Klimatet och jordbruket

Jordbrukets produktion av livsmedel och foder påverkar miljön och klimatet. Det ger upphov till negativ klimatpåverkan genom utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, men bidrar till miljönyttor i form av biologisk mångfald och öppna landskap.

Jordbrukssektorns utsläpp av växthusgaser består främst av metan och lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering och kväveomvandling i jordbruksmarken. År 2019 stod sektorn för 14 procent av Sveriges totala territoriella utsläpp.

Jordbruket orsakar även utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid, från energianvändning till bland annat arbetsmaskiner och uppvärmning av jordbruksbyggnader.

Jordbruket bidrar också med nettoutsläpp av framför allt koldioxid genom kolförrådsförändringar i åkermark och betesmark, som inte ingår i de totala territoriella utsläppen. Utsläppen sker framför allt från dränerade organogena jordar, men även från mineraljordar.

Dessutom importeras en del insatsvaror till produktionen inom jordbruket samt livsmedel, som ger upphov till utsläpp i andra länder.

Utsläpp av växthusgaser från jordbruk

Klicka här för mer detaljer
    • Annan miljöpåverkan från jordbruk

      Utöver jordbrukets klimatpåverkan ger det upphov till kväveläckage till vatten samt utsläpp av ammoniak och andra luftföroreningar med negativa effekter för till exempel luftkvalitet, försurning och övergödning. Jordbrukets gödselhantering är den största källan till territoriella ammoniakutsläpp och stod för 88 procent av de totala ammoniakutsläppen år 2019. Utsläpp av lustgas från jordbrukssektorn bidrar även till nedbrytning av ozonskiktet.

      Jordbruket bidrar också positivt till klimatet och miljön. Exempelvis utgör odling av vall och baljväxter viktiga kolsänkor och naturbetesmarker har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Andra viktiga miljönyttor är att bevara öppna landskap och andra kulturmiljövärden.

      Vår konsumtion av livsmedel, vad vi äter, och hur det vi äter har producerats är viktiga faktorer för minskad klimatpåverkan och ökad miljönytta från framtidens hållbara jordbruk. En framtid som också kommer kräva att jordbruket anpassar sig till ett förändrat klimat.

      Vägen framåt

      Det finns potential att minska utsläppen inom jordbrukssektorn i Sverige, men det är många aspekter som måste beaktas när åtgärder och styrmedel införs, till exempel

      • Sveriges livsmedelsstrategi som innebär att svensk livsmedelsproduktion ska öka
      • andra miljömål, såsom mål om biologisk mångfald och öppet landskap
      • att utsläppen inte ska flyttas till andra länder.

      Om Sverige under dessa förutsättningar ska uppnå klimatmålet om nettonollutsläpp till år 2045 behövs ytterligare åtgärder. Det handlar både om åtgärder kopplade till fortsatt effektivisering och mer specifika åtgärder, till exempel för att minska kväveläckage vid lagring och spridning av gödsel. Ett minskat kväveläckage bidrar till flera miljömål samtidigt.

      Utsläppen från jordbrukssektorn kan dock inte minska till noll vid en fortsatt livsmedelsproduktion. Därför kommer kompletterande åtgärder, till exempel en ökad inlagring av kol i skogs- och jordbruksmark, att behövas för att kompensera för de utsläpp som återstår.

      Naturvårdsverkets roll

      Naturvårdsverket har en central roll i arbetet med att genomföra och utveckla den klimatpolitik som beslutats av riksdag och regering. Naturvårdsverket samarbetar med andra berörda myndigheter på området, bland annat Jordbruksverket och Livsmedelsverket.

      Styrmedel för minskad klimatpåverkan från jordbruket

      Naturvårdsverket medverkar i utvecklingen av styrmedel och följer upp hur de fungerar. Exempel på styrmedel inom jordbrukssektorn är stöd som lantbrukare kan söka inom det svenska landsbygdsprogrammet, biogasstöd, Jordbruksverkets föreskrifter och Klimatklivet.

      Statistik