Jordbruk, utsläpp av växthusgaser
Jordbrukssektorns utsläpp består främst av metan och lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering och kväveomvandling i mark. Jämfört med 1990 är utsläppen lägre idag, främst på grund av effektivisering och minskad djurhållning, men det senaste årtiondet är utsläppen på en mer stabil nivå.
Små förändringar i utsläppen från jordbrukssektorn
Enligt slutlig statistik för år 2023 minskade växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn något jämfört med föregående år och uppgick till cirka 6,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar drygt 14 procent av Sveriges totala territoriella utsläpp. Utsläppen sker från biologiska processer kopplat till växtodling och djurhållning. Drygt hälften av sektorns utsläpp är direkt kopplade till djurhållningen.
Jordbrukssektorns utsläpp redovisas i tre delsektorer. Fördelning av jordbrukssektorns utsläpp:
- Metan från djurens fodersmältning, 53 procent.
- Metan och lustgas från stallgödsellagring, ca 5 procent var.
- Lustgas från jordbruksmark och koldioxid från kalkning, 35 respektive 2 procent.
Jordbrukssektorn är den största källan till Sveriges totala utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas. Båda är kraftigare växthusgaser än koldioxid, men framför allt metan bryts ner mycket snabbare i atmosfären. Då sektorns utsläpp har sitt ursprung i biologiska processer, kan de variera mycket över regioner, tid och för olika produktionsmetoder. Beräkningarna är därför associerade med stor osäkerhet. Det gäller särskilt lusgasutsläppen från kvävetillförsel till åkermark.
Jordbrukssektorns utsläpp påverkas av många faktorer där vissa framför allt påverkar den långsiktiga utvecklingen och andra förklarar årliga variationer.
Utsläppen jämfört med 1990
Utsläppen från jordbrukssektorn har minskat långsamt över tid och är idag cirka 13 procent (knappt 1 miljon ton koldioxidekvivalenter) lägre än 1990. Minskningen beror framför allt på effektivisering och reducerad djurhållning (främst av mjölkkor och grisar) och i mindre utsträckning på minskad användning av mineralgödsel. Utsläppen har varit på en mer stabil nivå under den senaste tioårsperioden.
Den pågående strukturomvandlingen har bland annat inneburit färre, men större gårdar, ett minskat antal djur och högre avkastningsnivåer inom både djurhållning och växtodling. Styrning på området, framför allt den gemensamma jordbrukspolitiken, men även styrning för minskat kväveläckage, har också påverkan på sektorns utsläpp.
Utsläppen av metan från djurens fodersmältning var cirka 3,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023 och stod för knappt 53 procent av sektorns utsläpp. Utsläppens storlek påverkas framför allt av antalet nötkreatur, men även avkastningen per mjölkko och utvecklingen av antal inom andra djurpopulationer har viss effekt. År 2023 var utsläppen 10 procent lägre jämfört med 1990. Minskningen beror främst på en nedgång i det totala antalet nötkreatur. Antalet mjölkkor har minskat mest samtidigt som de blivit mycket mer produktiva. Antalet dikor inom nötköttsproduktion har däremot ökat jämfört med 1990.
Utsläppen från lagring av stallgödsel var cirka 0,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023, varav drygt hälften är metan och resten lustgas. Dessa utsläpp stod för knappt 10 procent av sektorns utsläpp. Utsläppens storlek beror på mängden och typ av stallgödsel samt hur den lagras. År 2023 var utsläppen 11 procent lägre än 1990, vilket främst, sett över en längre tidsperiod, beror på ett minskat antal mjölkkor och grisar samt förbättrad gödselhantering.
Utsläppen från jordbruksmark var cirka 2,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023, vilket utgjorde knappt 38 procent av sektorns utsläpp. Huvuddelen av utsläppen är lustgas kopplat till framför allt spridning av mineralgödsel, odling av organogena jordar, skörderester i fält samt spridning av stallgödsel. En liten del av utsläppen är koldioxid från spridning av kalk och urea på jordbruksmark.
År 2023 var utsläppen från jordbruksmark 19 procent lägre än 1990 års nivå och minskningen i utsläpp beror på en minskad användning av kvävemineralgödsel (fram tills drygt 10 år sen) och kontinuerligt minskade utsläpp från organogena jordar till följd av minskad åkerareal samt åtgärder för minskat växtnäringsläckage.
Förändringar som leder till en effektivare produktion ökar lönsamheten, samtidigt som de oftast minskar produktionens negativa miljö- och klimatpåverkan. En utveckling som bland annat är tydlig inom mjölkproduktionen. Men mer behöver göras för att jordbruket ska bidra till klimatomställningen, läs vidare under:
Utvecklingen det senaste året
Årliga variationer i utsläpp beror i normala fall främst på förändringar i djurantal, skörderesultatet och mängden mineralgödsel som används. Det senare påverkas i sin tur av åkerareal, väder och odlade grödor. Åtgärder som införts för att öka produktiviteten eller minska negativ miljö- eller klimatpåverkan påverkar i vissa fall också utsläppens storlek.
Mellan 2022 och 2023 minskade utsläppen med 1,5 procent eller med 0,09 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Förändringen beror huvudsakligen på minskade utsläpp av lustgas från jordbruksmark.
Den främsta orsaken till lägre utsläpp från jordbruksmark år 2023 var det låga skördeutfallet, vilket gav lägre mängd skörderester i fält. Även en lägre nedbrytning av organiskt material på mineraljordar bidrog till minskade lustgasutsläpp.
Försäljning av kväve i mineralgödsel för gödselåret 2022/2023 var i nivå med föregående gödselår och hade liten effekt på utsläppsförändringen.
Till följd av ett minskat djurantal i flera djurkategorier, och således mindre mängd gödsel totalt, minskade utsläppen något från lagring av stallgödsel. Djurantalen, framför allt för nötkreatur, påverkar även metanutsläppen från fodersmältning. Även om det totala antalet nötkreatur minskade något år 2023, så ökade mjölkproduktionen per ko, vilket får till följd att utsläppen från fodersmältning är på ungefär samma nivå som 2022.
Jordbruket orsakar ytterligare utsläpp
Det finns ytterligare utsläpp kopplade till jordbruket, men som redovisas under andra sektorer. Utsläpp och -upptag av växthusgaser (utöver lustgas) från åkermark och betesmark redovisas under markanvändningssektorn. Utsläpp från användning av fossila bränslen, som framför allt används i arbetsmaskiner och för uppvärmning av lokaler, redovisas under energisektorn.
Preliminär statistik för 2024 publiceras i juni 2025
Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Naturvårdsverket publicerar även preliminär utsläppsstatistik. Preliminära utsläpp för 2024 kommer att publiceras i mitten av juni 2025.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Metoderna för beräkning av territoriella utsläpp och upptag finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Report (NIR). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.
Metoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.
Statistik om territoriella utsläpp och upptag fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NIR-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. År 2024 var deadline för rapportering till FN uppskjuten till 31 december 2024 på grund av att nya rapporteringstabeller har utvecklats av UNFCCC-sekretariatet. Naturvårdsverket NIR-rapport och tillhörande CRT-tabeller går att ladda ner på UNFCCC webbplats här:
Statistiken uppdaterades med GWP AR5 den 15 mars 2023
Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:
Nya riktlinjer och metodik sedan 2013
Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.
Koldioxidekvivalenter
Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.
För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
| Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
|---|---|
| Koldioxid, CO2 | 1 |
| Metan, CH4 | 28 |
| Lustgas, N2O | 265 |
Räknat per utsläppt ton och i ett 100-årsperspektiv bidrar exempelvis metan 28 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därför 28 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5), och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Mer om statistiken och dess kvalitet
Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Svenska MiljöEmissionsData, SMED (smed.se)
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.
Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (scb.se)
Kvalitetsdeklaration utsläpp och upptag av växthusgaser (pdf)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas:
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)
Mer information om statistikens indelning:
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket