Jordbruk, utsläpp av växthusgaser

Utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn minskar långsamt. Minskningen beror främst på minskad djurhållning framför allt mjölkkor och grisar samt minskat användning av kväve i mineralgödsel.

      Sveriges officiella statistik
      Sveriges officiella statistik

      Utsläppen från jordbrukssektorn minskar långsamt

      Sveriges jordbrukssektor är den största enskilda källan till utsläpp av växthusgaserna lustgas (N2O) och metan (CH4). Båda är kraftigare än CO2 på kort sikt men CH4 bryts ner snabbare än N2O i atmosfären. 

      Från jordbrukssektorn redovisas utsläpp av följande källor:

      • Metan från djurens fodersmältning.
      • Metan och lustgas från stallgödsellagring.
      • Lustgas och koldioxid från jordbruksmark.

      År 2020 var de totala växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn ca 6,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket motsvarar 15 procent av Sveriges totala utsläpp. Cirka 52 procent  av utsläppen bestod av N2O, ca 46 procent av CH4 och resten av CO2. Drygt hälften av sektorns utsläpp är kopplade till produktionen av animaliska livsmedel som kött, mejeriprodukter och ägg.

      Utsläppen från jordbruket har minskat långsamt och är idag cirka 10 procent (eller cirka 0,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter) lägre än 1990. Minskningen beror framför allt på reducerad djurhållning (främst mjölkkor och grisar) och i mindre utsträckning minskad användning av kväve i mineralgödsel. Mellan 2019 och 2020 ökade utsläppen med drygt 1 procent, vilket främst förklaras med en ökad försäljning av mineralgödsel gödselåret 2019/2020. 

      Klimatet och jordbruket

      Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2018/19, SCB (pdf)

      Minskat utsläpp från mjölkkor men mjölkavkastningen har ökat 

      Antalet mjölkkor i Sverige har nästan halverats (47 procent) sedan 1990. Detta gjorde att metanutsläpp från mjölkkors fodersmältning har minskat med cirka en tredjedel. Trots det har mjölkproduktionen per ko i dag har ökat med drygt 50 procent eftersom produktionen har blivit effektivare genom bland annat bättre användning av foderenergin så att mängden foder som omvandlas till mjölk blir högre, förbättrad djurhälsa och avelsarbete. Detta innebär att mjölk som produceras idag har lägre metanutsläpp än tidigare vilket framför allt beror på högre mjölkproduktion per ko.

      Utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning (LULUCF)

      Jordbrukets utsläpp finns även i andra sektorer

      Det finns ytterligare stora mängder utsläpp kopplade till jordbruket men som redovisas under andra sektorer. Till exempel redovisas CO2-avgång från åkermark och betesmark under markanvändningssektorn, medan N2O-utsläppen från själva brukandet av marken redovisas under jordbrukssektorn. Även användning av fossila bränslen, som framför allt används i arbetsmaskiner och uppvärmning av lokaler, redovisas under energisektorn.

      Därutöver omfattas inte utsläppen som sker i andra länder vid till exempel produktion av mineralgödsel, foder och andra komponenter inom sektorn som importeras och används i svenskt jordbruk av statistiken eftersom utsläppen sker utomlands. En ökad import av till exempel mjölk- och köttprodukter medför att en ökande andel av utsläppen sker i andra länder.

      Utsläpp från arbetsmaskiner

      Utsläpp och upptag från markanvändning

      Ny statistik publiceras december 2022

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. I december 2022 publicerar Naturvårdsverket ny statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2021.

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket