Handlingsplan för att nå Sveriges klimatmål

Den 17 december 2019 presenterade regeringen Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan. Nästkommande handlingsplan ska lämnas till riksdagen 2023. Naturvårdsverket bidrar med underlag till denna plan.

Regeringen ska vart fjärde år lämna en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen som beskriver planerade åtgärder för utsläppsminskningar och i vilken grad beslutade och planerade åtgärder förväntas bidra till att de nationella och globala klimatmålen nås.

Regeringen har i fyra olika uppdrag gett ett antal myndigheter i uppdrag att ta fram underlag till nästkommande handlingsplan som enligt klimatlagen ska lämnas till riksdagen under 2023.

Uppdrag att ta fram underlag om näringslivets klimatomställning (pdf, regeringen.se)

Uppdrag att ta fram underlag om transportområdet (pdf, trafa.se)

Uppdrag att ta fram underlag om lokal och regional klimatomställning (pdf, regeringen.se)

Uppdrag att ta fram underlag till de beskrivningar som avses i 5 § andra stycket 1–7 klimatlagen (2017:720) (riksdagen.se)

Naturvårdsverket är med och bidrar i samtliga uppdrag. Publicerade underlag kommer löpande att läggas till nedan.

Industrins klimatomställning

Naturvårdsverket har i samarbete med Energimyndigheten tagit fram en rapport om hinder för industrins klimatomställning samt förslag till ytterligare åtgärder och styrmedel för att industrins utsläpp ska minska och klimatmålen ska kunna nås. Analysen visar att industrins klimatomställning börjar ta fart och att staten har en viktig roll i att undanröja hinder. Grundläggande styrmedel finns på plats, men en skärpt styrning krävs för att vi ska nå klimatmålen.

Industrins klimatomställning – underlag till klimatpolitisk handlingsplan

Förslag för ökade kolsänkor i skogs- och jordbrukssektorn

Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har tagit fram en gemensam rapport med förslag på utveckling av styrmedel och åtgärder för att minska utsläpp och öka upptag av växthusgaser inom skogs- och jordbrukssektorn. Förslagen är framtagna för att ge stor klimatnytta, vara kostnadseffektiva och förenliga med andra samhälls- och miljömål. Frivillighet och stärkta möjligheter för fler att bidra är utgångspunkt. Skogen tar redan idag upp mycket koldioxid, men det finns potential att öka kolinlagringen i skogen och på jordbruksmark.