Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, utsläpp av växthusgaser
Utsläppen av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler har minskat kraftigt med 93 procent sedan 1990. Att oljepannor fasats ut är det som bidragit mest till minskningen av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Sektorns utsläpp fortsatte att minska 2020.
Kraftig minskning av utsläppen från uppvärmning av bostäder och lokaler
Sektorn omfattar växthusgasutsläppen från egen förbränning av bränslen för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, inklusive lokaler i jordbruk och skogsbruk. Utsläpp orsakade av fjärrvärme och el som används i sektorn omfattas inte utan redovisas inom el- och fjärrvärmeproduktion.
Växthusgaser, utsläpp från el- och fjärrvärmeproduktion
Utsläppen har minskat från 9,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 0,7 miljoner ton mellan 1990 och 2020. År 2020 stod sektorn för 1,5 procent av Sveriges totala utsläpp. Sektorns utsläpp var 14 procent lägre 2020 jämfört med 2019.
Bostäder stod 2020 för 40 procent av utsläppen från sektorn och kommersiella och offentliga lokaler stod för 46 procent. Båda har haft en stor utsläppsminskning jämfört med 1990, även om bostäder har haft den största med 96 procent jämfört med 1990. Även för kommersiella och offentliga lokaler har det skett en betydande utsläppsminskning på 88 procent. Lokaler i jordbruk och skogsbruk har minskat utsläppen med 79 procent från en redan låg utsläppsnivå 1990.
Byte av uppvärmningssätt har minskat utsläppen
Att oljeeldning för uppvärmning av bostäder och lokaler till stor del har ersatts av biobränslebaserad fjärrvärme är den omställning som lett till den största minskningen av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Även övergång till elvärme var viktigt för utfasningen av olja, framförallt under perioden 1970–1990, fast användningen av elvärme har sedan dess minskat. Den ökande användningen av värmepumpar på senare år bidrar också till de minskade utsläppen och innebär även ökat behov av el till värmepumpar.
Höga oljepriser samt energiskatt och koldioxidskatt har bidragit till att användningen av fossila bränslen för uppvärmning minskat. Även bättre tillgång till alternativ till fossila bränslen, såsom fjärrvärmenät, värmepumpar och pelletspannor, har påverkat utvecklingen. Åtgärder för att öka energieffektiviteten har bidragit till utsläppsminskningen, men det finns en del kvar att göra för att ytterligare minska utsläppen. Exempelvis behöver många bostäder energieffektiviseras, vilket även är viktigt för att minska utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn. En fortsatt utfasning av oljepannorna bedöms ske utan ytterligare styrmedel, då andra uppvärmningssätt är mer lönsamma.
Ny statistik publiceras december 2022
Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. I december 2022 publicerar Naturvårdsverket ny statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2021. Den 22 juni publiceras preliminär utsläppsstatistik för 2021 som ger en indikation för helåret.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Metoderna för beräkning av territoriella utsläpp och upptag finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Report (NIR). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.
Metoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.
Statistik om territoriella utsläpp och upptag fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NIR-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. Med anledning av detta avser NIR-rapport som nås via länken nedan under perioden december–mars föregående års statistik jämfört med Sveriges officiella utsläppsstatistik som finns publicerad på Naturvårdsverkets webbplats.
Sveriges nationella utsläppsinventering (NIR) (UNFCCC:s webbplats)
Nya riktlinjer och metodik sedan 2013
Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.
Koldioxidekvivalenter
Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.
För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
---|---|
Koldioxid, CO2 | 1 |
Metan, CH4 | 25 |
Lustgas, N2O | 298 |
Räknat per utsläppt ton och i ett 100-årsperspektiv bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (AR4), och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Mer om statistiken och dess kvalitet
Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.
Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (SCB:s webbplats)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas:
Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s Statistikdatabas)
Statistikens indelning och kopplingen till FNs rapporteringsformat (Common Reporting Format – CRF)
Bostäder
- Biobränslen (1A4bi)
- Naturgas (1A4bi)
- Oljeprodukter (1A4bi)
- Övriga bränslen (1A4bi)
Jord- och skogsbrukslokaler
- Biobränslen (1A4ci)
- Kol (1A4ci)
- Naturgas (1A4ci)
- Oljeprodukter (1A4ci)
Kommersiella och offentliga lokaler
- Biobränslen (1A4ai)
- Kol (1A4ai)
- Naturgas (1A4ai)
- Oljeprodukter (1A4ai)
- Övriga bränslen (1A4ai)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket