Jordbruk, utsläpp av växthusgaser

Jordbrukssektorns utsläpp består främst av metan och lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering och kväveomvandling i mark. Jämfört med 1990 är utsläppen lägre idag, främst på grund av effektivisering och minskad djurhållning, men det senaste årtiondet är utsläppen på en mer stabil nivå.

      Logotyp för Sveriges officiella statistik
      Om officiell statistik

      Små förändringar i utsläppen från jordbrukssektorn

      År 2021 var de totala växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn cirka 6,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 14 procent av Sveriges totala utsläpp.  Utsläppen sker från biologiska processer kopplat till  växtodling och djurhållning. Drygt hälften av sektorns utsläpp är direkt kopplade till djurhållningen.

      Jordbrukssektorns utsläpp redovisas i tre delsektorer. Fördelning av jordbrukssektorns utsläpp (år 2021):

      • Metan från djurens fodersmältning, 49 procent.
      • Metan och lustgas från stallgödsellagring, 4 respektive 4 procent.
      • Lustgas från jordbruksmark och koldioxid från kalkning, 40 respektive 2 procent.

      Jordbrukssektorn är den största källan till Sveriges totala utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas. Båda är kraftigare växthusgaser än koldioxid men framför allt metan bryts ner mycket snabbare i atmosfären. Då sektorns utsläpp har sitt ursprung i biologiska processer kan de variera mycket över regioner, tid och för olika produktionsmetoder. Beräkningarna är därför associerade med stor osäkerhet. Det gäller särskilt lusgasutsläppen från kvävetillförsel till åkermark.

      Utsläppen från jordbrukssektorn har minskat långsamt och var år 2021 cirka 13 procent (1 miljon ton koldioxidekvivalenter) lägre än 1990. Minskningen beror framför allt på effektivisering och reducerad djurhållning (främst av mjölkkor och grisar) och i mindre utsträckning på minskad användning av mineralgödsel. Utsläppen har varit på en mer stabil nivå under den senaste tioårsperioden. 

      Mellan 2020 och 2021 minskade utsläppen med cirka två procent (motsvarande 0,12 miljoner ton koldioxidekvivalenter). Det  förklaras dels av en minskad försäljning av mineralgödsel gödselåret 2020/2021 jämfört med året innan. En ytterligare förklaring till sektorns minskade utsläpp var lägre skördar år 2021 vilket ger lägre lustgasutsläpp från skörderester. Förändringar i djurpopulationer under år 2021 som hade påverkan på utsläppsstatistiken var minskningen i antal värphöns på grund av fågelinfluensa och att inga minkvalpar föddes på grund av förbud för nya minkkullar till följd av covid-19-pandemin. Både förändringen i försåld mineralgödsel och minskningarna i vissa djurpopulationer förväntas vara temporära och har ingen stor betydelse för den långsiktiga trenden av sektorns utsläpp.

      Effektivare produktion minskar utsläppen

      Jordbrukssektorns utsläpp påverkas av många faktorer. Den pågående strukturomvandlingen har bland annat inneburit färre men större gårdar, ett minskat antal djur och högre avkastningsnivåer inom både djurhållning och växtodling. Styrning på området, framför allt den gemensamma jordbrukspolitiken men även styrning för minskat kväveläckage, har också påverkan på sektorns utsläpp. Årliga variationer i utsläpp beror främst på förändringar i djurantal och mängden mineralgödsel som används. Det senare påverkas i sin tur av åkerareal, väder och odlade grödor. Genomförandegraden av åtgärder som införts för att öka produktiviteten eller minska negativ miljö- eller klimatpåverkan påverkar också utsläppens storlek.

      Utsläppen av metan från djurens fodersmältning var cirka 3,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021 och stod för 49 procent av sektorns utsläpp. Utsläppens storlek påverkas framför allt av storleken på olika djurpopulationer. År 2021 var utsläppen 10 procent lägre jämfört med 1990. Minskningen beror främst på en nedgång i antalet djur och mer produktiva mjölkkor. 

      Utsläppen från lagring av stallgödsel var cirka 0,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021, varav drygt hälften är metan och resten lustgas. Dessa utsläpp stod för 9 procent av sektorns utsläpp. Utsläppens storlek beror på mängden och typ av stallgödsel samt hur den lagras. År 2021 var utsläppen cirka 3 procent lägre än 1990 vilket främst beror på ett minskat antal mjölkkor och grisar samt effektivare lagring av stallgödsel. 

      Utsläppen från jordbruksmark var cirka 2,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021, vilket utgjorde 42 procent av sektorns utsläpp. Huvuddelen av utsläppen är lustgas kopplat till framför allt spridning av gödsel, organogena jordar och skörderester. En liten del av utsläppen är koldioxid från spridning av kalk och urea på jordbruksmark. År 2021 var utsläppen från jordbruksmark 17 procent lägre än 1990 års nivå och minskningen i utsläpp beror på en minskad användning av kvävemineralgödsel till följd av minskad åkerareal och åtgärder för minskat växtnäringsläckage. 

      Förändringar som leder till en effektivare produktion ökar lönsamheten samtidigt som de oftast minskar produktionens negativa miljö- och klimatpåverkan. En utveckling som bland annat är tydlig inom mjölkproduktionen. Men mer behöver göras för att jordbruket ska bidra till klimatomställningen, läs vidare under:

      Klimatet och jordbruket

      Jordbruket orsakar ytterligare utsläpp 

      Det finns ytterligare utsläpp kopplade till jordbruket men som redovisas under andra sektorer. Koldioxidutsläpp och -upptag från åkermark och betesmark redovisas under markanvändningssektorn. Användning av fossila bränslen, som framför allt används i arbetsmaskiner och för uppvärmning av lokaler, redovisas under energisektorn.

      Utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF)

      Utsläpp från arbetsmaskiner

      Utsläpp från egen uppvärmning av bostäder och lokaler

      Preliminär statistik för 2022 publiceras innan sommaren 2023

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Inför sommaren 2023 publicerar Naturvårdsverket ny preliminär statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2022. Den slutgiltiga officiella statistiken publiceras i december 2023.

      Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket

      Statistik per sektor