Jordbruk, utsläpp av växthusgaser
Jordbrukssektorns utsläpp består främst av metan och lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering och kväveomvandling i mark. Jämfört med 1990 är utsläppen lägre idag. Det beror främst på minskad djurhållning, framför allt av mjölkkor, samt minskad användning av mineralgödsel.
Utsläppen från jordbrukssektorn har minskat
År 2020 var de totala växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn cirka 6,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 15 procent av Sveriges totala utsläpp. Preliminär statistik för år 2021 visar att utsläppen från sektorn är oförändrade. Samtliga dataunderlag för 2021 är ännu inte tillgängliga för sektorn och resultatet kan komma att ändras något.
Fördelning av jordbrukssektorns utsläpp (år 2020):
- Metan från djurens fodersmältning, 42 procent.
- Metan och lustgas från stallgödsellagring, 4 respektive 5 procent.
- Lustgas från jordbruksmark och koldioxid från kalkning, 47 respektive 2 procent.
Jordbrukssektorn är den största källan till Sveriges totala utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas. Båda är kraftigare växthusgaser än koldioxid men framförallt metan bryts ner mycket snabbare i atmosfären. Drygt hälften av sektorns utsläpp är kopplade till produktionen av animaliska livsmedel som kött, mejeriprodukter och ägg. Då sektorns utsläpp har sitt ursprung i biologiska processer kan de variera mycket.
Utsläppen från jordbrukssektorn har minskat långsamt och var år 2020 cirka 10 procent lägre än 1990. Minskningen beror framför allt på reducerad djurhållning (främst av mjölkkor och grisar) och i mindre utsträckning även på minskad användning av mineralgödsel. Utsläppen har varit på en mer stabil nivå under den senaste tioårsperioden. Mellan 2019 och 2020 ökade utsläppen med drygt 1 procent, vilket främst förklaras med en ökad försäljning av mineralgödsel gödselåret 2019/2020.
Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2019/20 (pdf, scb.se)
Effektivare mjölkproduktion minskar utsläppen
Antalet mjölkkor i Sverige har nästan halverats sedan 1990. Under samma tidsperiod har mjölkproduktionen per ko ökat med drygt 50 procent. Produktionen har blivit effektivare genom bland annat förbättrad utfodring, djurhälsa och avelsarbete. Totalt sett innebär det att mjölk som produceras idag har lägre metanutsläpp per kg än tidigare.
Förändringen inom mjölkproduktionen är ett exempel på effektivisering inom jordbruket. Mer behöver göras för att jordbruket ska bidra till klimatomställningen, läs mer under:
Jordbruket orsakar ytterligare utsläpp
Det finns ytterligare utsläpp kopplade till jordbruket men som redovisas under andra sektorer. Koldioxidutsläpp och -upptag från åkermark och betesmark redovisas under markanvändningssektorn. Användning av fossila bränslen, som framför allt används i arbetsmaskiner och för uppvärmning av lokaler, redovisas under energisektorn.
Slutgiltig statistik publiceras december 2022
Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. I december 2022 publicerar Naturvårdsverket slutgiltig statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2021.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Metoderna för beräkning av territoriella utsläpp och upptag finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Report (NIR). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.
Metoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.
Statistik om territoriella utsläpp och upptag fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NIR-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. Med anledning av detta avser NIR-rapport som nås via länken nedan under perioden december–mars föregående års statistik jämfört med Sveriges officiella utsläppsstatistik som finns publicerad på Naturvårdsverkets webbplats.
Sveriges nationella utsläppsinventering (NIR) (UNFCCC:s webbplats)
Nya riktlinjer och metodik sedan 2013
Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.
Koldioxidekvivalenter
Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.
För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
---|---|
Koldioxid, CO2 | 1 |
Metan, CH4 | 25 |
Lustgas, N2O | 298 |
Räknat per utsläppt ton och i ett 100-årsperspektiv bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (AR4), och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Mer om statistiken och dess kvalitet
Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.
Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (SCB:s webbplats)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas:
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)
Statistikens indelning och kopplingen till FN:s rapporteringsformat (Common Reporting Format – CRF)
Djurs fodersmältning
- Får och getter (3A)
- Mjölkkor (3A)
- Köttdjur (3A)
- Svin (3A)
- Övrig djurhållning (hästar med mera) (3A)
Jordbruksmark
- Övriga gödselmedel (3Da2b, 3Da2c, 3H)
- Användning av mineralgödsel (3Da1)
- Skörderester som gödselmedel (3Da4)
- Användning av stallgödsel (3Da2a)
- Gödsel från djur på bete (3Da3)
- Hantering av jordbruksprodukter (3Dc)
- Indirekta utsläpp av lustgas från brukad mark (3Db)
- Kalkning av åkermark (3G)
- Odlade grödor (3De)
- Odling av organogena jordar (3Da6)
- Odling av mineraljordar (3Da5)
Lagring av gödsel
- Fjäderfä (3B)
- Får och getter (3B)
- Mjölkkor (3B)
- Köttdjur (3B)
- Svin (3B)
- Övrig djurhållning (hästar med mera) (3B)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket