen de senaste åren illustrerar samtidigt förhållandet att framtidsscenarier alltid är behäftade med osäkerheter och bedömningarna i underlaget till årets klimatredovisning behöver därför läsas med detta i åtanke.

Underlag till klimatredovisning

Scenario för Sveriges växthusgasutsläpp

Sverige ske enligt EU förordning 2018/1999 rapportera scenarier för Sveriges växthusgasutsläpp fram till 2050 vartannat år. Som underlag till det svenska scenariot används bland annat Energimyndighetens långtidsscenarier för Sveriges energisystem, underlag från Jordbruksverket och från SLU. Scenariot beräknas sektorsvis med hjälp av modeller eller trendframskrivning. Även expertbedömningar görs för att bedöma hur olika sektorer utvecklas framöver.

Det senaste scenariot Sverige rapporterade till EU skedde den 15 mars 2021 i rapporten Report for Sweden on climate policies and measures and on projections. EEA sammanställer årligen EU:s medlemsländers scenarier i en rapport, den senaste sammanställningen gjordes i Trends and projections in Europe 2020.

Nästa rapportering till EU sker den 15 mars 2023.

Report for Sweden on climate policies and measures and on projections (pdf 1 MB)

Trends and projections in Europe 2020 (EEA:s webbplats)

Läs mer

Kunskapskapsläget om klimatförändringarna

FN:s klimatpanel, IPCC, sammanställer det rådande vetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar. På SMHI:s webbplats hittar du de senaste rapporterna.

Rapporter från IPCC (smhi.se)