Når Sverige de nationella klimatmålen?

Regeringen bedömer att ytterligare åtgärder behövs både nationellt och på EU-nivå för att etappmålen till 2030 och 2040 ska kunna nås.

Till följd av de åtgärder som föreslås eller aviseras i budgetpropositionen för 2023, redovisar regeringen att utsläppen i närtid förväntas bli högre än utsläppen i de scenarier som räknats fram baserade på tidigare beslut. Det beror framförallt på effekten av att regeringen kommer att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket gäller under mandatperioden.

Budgetproposition för 2023 med regeringens klimatredovisning som bilaga till utgiftsområde 20 (regeringen.se)

Naturvårdsverket har ännu inte gjort en samlad bedömning av beslut om styrmedelsförändringar efter den 1 mars 2022, utan det görs till den 15 april 2023.

Scenarier framtagna av Naturvårdsverket i början av 2022, tillsammans med Energimyndigheten, Jordbruksverket och Trafikverket, visar att klimatmålet för inrikes transporter till 2030 och etappmålet till 2030 kan nås med de styrmedel som riksdagen och regeringen hade beslutat fram till och med den 1 mars 2022. Klimatmålet till 2045 bedömdes däremot inte nås, men gapet hade minskat betydligt jämfört med tidigare bedömningar.

Klimatredovisning

Enligt klimatlagen ska regeringen varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram underlag till klimatredovisningen. Det senaste underlaget publicerades 31 mars 2022 och baseras på de styrmedel som beslutats fram till och med den 1 mars 2022.

Klimatredovisningen redovisar de viktigaste klimatpolitiska besluten under året och en bedömning av om de, tillsammans med sedan tidigare befintlig styrning, är tillräckliga för att nå klimatmålen. Bedömningen baseras på resultat från scenarier som tagits fram tillsammans med Energimyndigheten, Jordbruksverket och Trafikverket.

Klimatmål till 2030 bedömdes nås med styrmedel beslutade före den 1 mars 2022

För 2030 finns det två olika etappmål. Det första berör utsläppen från inrikes transporter och det andra gäller för den så kallade icke-handlande sektorn. Båda målen bedömdes kunna nås med de styrmedel som var beslutade fram till och med den 1 mars 2022.

För inrikes transporter är målet att växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläppshandelssystem) ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010.

Etappmål inrikes transporter till 2030
Diagrammet visar utsläpp från inrikes transporter (exklusive koldioxidutsläpp från inrikes flyg) till 2030, etappmålet till 2030, referensscenario 2021, uppdaterat referensscenario 2022, scenario med EU:s förslag till CO2-krav för lätta och tunga fordon samt scenario med CO2-krav endast för lätta fordon
Etappmål inrikes transporter till 2030.

Etappmålet för den icke-handlande sektorn för 2030 är att utsläppen bör minska med minst 63 procent utan kompletterande åtgärder eller med 55 procent om kompletterande åtgärder skulle användas fullt ut. Transportsektorn, som står för ungefär hälften av utsläppen i den icke-handlande sektorn, står för en övervägande del av de minskade utsläppen i scenariot.

Reduktionsplikt och elektrifiering

En stegvis ökande inblandning av biodrivmedel i diesel och bensin till följd av en skärpt reduktionsplikt och en ökad elektrifiering av transportsektorn var de mest centrala bakomliggande förklaringarna till att målen till 2030 bedömdes nås.

Figuren nedan ger en illustration av vilken betydelse den förlängda och skärpta reduktionsplikten till 2030 hade för resultatet i de senaste scenarierna för vägtransportsektorn. Sammantaget beräknades den skärpta reduktionsplikten leda till cirka 6,5 miljoner ton lägre utsläpp år 2030 jämfört med en situation där reduktionsplikten antogs behållas på de reduktionsnivåer som gällde innan reduktionsplikten skärptes (6 respektive 26 procent för bensin respektive diesel).

I det uppdaterade referensscenariot 2022 utan beslutad reduktionsplikt antogs reduktionsplikten behållas på 2021 års nivå, men med en högre elektrifieringstakt jämfört med 2021 års referensscenario.

I det sistnämnda scenariot hamnar koldioxidutsläppen knappt 2 miljoner ton lägre per år 2030 jämfört med motsvarande nivå i referensscenariot från 2021. När den beslutade reduktionsplikten till 2030 (uppdaterat referensscenario 2022 med beslutad reduktionsplikt) läggs till, sänks utsläppen med ytterligare drygt 5 miljoner ton per år till 2030.

Uppdaterat referensscenario med respektive utan beslutad reduktionsplikt
Uppdaterat referensscenario 2022 med respektive utan beslutad reduktionsplikt.

Utöver transportsektorn minskar även utsläppen från arbetsmaskiner i scenariot med cirka 1,5 miljoner ton koldioxid. Minskningen beror främst på ökad inblandning av biodrivmedel som en följd av reduktionsplikten.

Åtgärder som leder till att trafikarbetet minskar, det vill säga åtgärder för ett transporteffektivare samhälle, kan bidra till att målet kan nås på ett mer resurseffektivt sätt. En ytterligare högre elektrifierings- och effektiviseringstakt jämfört med den som antagits i 2022 års scenario kan också bidra till att målet nås med en högre energieffektivitet och minska behovet av biodrivmedel för måluppfyllelse.

Etappmål till 2030 och 2040 icke handlande sektorn
Diagrammet visar utsläpp från icke-handlande sektorn, indikativ målbana med etappmål till 2030 och 2040, med eller utan användning av kompletterande åtgärder, referensscenario 2021, uppdaterat referensscenario 2022 samt scenario med EU:s förslag till skärpta CO2-krav för lätta och tunga fordon
Etappmål till 2030 och 2040 icke handlande sektorn.

Klimatmålet till 2040

Målet till 2040 nåddes däremot inte i referensscenariot från mars 2022, men i ett ytterligare scenarioalternativ med ytterligare styrmedelsskärpningar, som då var föreslagna på EU-nivå för nya lätta vägfordon, bedömdes målet kunna nås.

Även denna bedömning förutsatte att reduktionsplikten skärptes i steg till 2030. Enligt målet bör utsläppen minska med minst 75 procent jämfört med 1990 års utsläppsnivå eller med 73 procent om kompletterande åtgärder skulle användas fullt ut.

En viktig förutsättning för att målet ska kunna nås är att laddinfrastruktur byggs ut i hela landet i en tillräckligt hög takt. I scenarierna förutsätts denna infrastruktur utvecklas på ett ändamålsenligt sätt.

Klimatmålet till 2045 nås inte, men gapet har minskat

Målet är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter uppnå negativa utsläpp. Naturvårdsverket bedömer att målet inte nås med de styrmedel som var beslutade fram till den 1 mars 2022, men avståndet till målet var betydligt mindre än föregående år.

Bakomliggande orsaker är att teknikskiften som under de senaste åren varit under utveckling, främst inom järn- och stålindustrin, nu bedöms som mer sannolika att komma till stånd. Nya scenarioantaganden om högre elektrifieringstakt i transportsektorn och den beslutade utvecklingen av reduktionsplikten till och med 2030 har också betydelse för den positiva utvecklingen. Viktiga förutsättningar för denna bedömning är att det byggs ut en ändamålsenlig laddinfrastruktur, säker eltillförsel och hög effektivitet i tillståndsprocesser.

Nettonollmål till 2045 – Sveriges totala territoriella utsläpp
Diagrammet visar Sveriges totala territoriella utsläpp till 2045 och Sveriges mål till 2045 om noll nettoutsläpp, referensscenario 2021 och uppdaterat referensscenario 2022 samt scenario med EU:s förslag till CO2-krav för lätta och tunga fordon
Nettonollmål till 2045 - Sveriges totala territoriella utsläpp.

Bland de nationella beslut som fattades under perioden 1 januari 2021 till den 1 mars 2022 bedöms beslutet om reduktionsplikten och ett antal beslut om stödjande strukturella åtgärder tillsammans vara av störst betydelse för att klimatmålen ska kunna nås. Några exempel på det sistnämnda är medel till elektrifieringsstrategin, medel till myndigheter för att effektivisera tillståndsprocesser och korta ledtider för nya kraftledningar, medel till kompetenslyft och medel till samhällsbyggnadsprojekt i Norrbotten och Västerbotten.

För att scenarierna ska kunna bli verklighet och de beslutade styrmedlen ska ge avsedd effekt behöver ett antal viktiga strukturella förutsättningar komma på plats. Dessa är till mycket stor del kopplade till den fortsatta utvecklingen av elsystemet.

Oväntade händelser kan påverka utvecklingen

Pandemin och den senaste tidens stora förändring av det säkerhetspolitiska läget i världen kommer sannolikt medföra effekter på utvecklingen av klimatomställningen på flera sätt. Hur dessa kriser kan komma att påverka på lite längre sikt är det ännu alltför tidigt att dra slutsatser om och ingick därför inte i scenarioanalysen. Utgångspunkten för analysen var istället att de styrmedel som beslutats fram till inledningen av 2022 kommer behållas och utvecklas över tid i enlighet med fattade beslut.

Händelseutvecklingen de senaste åren illustrerar samtidigt förhållandet att framtidsscenarier alltid är behäftade med osäkerheter och bedömningarna i underlaget till klimatredovisning för 2022 behöver därför läsas med detta i åtanke.

Underlag till klimatredovisning 2023 med uppdaterade scenarier kommer publiceras i april 2023.

Underlag till klimatredovisning

Scenario för Sveriges växthusgasutsläpp

Sverige ske enligt EU förordning 2018/1999 rapportera scenarier för Sveriges växthusgasutsläpp fram till 2050 vartannat år. Som underlag till det svenska scenariot används bland annat Energimyndighetens långtidsscenarier för Sveriges energisystem, underlag från Jordbruksverket och från SLU. Scenariot beräknas sektorsvis med hjälp av modeller eller trendframskrivning. Även expertbedömningar görs för att bedöma hur olika sektorer utvecklas framöver.

Det senaste scenariot Sverige rapporterade till EU skedde den 15 mars 2021 i rapporten Report for Sweden on climate policies and measures and on projections. EEA sammanställer årligen EU:s medlemsländers scenarier i en rapport, den senaste sammanställningen gjordes i Trends and projections in Europe 2020.

Nästa rapportering till EU sker den 15 mars 2023.

Report for Sweden on climate policies and measures and on projections (pdf 1 MB)

Trends and projections in Europe 2020 (EEA:s webbplats)

Läs mer

Kunskapskapsläget om klimatförändringarna

FN:s klimatpanel, IPCC, sammanställer det rådande vetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar. På SMHI:s webbplats hittar du de senaste rapporterna.

Rapporter från IPCC (smhi.se)

Hitta vidare