Inrikes transporter, utsläpp av växthusgaser
Utsläppen av växthusgaser från transporter minskade med tio procent under 2020. Utsläppsminskningen beror främst på minskad biltrafik, som till stor del är en följd av pandemin. Vägtransporternas ökande inblandning av biodrivmedel och den ökande energieffektiviteten i fordonen bidrar också betydande till utsläppsminskningen i vägtrafiken.
Utsläpp av växthusgaser från transporter svarar för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp och minskade med tio procent 2020 jämfört med föregående år. Utsläppen ska enligt etappmålet för inrikes transporter minska med minst 70 procent till 2030 jämfört 2010. Utsläppen har hittills minskat med 27 procent jämfört med 2010 och behöver framgent minska med knappt en miljon ton per år i snitt för att 2030-målet ska kunna nås.
Stor utsläppsminskning från personbilar under pandemin
Huvuddelen av växthusgaserna från transportsektorn kommer från vägtrafiken, där utsläpp från personbilar och tunga fordon dominerar.
Jämfört med 2019 har utsläppen från personbilar minskat med tio procent och uppgick till 9,4 miljoner ton 2020. Utsläppsminskningen beror främst på en minskande biltrafik, som till stor del bedöms ha följt av pandemin. Men den ökade inblandningen av biodrivmedel och de allt mer energieffektiva fordonen har sammantaget också bidragit betydande till utsläppsminskningen. Jämfört med 1990 års nivå var utsläppen från personbilar 27 procent lägre år 2020.
Från 1990 och fram till 2007 ökade personbilstrafiken, och låg därefter på en relativt jämn nivå fram till 2013. Trafiken har sedan dess ökat igen, fram till 2019 då trafikarbetet minskade något. Den ännu större minskningen av biltrafiken 2020 beror till stor del på pandemin, men det exakta bidraget är svårt att bedöma.
I takt med att allt mer biobränsle blandas in i det bränsle som tankas har utsläppen över tid dock inte ökat i takt med trafiken. Energieffektivisering bidrar också till att minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp från enskilda fordon, men omställningen av fordonsparken behöver i kombination med ett mer transporteffektivt samhälle fortsättningsvis öka för att vi ska nå våra uppsatta mål. Den genomsnittliga bränsleförbrukningen och utsläppsintensiteten för personbilar som registrerades i Sverige under 2020 var betydligt lägre än föregående år.
Utsläppen från tunga fordon har minskat
Trenden för växthusgaser från tunga lastbilar visar på ökande utsläpp från mitten av 1990-talet fram till den ekonomiska nedgången som startade 2008. Utsläppen nådde sin högsta nivå år 2007, för att sedan minska under majoriteten av de efterföljande åren. Utsläppen har främst minskat till följd av att andelen förnybart bränsle ökat och för att fordonen har blivit mer energieffektiva. År 2020 var utsläppen tre procent lägre än 1990 års nivå. Jämfört med 2019 var utsläppen fem procent lägre under 2020. Över 95 procent av de tunga lastbilarna är dieseldrivna. För att nå klimatmålen behövs, utöver inblandningen av biobränsle och energieffektivare fordon, även smartare logistik. Möjligheterna att transportera gods med järnväg och sjöfart behöver utnyttjas på ett bättre sätt.
Utsläppsminskningar från lätta lastbilar trots ökat trafikarbete
Utsläppen av växthusgaser från lätta lastbilar var ungefär 1,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2020, vilket är 46 procent högre än utsläppen år 1990.
Växthusgasutsläppen från lätta lastbilar har i stora drag ökat från 1990 till 2011, med den kraftigaste ökningen under 2000-talet. Därefter vände det och utsläppen har sedan dess visat på en svagt minskande trend. Jämfört med 2019 minskade utsläppen från lätta lastbilar med 3 procent under 2020, trots att trafikarbetet ökade även under pandemin. Utsläppsminskningen från lätta lastbilar beror främst på en ökad inblandning av biodrivmedel och ökad energieffektivitet i fordonen, vilket delvis är ett resultat av striktare utsläppskrav inom EU.
Knappt 90 procent av de lätta lastbilarna är dieseldrivna. För att de lätta lastbilarna ska minska utsläppen i linje med klimatmålen är en transporteffektiv logistik en viktig komponent, tillsammans med fortsatt energieffektivisering och inblandning av biodrivmedel.
Utsläpp från inrikes transporter består mest av koldioxid
Växthusgasutsläppen från inrikes transporter består till största delen av koldioxid. En mindre del av utsläppen utgörs av metan. Bättre teknik för avgasrening har lett till att utsläppen av metan och kväveoxider minskat.
Utsläppen från inrikes transporter av lustgas är små. Under en period på 1990-talet ökade utsläppen, eftersom fler personbilar då utrustades med katalysator. Men med hjälp av bättre reningsteknik har utsläppen minskat mellan 1990 och 2007. Sedan 2007 ökar transportsektorns lustgasutsläpp, främst från lastbilar och personbilar.
Ny statistik publiceras i december 2022
Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. I december 2022 publicerar Naturvårdsverket ny statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2021. Den 22 juni publiceras preliminär utsläppsstatistik för 2021 som ger en indikation för helåret.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Metoderna för beräkning av territoriella utsläpp och upptag finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Report (NIR). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.
Metoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.
Statistik om territoriella utsläpp och upptag fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NIR-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. Med anledning av detta avser NIR-rapport som nås via länken nedan under perioden december–mars föregående års statistik jämfört med Sveriges officiella utsläppsstatistik som finns publicerad på Naturvårdsverkets webbplats.
Sveriges nationella utsläppsinventering (NIR) (UNFCCC:s webbplats)
Nya riktlinjer och metodik sedan 2013
Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.
Koldioxidekvivalenter
Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.
För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
---|---|
Koldioxid, CO2 | 1 |
Metan, CH4 | 25 |
Lustgas, N2O | 298 |
Räknat per utsläppt ton och i ett 100-årsperspektiv bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (AR4), och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Mer om statistiken och dess kvalitet
Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.
Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (SCB:s webbplats)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas:
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)
Statistikens indelning och kopplingen till FN:s rapporteringsformat (Common Reporting Format – CRF)
Flyg
- Inrikes flyg (1A3a)
Järnväg
- Järnväg (1A3c)
Sjöfart
- Privata fritidsbåtar (1A3d)
- Kommersiella fartyg (1A3d)
Personbilar (1A3b)
Bussar (1A3b)
Lätta lastbilar (1A3b)
Mopeder och motorcyklar (1A3b)
Tunga lastbilar (1A3b)
Bensinavdunstning från vägfordon (1A3b)
Partiklar från däck och bromsar (1A3b)
Partiklar från vägslitage (1A3b)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket