Jordbruk, utsläpp av växthusgaser

Jordbrukssektorns utsläpp består främst av metan och lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering och kväveomvandling i mark. Jämfört med 1990 är utsläppen lägre idag. Det beror främst på minskad djurhållning, framför allt av mjölkkor, samt minskad användning av mineralgödsel.

      Utsläppen från jordbrukssektorn har minskat

      År 2020 var de totala växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn cirka 6,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 15 procent av Sveriges totala utsläpp. Preliminär statistik för år 2021 visar att utsläppen från sektorn är oförändrade. Samtliga dataunderlag för 2021 är ännu inte tillgängliga för sektorn och resultatet kan komma att ändras något.

      Fördelning av jordbrukssektorns utsläpp (år 2020):

      • Metan från djurens fodersmältning, 42 procent.
      • Metan och lustgas från stallgödsellagring, 4 respektive 5 procent.
      • Lustgas från jordbruksmark och koldioxid från kalkning, 47 respektive 2 procent.

      Jordbrukssektorn är den största källan till Sveriges totala utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas. Båda är kraftigare växthusgaser än koldioxid men framförallt metan bryts ner mycket snabbare i atmosfären.  Drygt hälften av sektorns utsläpp är kopplade till produktionen av animaliska livsmedel som kött, mejeriprodukter och ägg. Då sektorns utsläpp har sitt ursprung i biologiska processer kan de variera mycket.

      Utsläppen från jordbrukssektorn har minskat långsamt och var år 2020 cirka 10 procent lägre än 1990. Minskningen beror framför allt på reducerad djurhållning (främst av mjölkkor och grisar) och i mindre utsträckning även på minskad användning av mineralgödsel. Utsläppen har varit på en mer stabil nivå under den senaste tioårsperioden. Mellan 2019 och 2020 ökade utsläppen med drygt 1 procent, vilket främst förklaras med en ökad försäljning av mineralgödsel gödselåret 2019/2020.

      Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2019/20 (pdf, scb.se)

      Effektivare mjölkproduktion minskar utsläppen

      Antalet mjölkkor i Sverige har nästan halverats sedan 1990. Under samma tidsperiod har mjölkproduktionen per ko ökat med drygt 50 procent. Produktionen har blivit effektivare genom bland annat förbättrad utfodring, djurhälsa och avelsarbete. Totalt sett innebär det att mjölk som produceras idag har lägre metanutsläpp per kg än tidigare.

      Förändringen inom mjölkproduktionen är ett exempel på effektivisering inom jordbruket. Mer behöver göras för att jordbruket ska bidra till klimatomställningen, läs mer under:

      Klimatet och jordbruket

      Jordbruket orsakar ytterligare utsläpp 

      Det finns ytterligare utsläpp kopplade till jordbruket men som redovisas under andra sektorer. Koldioxidutsläpp och -upptag från åkermark och betesmark redovisas under markanvändningssektorn. Användning av fossila bränslen, som framför allt används i arbetsmaskiner och för uppvärmning av lokaler, redovisas under energisektorn.

      Utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF)

      Utsläpp från arbetsmaskiner

      Utsläpp från egen uppvärmning av bostäder och lokaler

      Slutgiltig statistik publiceras december 2022

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. I december 2022 publicerar Naturvårdsverket slutgiltig statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2021.

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket

      Statistik per sektor