Inrikes transporter, utsläpp av växthusgaser

Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter svarar för knappt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Sedan 1990 har utsläppen minskat med 21 procent. Huvuddelen av växthusgasutsläppen inom transportsektorn kommer från vägtrafiken, där utsläpp från personbilar och tunga fordon dominerar.

      Logotyp för Sveriges officiella statistik
      Om officiell statistik

      Utsläppen av växthusgaser från transporter var närmast oförändrade mellan 2020 och 2021. Ökad inblandning av biodrivmedel och förbättrad energieffektivitet i fordonen samt elektrifiering motverkade det ökade trafikarbetet som annars riskerat leda till ökade utsläpp. Utsläppen från inrikes transporter 2021 var drygt 1,5 miljoner ton lägre än utsläppsnivån 2019, innan pandemin påverkade utsläppen.

      Utsläppen ska enligt etappmålet för inrikes transporter minska med minst 70 procent till 2030 jämfört 2010. Utsläppen har hittills minskat med 27 procent jämfört med 2010 och behöver framgent minska med ungefär en miljon ton per år i snitt för att 2030-målet ska kunna nås. För att nå utsläppsmålet behövs ytterligare insatser för att öka andelen förnybara bränslen, ökad energieffektivitet genom omställning av fordonsparken och övergång till ett mer transporteffektivt samhälle.

      Stor utsläppsminskning från personbilar under pandemin

      Huvuddelen av växthusgaserna från transportsektorn kommer från vägtrafiken, där utsläpp från personbilar och tunga fordon dominerar.

      Jämfört med 2020 minskade utsläppen från personbilar något och uppgick till 9,4 miljoner ton 2021. Trafiken har under samma period ökat, men tack vare ökad inbladning av biodrivmedel, fortsatt energieffektivisering av fordon och en ökad elektrifiering av fordonsflottan har utsläppen inte visat samma utveckling. Jämfört med 1990 års nivå var utsläppen från personbilar 27 procent lägre år 2021.

      Från 1990 och fram till 2007 ökade personbilstrafiken och låg därefter på en relativt jämn nivå fram till 2013. Trafiken har sedan dess ökat igen, fram till 2019 då trafikarbetet minskade något. Den ännu större minskningen av biltrafiken under 2020 berodde till stor del på pandemin, men det exakta bidraget är svårt att bedöma. Under 2021 har trafiken återigen ökat men var fortfarande lägre jämfört med 2019.

      I takt med att allt mer biobränsle blandas in i det bränsle som tankas har utsläppen över tid inte ökat i takt med trafiken. Detta regleras bland annat genom den så kallade reduktionsplikten, vilken reglerar hur mycket biobränsle som drivmedelsbolagen behöver sälja i förhållande till fossila drivmedel. Energieffektivisering bidrar också till att minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp från enskilda fordon.

      Koldioxidutsläppen för nya personbilar var i snitt 93 g/km under 2020 och minskade till 75 g/km under 2021. Andelen laddbara fordon i fordonsflottan ökar från år till år men är fortfarande låg. Vid årsskiftet 2021/2022 var andelen laddbara personbilar i trafik 5,9 procent

      Läs mer om:

      Kolets kretslopp

      Utsläppen från tunga fordon har minskat

      Trenden för växthusgaser från tunga lastbilar visar på ökande utsläpp från mitten av 1990-talet fram till den ekonomiska nedgången som inträffade kring finanskrisen 2007–2008. Utsläppen nådde sin högsta nivå år 2007, för att sedan minska under majoriteten av de efterföljande åren. Utsläppen har främst minskat till följd av att andelen förnybart bränsle ökat och för att fordonen har blivit mer energieffektiva. År 2021 var utsläppen nästan nere på samma nivå som 1990.

      Över 95 procent av de tunga lastbilarna är dieseldrivna. För att nå klimatmålen behövs, utöver inblandningen av biobränsle och energieffektivare fordon, även smartare logistik. Möjligheterna att transportera gods med järnväg och sjöfart behöver utnyttjas på ett bättre sätt.

      Utsläppsminskningar från lätta lastbilar trots ökat trafikarbete

      Utsläppen av växthusgaser från lätta lastbilar var ungefär 1,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021, vilket är 46 procent högre än utsläppen år 1990.

      Växthusgasutsläppen från lätta lastbilar har i stora drag ökat från 1990 till 2011, med den kraftigaste ökningen under 2000-talet. Därefter vände det och utsläppen har sedan dess visat på en svagt minskande trend. Utsläppsminskningen för lätta lastbilar beror främst på en ökad inblandning av biodrivmedel och ökad energieffektivitet i fordonen, vilket delvis är ett resultat av striktare utsläppskrav inom EU. Jämfört med 2020 ökade utsläppen från lätta lastbilar med en procent.

      Knappt 90 procent av de lätta lastbilarna är dieseldrivna. För att de lätta lastbilarna ska minska utsläppen i linje med klimatmålen är en transporteffektiv logistik en viktig komponent, tillsammans med fortsatt energieffektivisering och inblandning av biodrivmedel.

      Utsläpp av växthusgaser från utrikes sjöfart och flyg

      Utsläpp från inrikes transporter består mest av koldioxid

      Växthusgasutsläppen från inrikes transporter består till största delen av koldioxid. En mindre del av utsläppen utgörs av metan. Bättre teknik för avgasrening har lett till att utsläppen av metan och kväveoxider minskat.

      Utsläppen från inrikes transporter av lustgas är små. Under en period på 1990-talet ökade utsläppen, eftersom fler personbilar då utrustades med katalysator. Men med hjälp av bättre reningsteknik har utsläppen minskat mellan 1990 och 2007. Sedan 2007 ökar transportsektorns lustgasutsläpp, främst från lastbilar och personbilar.

      Preliminär statistik för 2022 publiceras innan sommaren 2023

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Inför sommaren 2023 publicerar Naturvårdsverket ny preliminär statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2022. Den slutgiltiga officiella statistiken publiceras i december 2023.

      Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket

      Läs mer

      Statistik per sektor