Jordbruk, utsläpp av växthusgaser
Jordbrukssektorns utsläpp består främst av metan och lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering och kväveomvandling i mark. Jämfört med 1990 är utsläppen lägre idag, främst på grund av effektivisering och minskad djurhållning, men det senaste årtiondet är utsläppen på en mer stabil nivå.
Små förändringar i utsläppen från jordbrukssektorn
År 2021 var de totala växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn cirka 6,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 14 procent av Sveriges totala utsläpp. Utsläppen sker från biologiska processer kopplat till växtodling och djurhållning. Drygt hälften av sektorns utsläpp är direkt kopplade till djurhållningen.
Jordbrukssektorns utsläpp redovisas i tre delsektorer. Fördelning av jordbrukssektorns utsläpp (år 2021):
- Metan från djurens fodersmältning, 49 procent.
- Metan och lustgas från stallgödsellagring, 4 respektive 4 procent.
- Lustgas från jordbruksmark och koldioxid från kalkning, 40 respektive 2 procent.
Jordbrukssektorn är den största källan till Sveriges totala utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas. Båda är kraftigare växthusgaser än koldioxid men framför allt metan bryts ner mycket snabbare i atmosfären. Då sektorns utsläpp har sitt ursprung i biologiska processer kan de variera mycket över regioner, tid och för olika produktionsmetoder. Beräkningarna är därför associerade med stor osäkerhet. Det gäller särskilt lusgasutsläppen från kvävetillförsel till åkermark.
Utsläppen från jordbrukssektorn har minskat långsamt och var år 2021 cirka 13 procent (1 miljon ton koldioxidekvivalenter) lägre än 1990. Minskningen beror framför allt på effektivisering och reducerad djurhållning (främst av mjölkkor och grisar) och i mindre utsträckning på minskad användning av mineralgödsel. Utsläppen har varit på en mer stabil nivå under den senaste tioårsperioden.
Mellan 2020 och 2021 minskade utsläppen med cirka två procent (motsvarande 0,12 miljoner ton koldioxidekvivalenter). Det förklaras dels av en minskad försäljning av mineralgödsel gödselåret 2020/2021 jämfört med året innan. En ytterligare förklaring till sektorns minskade utsläpp var lägre skördar år 2021 vilket ger lägre lustgasutsläpp från skörderester. Förändringar i djurpopulationer under år 2021 som hade påverkan på utsläppsstatistiken var minskningen i antal värphöns på grund av fågelinfluensa och att inga minkvalpar föddes på grund av förbud för nya minkkullar till följd av covid-19-pandemin. Både förändringen i försåld mineralgödsel och minskningarna i vissa djurpopulationer förväntas vara temporära och har ingen stor betydelse för den långsiktiga trenden av sektorns utsläpp.
Effektivare produktion minskar utsläppen
Jordbrukssektorns utsläpp påverkas av många faktorer. Den pågående strukturomvandlingen har bland annat inneburit färre men större gårdar, ett minskat antal djur och högre avkastningsnivåer inom både djurhållning och växtodling. Styrning på området, framför allt den gemensamma jordbrukspolitiken men även styrning för minskat kväveläckage, har också påverkan på sektorns utsläpp. Årliga variationer i utsläpp beror främst på förändringar i djurantal och mängden mineralgödsel som används. Det senare påverkas i sin tur av åkerareal, väder och odlade grödor. Genomförandegraden av åtgärder som införts för att öka produktiviteten eller minska negativ miljö- eller klimatpåverkan påverkar också utsläppens storlek.
Utsläppen av metan från djurens fodersmältning var cirka 3,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021 och stod för 49 procent av sektorns utsläpp. Utsläppens storlek påverkas framför allt av storleken på olika djurpopulationer. År 2021 var utsläppen 10 procent lägre jämfört med 1990. Minskningen beror främst på en nedgång i antalet djur och mer produktiva mjölkkor.
Utsläppen från lagring av stallgödsel var cirka 0,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021, varav drygt hälften är metan och resten lustgas. Dessa utsläpp stod för 9 procent av sektorns utsläpp. Utsläppens storlek beror på mängden och typ av stallgödsel samt hur den lagras. År 2021 var utsläppen cirka 3 procent lägre än 1990 vilket främst beror på ett minskat antal mjölkkor och grisar samt effektivare lagring av stallgödsel.
Utsläppen från jordbruksmark var cirka 2,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021, vilket utgjorde 42 procent av sektorns utsläpp. Huvuddelen av utsläppen är lustgas kopplat till framför allt spridning av gödsel, organogena jordar och skörderester. En liten del av utsläppen är koldioxid från spridning av kalk och urea på jordbruksmark. År 2021 var utsläppen från jordbruksmark 17 procent lägre än 1990 års nivå och minskningen i utsläpp beror på en minskad användning av kvävemineralgödsel till följd av minskad åkerareal och åtgärder för minskat växtnäringsläckage.
Förändringar som leder till en effektivare produktion ökar lönsamheten samtidigt som de oftast minskar produktionens negativa miljö- och klimatpåverkan. En utveckling som bland annat är tydlig inom mjölkproduktionen. Men mer behöver göras för att jordbruket ska bidra till klimatomställningen, läs vidare under:
Jordbruket orsakar ytterligare utsläpp
Det finns ytterligare utsläpp kopplade till jordbruket men som redovisas under andra sektorer. Koldioxidutsläpp och -upptag från åkermark och betesmark redovisas under markanvändningssektorn. Användning av fossila bränslen, som framför allt används i arbetsmaskiner och för uppvärmning av lokaler, redovisas under energisektorn.
Preliminär statistik för 2022 publiceras innan sommaren 2023
Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Inför sommaren 2023 publicerar Naturvårdsverket ny preliminär statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2022. Den slutgiltiga officiella statistiken publiceras i december 2023.
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Metoderna för beräkning av territoriella utsläpp och upptag finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Report (NIR). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.
Metoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.
Statistik om territoriella utsläpp och upptag fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NIR-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. Med anledning av detta avser NIR-rapport som nås via länken nedan under perioden december–mars föregående års statistik jämfört med Sveriges officiella utsläppsstatistik som finns publicerad på Naturvårdsverkets webbplats.
Sveriges nationella utsläppsinventering (NIR) (UNFCCC:s webbplats)
Statistiken uppdaterades med GWP AR5 den 15 mars 2023
Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:
Nya riktlinjer och metodik sedan 2013
Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.
Koldioxidekvivalenter
Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.
För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
---|---|
Koldioxid, CO2 | 1 |
Metan, CH4 | 25 |
Lustgas, N2O | 298 |
Räknat per utsläppt ton och i ett 100-årsperspektiv bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (AR4), och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Mer om statistiken och dess kvalitet
Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.
Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (SCB:s webbplats)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas:
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)
Statistikens indelning och kopplingen till FN:s rapporteringsformat (Common Reporting Format – CRF)
Djurs fodersmältning
- Får och getter (3A)
- Mjölkkor (3A)
- Köttdjur (3A)
- Svin (3A)
- Övrig djurhållning (hästar med mera) (3A)
Jordbruksmark
- Övriga gödselmedel (3Da2b, 3Da2c, 3H)
- Användning av mineralgödsel (3Da1)
- Skörderester som gödselmedel (3Da4)
- Användning av stallgödsel (3Da2a)
- Gödsel från djur på bete (3Da3)
- Hantering av jordbruksprodukter (3Dc)
- Indirekta utsläpp av lustgas från brukad mark (3Db)
- Kalkning av åkermark (3G)
- Odlade grödor (3De)
- Odling av organogena jordar (3Da6)
- Odling av mineraljordar (3Da5)
Lagring av gödsel
- Fjäderfä (3B)
- Får och getter (3B)
- Mjölkkor (3B)
- Köttdjur (3B)
- Svin (3B)
- Övrig djurhållning (hästar med mera) (3B)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket