Inrikes transporter, utsläpp av växthusgaser
Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter svarar för knappt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Sedan 1990 har utsläppen minskat med 28 procent. Huvuddelen, över 90 procent, av växthusgasutsläppen kommer från vägtrafiken, där utsläpp från personbilar dominerar.
Liten utsläppsminskning under 2023
Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter minskade med knappt 1 procent eller nästan 0,1 miljoner ton 2023 jämfört med 2022. Minskningen skedde från vägtrafiken.
Faktorer som påverkar utsläppen från vägtrafiken är trafikens omfattning (trafikarbetet), användningen av biodrivmedel, fordonens energieffektivitet och elektrifieringen av fordonsflottan.
Det totala trafikarbetet var något lägre 2023 jämfört med 2022 samtidigt som trafikarbetet med el (elfordon och laddhybrider), ökade med ca 50 procent. Andelen av det totala trafikarbetet som utfördes med el var ca 8 procent under 2023.
Användningen av biodrivmedel som ersättning för fossil diesel, i både ren och inblandad form, minskade från 35 till 32 procent mellan 2022 och 2023. Samtidigt ökade andelen biodrivmedel i bensin från 9 procent 2022 till 12 procent 2023. Det medförde att de fossila utsläppen per förbrukad mängd diesel ökade mellan 2022 och 2023, men minskade för bensin.
En övergripande analys av utsläppen från vägtrafiken 2023 visar att elektrifieringen av fordonsflottan bidrog till en minskning av utsläppen med ca 0,15 miljoner ton, samtidigt som den förändrade inblandningen av biodrivmedel (minskad för diesel och ökad för bensin) bidrog till en utsläppsökning på drygt 0,1 miljoner ton. Det marginellt minskade trafikarbetet och något effektivare fordon med förbränningsmotor bidrog till att minska utsläppen något. Sammantaget blev utsläppen cirka 0,1 miljoner ton lägre jämfört med 2022.
Utsläppen ska enligt etappmålet för inrikes transporter (exklusive inrikes flyg) minska med minst 70 procent till 2030 jämfört 2010. Utsläppen har hittills minskat med 34 procent jämfört med 2010 och behöver minska med i snitt ungefär en miljon ton per år, förutsatt en linjär minskningstakt, för att 2030-målet ska kunna nås.
En liten minskning av utsläppen från personbilar 2023
Personbilarna står för huvuddelen av vägtrafikens utsläpp.
Utsläppen från personbilar minskade med cirka 0,2 miljon ton koldioxidekvivalenter under 2023 jämfört med 2022 och uppgick till 8,3 miljoner ton 2023. Under 2023 var personbilstrafiken något högre än under 2022. Tack vare ökad inblandning av biodrivmedel i bensin och en ökad elektrifiering av personbilsflottan, minskade utsläppen från personbilar trots att inblandningen av biodrivmedel i diesel minskade mellan 2022 och 2023.
Under 2020 minskade personbilstrafiken med drygt 6 procent och har ökat sedan dess, men ännu inte nått upp till samma nivå som före pandemin.
I takt med att alltmer biodrivmedel blandats in i det bränsle som tankas, har utsläppen inte ökat i takt med trafikökningen. Inblandningen regleras genom den så kallade reduktionsplikten, som var oförändrad mellan 2022 och 2023. Reglerna för uppfyllande av plikten gör att den totala nivån och fördelningen mellan bensin och diesel kan variera mellan åren.
Energieffektivisering av fordon med förbränningsmotor har också bidragit till att minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp från enskilda fordon. De senaste åren har elektrifieringen givit ett ökande bidrag till att minska utsläppen.
Koldioxidutsläppen för nya personbilar var i snitt 67 g/km under 2022 och minskade till 61 g/km under 2023. Andelen laddbara personbilar i fordonsflottan ökar från år till år. Under 2023 stod laddbara bilar för 10 procent av personbilstrafiken.
Utsläppen från tunga fordon ökar något
Utsläppen av växthusgaser från tunga lastbilar ökade från mitten av 1990-talet fram till den ekonomiska nedgång som inträffade vid finanskrisen 2007–2008. Utsläppen nådde sin högsta nivå år 2007, för att sedan minska under majoriteten av de efterföljande åren. Utsläppen har minskat främst till följd av att andelen biodrivmedel i dieseln ökat samt för att fordonen har blivit mer energieffektiva. Det senare är delvis ett resultat av striktare utsläppskrav inom EU.
Trots att den tunga lastbilstrafiken minskade med nästan 3 procent år 2023 jämfört med 2022, ökade utsläppen med en halv procent. Orsaken är att inblandningen av biodrivmedel i diesel minskade mellan 2022 och 2023.
Utsläppsökning från lätta lastbilar trots minskad trafik
Utsläppen av växthusgaser från lätta lastbilar var 1,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023, vilket är 35 procent högre än 1990.
Växthusgasutsläppen från lätta lastbilar ökade mellan 2000 och 2011. Därefter har utsläppen haft en svagt minskande trend. Utsläppsminskningen beror främst på en ökad inblandning av biodrivmedel i diesel och ökad energieffektivitet i fordonen. Det senare är delvis ett resultat av striktare utsläppskrav inom EU.
Jämfört med 2022 ökade utsläppen från lätta lastbilar med 2,7 procent under 2023, samtidigt som den lätta lastbilstrafiken minskade med 1 procent.
Knappt 90 procent av de lätta lastbilarna är dieseldrivna. Eftersom andelen biodrivmedel i diesel minskade mellan 2022 och 2023, ökade utsläppen trots minskad trafik. Elektrifieringen av lätta lastbilar har inte ökat i samma takt som i personbilsflottan. Under 2023 stod el för drygt 1 procent av trafiken med lätta lastbilar, vilket var en fördubbling jämfört med 2022. Elektrifierade lätta lastbilar utgjorde 18 procent av den totala nyregistreringen 2023 och 21 procent fram till och med oktober 2024.
Utsläppen från inrikes sjöfart ökade något under 2023
Utsläppen från inrikes sjöfart har ökat sedan 1990, men utsläppen har varierat mellan åren. Mellan 2018 och 2020 minskade utsläppen på grund av att flytande naturgas (LNG) delvis ersatte olja som bränsle. I och med Rysslands krig mot Ukraina steg gaspriserna och förbrukningen av LNG har minskat med 65 procent sedan 2021 och ersatts av olja. Mellan 2022 och 2023 ökade utsläppen från inrikes sjöfart med en halv procent.
Utsläppen från inrikes flyg fortfarande lägre än före pandemin
Utsläppen från inrikes flyg ökade med 8 procent under 2023 jämfört med 2022. Utsläppen som minskade kraftigt under pandemin, en minskning som började redan 2019, ligger fortfarande ungefär 30 procent lägre än utsläppen före pandemin.
Preliminär statistik för 2024 publiceras i juni 2025
Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Naturvårdsverket publicerar även preliminär utsläppsstatistik. Preliminära utsläpp för 2024 kommer att publiceras i mitten av juni 2025.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Metoderna för beräkning av territoriella utsläpp och upptag finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Report (NIR). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.
Metoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.
Statistik om territoriella utsläpp och upptag fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NIR-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. År 2024 var deadline för rapportering till FN uppskjuten till 31 december 2024 på grund av att nya rapporteringstabeller har utvecklats av UNFCCC-sekretariatet. Naturvårdsverket NIR-rapport och tillhörande CRT-tabeller går att ladda ner på UNFCCC webbplats här:
Statistiken uppdaterades med GWP AR5 den 15 mars 2023
Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:
Nya riktlinjer och metodik sedan 2013
Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.
Koldioxidekvivalenter
Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.
För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
| Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
|---|---|
| Koldioxid, CO2 | 1 |
| Metan, CH4 | 28 |
| Lustgas, N2O | 265 |
Räknat per utsläppt ton och i ett 100-årsperspektiv bidrar exempelvis metan 28 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därför 28 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5), och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Mer om statistiken och dess kvalitet
Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Svenska MiljöEmissionsData, SMED (smed.se)
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.
Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (scb.se)
Kvalitetsdeklaration utsläpp och upptag av växthusgaser (pdf)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas:
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)
Mer information om statistikens indelning:
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket