Naturvårdsverket gör varje år en omfattande analys av Sveriges förutsättningar att nå klimatmålen. Den senaste analysen färdigställdes i april 2023 i Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan och klimatredovisning.

Reduktionsplikten avgörande för etappmålen

I samband med redovisningen i april fanns det fortfarande osäkerheter kring reduktionspliktens framtid, vilket gjorde det svårt att ge en mer exakt bedömning av möjligheterna att nå etappmålen. Naturvårdsverket konstaterade då att Sveriges etappmål till 2030 och 2040 inte kommer att nås om en omfattande sänkning av reduktionsplikten på diesel och bensin genomförs och bibehålls.

Regeringen och samarbetspartiet SD har sedan dess föreslagit att reduktionsplikten ska sänkas till sex procent för både bensin och diesel under resten av mandatperioden (2024, 2025 och 2026). Detta försämrar förutsättningarna att nå de nationella etappmålen på ett betydande vis. Möjligheterna att nå målen till 2030 kommer att avgöras av om sänkningen av reduktionsplikten bibehålls efter 2026 eller om styrningen för en ökad biodrivmedelsinblandning skärps igen.

Avståndet till klimatmålet 2045 minskar

När det gäller det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp till 2045 så har avståndet till målet minskat i Naturvårdsverkets beräknade scenarier, men det behövs förstärkta insatser inom flera områden för att möjliggöra en omställning.

Det finns flera förklaringar till varför avståndet till målet har minskat jämfört med föregående års bedömning. En av de främsta förklaringarna är att flera större teknikskiften inom industrin nu bedöms genomföras i scenariot. När i tiden investeringarna kommer på plats och i vilka steg de till slut genomförs beror samtidigt på ett antal osäkra faktorer.

Att målet i EU:s utsläppshandelssystem har skärpts och ska kompletteras med klimattullar bidrar till bedömningen. Dessutom har möjligheterna att finansiera klimatinvesteringar med olika medel från EU eller nationellt också ökat.

Det minskade avståndet till nettonollmålet senast 2045 förklaras också med att elektrifieringstakten i transportsektorn ligger på en högre nivå i det nya scenariot, jämfört med tidigare bedömningar 2022 och 2019.

Scenarioresultaten som presenteras i Naturvårdsverkets underlag utgår från att viktiga grundförutsättningar som tillförsel av fossilfri el, elnätsutbyggnad, råvaror och andra komponenter, kompetensförsörjning och effektiva tillståndsprocesser kommer på plats. Likaså förutsätter de att beslutade styrmedel och styrmedelsskärpningar behålls över tid.

EU:s klimatmål till 2030

I Sverige har vi, förutom våra nationella klimatmål, även ansvar för att bidra till EU:s klimatmål. EU:s mål är uppdelade i tre områden: utsläppshandeln, den icke-handlade sektorn och nettoupptaget från skog och mark. Förutsättningarna att nå EU:s utsläppsmål till 2030 för den icke-handlande sektorn försämras med en sänkt reduktionsplikt.

Sveriges del av EU:s klimatmål

Vill du veta mer om Sveriges klimatmål?

Vill du veta mer om Sveriges klimatmål och även hur de hänger ihop med globala och europeiska klimatmål? I den här presentationen besvarar vi många av de vanligaste frågorna:

Film: Globala, europeiska och svenska klimatmål

Förslag som kan bidra till att klimatmålen nås

Naturvårdsverket presenterade dessutom i det överlämnade underlaget till klimatpolitisk handlingsplan flera förslag på styrmedel, styrmedelsförändringar eller andra åtgärder som kan ta Sverige närmare att nå de uppsatta målen.

Förslagen kan kortfattat summeras på följande vis:

Utvecklingen av styrmedel för el- och värmesektorn och industrin kan i många fall flytta tyngdpunkten från förstärkning av styrmedel för utsläppsminskningar till att sätta fokus på tillgång på kompetens, effektiva tillståndsprocesser och energi- och resurseffektivitet.
Reduktionsplikten kan endast sänkas under en kort period, för att utsläppen från inrikes transporter och arbetsmaskiner ska minska snabbt och 2030-målen nås. Ytterligare styrmedel som möjliggör en snabb elektrifiering och en ökad transporteffektivitet behöver komplettera. Incitamenten för klimatåtgärder i jordbrukssektorn behöver förstärkas när EU:s gemensamma jordbrukspolitik genomförs i Sverige.
Ytterligare styrmedel som ökar kolsänkan behöver införas. Insatserna bidrar samtidigt till Sveriges skärpta mål för LULUCF-sektorn till 2030 och till uppbyggnaden av kompletterande åtgärder för att nå Sveriges mål om nettonollutsläpp. Även tekniska åtgärder för negativa utsläpp som bio-CCS, behöver prioriteras bland de kompletterande åtgärderna, eftersom de bidrar både till EU:s och Sveriges mål om nettonollutsläpp.

För att förslagen ska få önskad effekt och för att den omställning som nu pågår ska förverkligas behöver insatserna från det offentliga förstärkas inom tre huvudområden:

Klimatpolitiken behöver tydligare integreras och ges en framträdande roll i en rad relevanta politikområden.
Politiken behöver vara långsiktig och kunna genomföras utan tvära kast.
Det behövs legitimitet i samhället för klimatpolitiken.

Se mer om förslagen och de möjliggörande insatserna som behövs i kapitel 7 i Naturvårdsverkets underlag.

Rapportering av scenarier till EU

Sverige ska enligt EU förordning 2018/1999 rapportera scenarier för Sveriges växthusgasutsläpp fram till 2050 vartannat år.

Det underlag som rapporterades den 15 mars 2023 baserades på beslutade styrmedel fram till 1 juli 2022 och inkluderar därmed inte de senaste politiska besluten och aviseringarna.

Det senaste scenariot Sverige rapporterade till EU skedde den 15 mars 2023 och beskrivs i rapporten Report for Sweden on climate policies and measures and on projections. EEA sammanställer årligen EU:s medlemsländers scenarier i en rapport, den senaste sammanställningen gjordes i Trends and projections in Europe 2022.

Report for Sweden on climate policies and measures and on projections 2023 (pdf 1 MB)

Trends and projections in Europe 2022 på EEA:s webbplats

Mer information

Underlag till regeringens klimathandlingsplan och klimatredovisning

Pressmeddelande: Avståndet till klimatmålet 2045 minskar – osäkert om etappmålen till 2030 nås

Handlingsplan för att nå Sveriges klimatmål

Film: Webbinarium