Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser

Sveriges utsläpp av växthusgaser var 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2025 (exklusive LULUCF) enligt preliminär statistik. Det motsvarar en minskning med knappt 3 procent, eller 1,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, jämfört med 2024.

Utsläppen från de flesta sektorer minskade. Utsläppen från inrikes transporter stod för den största minskningen på 0,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, motsvarande 4 procent av sektorns utsläpp, och även arbetsmaskiner minskade med 4 procent. Den främsta förklaringen är den höjda reduktionsplikten som medförde en minskad användning av fossila drivmedel.

Industrisektorn stod för den näst största minskningen på knappt 3 procent, vilket främst förklaras av lägre produktion inom mineralindustrin och raffinaderier. I el- och fjärrvärmesektorn var utsläppen knappt 7 procent lägre än 2024, vilket främst berodde på minskad användning av fossila bränslen och energitorv.

Jordbrukssektorns utsläpp ökade med 4 procent vilket till stor del förklaras av högre skördar än föregående år. För markanvändningssektorn finns det i nuläget ingen preliminär statistik och därför används 2024 års värde även för 2025.

Läs mer om slutlig klimatstatistik, den långsiktiga trenden och utvecklingen inom olika sektorer nedan.

Enligt slutlig klimatstatistik var Sveriges utsläpp av växthusgaser 48,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2024*. Det innebar en ökning med drygt 7 procent jämfört med 2023.

Det förklaras främst av den sänkta reduktionsplikten som medförde ökad användning av fossila drivmedel, vilket ökade utsläppen markant från inrikes transporter och arbetsmaskiner. El- och fjärrvärmesektorn bidrog också till ökade utsläpp genom ökad avfallsförbränning medan utsläppen från övriga sektorer minskade något. Industrisektorn stod för största minskningen vilket förklarades av underhållsstopp inom järn- och stålindustrin och låg efterfrågan på cement.

Trenden för nettoupptaget i markanvändningssektorn vände 2024 och visade på en ökning de senaste åren. Det förklaras främst av en ökad kolinlagring i träden som fångades upp bättre i inventeringen.

* Det totala utsläppet för 2024 på 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter som rapporterades till EU och FN, har i juni 2026 justerats till 48,1 miljoner ton på grund av uppdaterade uppgifter för sektorerna inrikes transporter, arbetsmaskiner samt egen uppvärmning av bostäder och lokaler.

Sedan 1990 har Sveriges utsläpp av växthusgaser (exklusive LULUCF) minskat med ungefär 34 procent. Det har skett parallellt med en stark ekonomisk tillväxt, med undantag för den globala ekonomiska krisen år 2009, och en växande befolkning. Dessa faktorer är generellt förknippade med ökade utsläpp eftersom en ökad ekonomisk aktivitet och en större befolkning skulle ha drivit upp utsläppen om andra faktorer varit oförändrade.

Det största bidraget till utsläppsminskningarna sedan 1990 har skett inom sektorn för uppvärmning av bostäder och lokaler. De åtgärder som bidragit mest till utvecklingen är utbyggnaden av fjärrvärmenäten och den följande övergången från oljeeldade värmepannor till el- och fjärrvärme och även till värmepumpar.

Industrisektorn har bidragit näst mest till den totala utsläppsminskningen från 1990. Industrins utsläpp påverkas av konjunkturen, men har minskat även under perioder med stark konjunkturutveckling, framför allt genom bränsleskiften inom bland annat massa- och pappersindustrin.

Utsläppen från avfallssektorn har minskat stadigt sedan 1990, framför allt på grund av minskad deponering av organiskt avfall till följd av deponeringsförbudet som infördes i början av 2000-talet. Inom sektorn för el och fjärrvärme har utsläppen minskat på grund av en övergång från förbränning av främst olja och kol till avfalls- och biobränslen.

Utsläppen från inrikes transporter har minskat sen 1990. Effektivare fordon och en ökad användning av biodrivmedel genom reduktionsplikten har bidragit till minskade utsläpp från vägtrafiken fram till 2023. Under 2024 ökade utsläppen, främst till följd av den sänkta reduktionsplikten som trädde i kraft 1 januari det året. Mellan 2024 och 2025 minskade utsläppen åter, främst på grund av att reduktionsplikten höjdes från halvårsskiftet. Även elektrifiering av, framför allt personbilsflottan, bidrar till minskningen.

Sedan 1990 har utsläppen från arbetsmaskiner haft en nedåtgående trend och lägst var utsläppen år 2022. År 2024 skedde en stor ökning av utsläppen, likt för inrikes transporter berodde detta till störst del på den minskade reduktionsplikten. Utsläppen från arbetsmaskiner minskade mellan 2024 och 2025 främst till följd av den höjda reduktionsplikten, men även på grund av ökad användning av HVO.

En viss utsläppsminskning har skett över tid även från jordbrukssektorn. Den enda sektorn där utsläppen är högre nu jämfört med 1990 är produkter och lösningsmedel.

Som basår för beräkningarna av Sveriges klimatstatistik används år 1990. Flera åtgärder som har påverkat utsläppsutvecklingen infördes redan innan det året. Det handlar bland annat om

• en historisk utbyggnad av koldioxidfri elproduktion (vattenkraft och kärnkraft samt på senare år biokraft och vindkraft)
• en utbyggnad av fjärrvärmenäten och den följande övergången från oljeeldade värmepannor till både el och fjärrvärme
• en hög användning av biobränslen och avfallsbränslen inom el- och fjärrvärmeproduktionen
• bränsleskiften inom industrin, samt minskad deponering av avfall.

Nettoupptaget i markanvändningssektorn har varit högt under en lång period, men mellan 2010 och 2020 minskade nettoupptaget betydligt till följd av minskad tillväxttakt i träden samt ökad avverkning och naturlig nedbrytning. De sista åren har nettoupptaget ökat igen och för 2024 uppgick det till drygt 54 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Inrikes transporter står för drygt en tredjedel av Sveriges totala klimatutsläpp och är sektorn med högst utsläpp. Huvuddelen, 94 procent av utsläppen i sektorn, kommer från vägtrafiken. År 2025 uppgick utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter till ungefär 17 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det innebär en minskning av utsläppen med cirka 4 procent jämfört med 2024. Det var utsläppen från vägtrafiken som minskade under 2025. Den höjda reduktionsplikten för bensin och diesel medförde en minskad användning av fossila drivmedel. Även ökad elektrifiering av, framför allt personbilsflottan, bidrog till utsläppsminskningen.

Enligt Sveriges etappmål för inrikes transporter (som inte inkluderar inrikes flyg) ska utsläppen av växthusgaser minska med minst 70 procent, motsvarande cirka 14,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, till 2030 jämfört med 2010. Hittills har utsläppen minskat med 19 procent eller 3,8 miljoner ton. För att nå målet behövs framför allt insatser för att öka andelen biodrivmedel i kombination med ökad elektrifiering. I tillägg till det behöver utvecklingen gå mot en ökad transporteffektivitet i hela transportsystemet.

Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter

Utsläppen från utrikes sjöfart och flyg ingår inte i Sveriges territoriella utsläpp. Utsläppen redovisas årligen i samband med publicering av slutlig statistik i december.

Utsläpp av växthusgaser från utrikes sjöfart och flyg

Industrisektorn står för knappt en tredjedel av Sveriges totala klimatutsläpp. År 2025 uppgick utsläppen till 13,7miljoner ton koldioxidekvivalenter enligt preliminär statistik. Det innebär en minskning med 34 procent jämfört med 1990 och med knappt 3 procent jämfört med 2024. Historiskt har utsläppen minskat inom industrin till följd av förändrad bränsleanvändning, minskade produktionsvolymer samt löpande energieffektivisering. Utsläppsminskningen som ses mellan 2024 och 2025 förklaras främst av att verksamhet upphört inom mineralindustrin samt av underhållsstopp i produktionen inom raffinaderi.

Idag omfattas merparten av industrins utsläpp av järn- och stålindustri, mineralindustri och raffinaderier. Utsläppen uppstår främst genom tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen samt så kallade diffusa utsläpp (till exempel utsläpp från vätgasproduktion samt läckage från gasledningar).

Utsläpp av växthusgaser från industrin

År 2025 var de totala växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn cirka 6,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter enligt preliminär statistik. Det motsvarar knappt 14 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Jämfört med 1990 har sektorns utsläpp minskat med omkring 11 procent, främst på grund av effektivisering och minskad djurhållning. Utsläppen de senaste årtiondena är relativt stabila, men varierar något mellan åren. År 2025 visar preliminär statistik att utsläppen var knappt 4  procent högre än år 2024. Utsläppen  ökade främst på grund av högre skördar och ökad försäljning av kväve i mineralgödsel jämfört med året innan.

Jordbrukssektorns utsläpp består främst av metan och lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering och kväveomvandling i mark.

Utsläpp av växthusgaser från jordbruk

De totala utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn var 3,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2025 enligt preliminär statistik. Utsläppen minskade  med 7 procent jämfört med 2024, främst på grund av minskad användning av fossila bränslen och torv.

Trots att fjärrvärmeproduktionen har ökat med omkring 50 procent sedan 1990 har utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn minskat. Det beror på att det skett en övergång från förbränning av fossila bränslen (kol, gas, torv och särskilt olja) till framför allt biobränslen, men även avfall som delvis är biobaserat. Biobränslen kommer främst i form av avverkningsrester och restprodukter från skogsindustrin. Utsläppen från avfallsförbränning har ökat kraftigt sedan 1990 och stod 2025 för majoriteten av el- och fjärrvärmesektorns utsläpp. Över 90 procent av utsläppen från avfallsförbränningen uppskattas komma från plast, som nästan uteslutande baseras på fossil råvara.

Utsläpp av växthusgaser från el- och fjärrvärmesektorn

Arbetsmaskiner utgörs av arbetsredskap, exempelvis traktorer, kranar, grävmaskiner, gräsklippare. Utsläppen under 2025 uppgick till 3,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär en minskning med 4 procent jämfört med 2024. Den främsta förklaringen till utsläppsminskningen är en minskad användning av fossil diesel till följd av den ökade reduktionsplikten. Utsläppen från arbetsmaskiner är 12 procent lägre än 1990.

Utsläpp av växthusgaser från arbetsmaskiner

Utsläppen från produkter och lösningsmedel var drygt 1 miljon ton koldioxidekvivalenter 2025 enligt preliminär statistik. Det innebär en minskning med 4 procent jämfört med år 2024. Sektorns utsläpp är dock över 200 procent högre jämfört med 1990. Den största utsläppskällan inom sektorn är läckage av fluorerade gaser (f-gaser). Användningen av f-gaser ökade betydligt ända fram till 2008 då de ersatte ozonnedbrytande ämnen i till exempel kylsystem. Sedan dess syns en minskande trend till följd av införda EU-bestämmelser som begränsar användningen.

Utsläpp av växthusgaser från lösningsmedel och övrig produktanvändning

Totalt uppgick utsläppen inom avfallssektorn preliminärt till knappt 1 miljon ton koldioxidekvivalenter år 2025, vilket motsvarar cirka två procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Deponiförbuden och beskattning av deponering av avfall, som infördes i början av 2000-talet, har bidragit till att minska metanutsläppen från deponier med ungefär 90 procent sedan 1990 samt till att göra avfall tillgängligt som bränsle för el- och fjärrvärmeproduktion. Utsläpp som uppstår till följd av förbränning av icke-farligt avfall redovisas under el- och fjärrvärmesektorn.

Utsläpp av växthusgaser från avfallssektorn

Utsläppen av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler har minskat med 94 procent från 1990 fram till 2024. Det finns inga data för 2025 tillgängliga ännu för denna sektor så utsläppen för 2024 används i den preliminära statistiken för 2025. Utfasning av oljepannor har bidragit mest till de minskade utsläppen.

Utsläppsminskningen inom uppvärmning av bostäder och lokaler är till stor del ett resultat av styrmedel och åtgärder som investeringar i infrastruktur för fjärrvärme, skatter på energi och koldioxidutsläpp, stöd till installation av värmepumpar samt elcertifikatsprogrammet som främjar förnybar elproduktion.

Utsläpp av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler

Det finns i nuläget ingen preliminär statistik för markanvändningssektorn. Diagramvärdet för det totala nettoupptaget 2025 är därför samma som 2024 års värde och analysen över utvecklingen inom sektorn gäller fram till 2024.

Nettoupptaget av växthusgaser (koldioxid, lustgas och metan) i markanvändningssektorn, där utsläpp till följd av bränder, skogsgödsling och diken på organogena marker ingår, uppgick till 54 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2024. Nettoupptag av koldioxid sker framför allt på skogsmark och den kolpool som varierat mest över tid är levande träd. Det som händer på skogsmark styr utfallet inom hela sektorn. Nettoupptaget i sektorn minskade betydligt mellan 2010 och 2020. Detta till följd av att nettoupptaget i levande träd minskade på grund av att tillväxttakten minskade samtidigt som avverkningen, och även den naturliga avgången, ökade. Den senaste skattningen av nettoupptaget i levande träd på skogsmark för 2024 uppgick till 32 miljoner ton koldioxid, vilket är 5 miljoner ton högre jämfört med genomsnittet för perioden 1990–2024 och 28 miljoner ton högre än lägsta noteringen 2020. År 2024 var nettoupptaget i levande träd återigen den kolpool med högst nettoupptag följt av nettoinlagringen av kol i mineraljorden, dött organiskt material och avverkade träprodukter.

Nettoutsläpp inom sektorn sker framför allt på åkermark och bebyggd mark (exploatering). Dessa nettoutsläpp är dock betydligt lägre än nettoupptagen på skogsmark.

Nettoutsläpp och nettoupptag från markanvändning

Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige.  Utsläppen för 2025 är preliminära och kommer att uppdateras. Den slutgiltiga officiella statistiken för 2025 publiceras i december 2026.

Detaljerad slutlig statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)

Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp

Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” (GWP) från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:

Europeiska kommissionens förordning om värden för global uppvärmningspotential och inventeringsriktlinjer (europa.eu)

Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006. Sverige tillämpar också delar av IPCC:s 2019 Refinement to the 2006 Guidelines.

UNFCCC:s rapporteringsriktlinjer (unfccc.int)

IPCC:s metodriktlinjer från 2006 (ipcc-nggip.iges.or.jp)

IPCC:s metodriktlinjer 2019 Refinment to the 2006 guidelines (ipcc-nggip.iges.or.jp)

Statistik om utsläpp och upptag av växthusgaser summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.

För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.

Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Preliminär statistik publiceras i juni varje år för föregående års utsläpp och upptag av växthusgaser. Den slutliga statistiken publiceras i december samma år. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.

Svenska MiljöEmissionsData, SMED (smed.se)

Detaljerade uppgifter om slutliga utsläppen och upptagen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen.

Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (scb.se)

Kvalitetsdeklaration slutliga utsläpp och upptag av växthusgaser (pdf)

Utsläpp från vägtrafiken (personbilar, lätta lastbilar, tunga fordon), inrikes flyg, inrikes sjöfart och järnväg. Notera att detta är inrikes transporter.

Utsläpp från industriprocesser och industrins förbränning, diffusa utsläpp från raffinaderier samt transport av olja och gas. Här inkluderas de fluorerade växthusgaser som används inom industrin.

Jordbrukssektorns utsläpp består främst av metan och lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering och kväveomvandling i mark.

Sektorns utsläpp kommer främst från förbränning av avfall och fossila bränslen vid el- och fjärrvärmeproduktion. Även utsläpp av metan och lustgas från biobränslen ingår.

Utsläpp från bränsledriva arbetsredskap, däribland traktorer, kranar, grävmaskiner, gräsklippare, motorsågar och snöskotrar använda inom bland annat industri, jordbruk, skogsbruk, fiske och hushåll.

Utsläpp från avfalldeponier, avloppsvattenhantering, från biologisk behandling av fast avfall samt den avfallsförbränning som inte används för produktion av el och värme.

Utsläppen inkluderar uppvärmning som sker genom förbränning i bostäder och lokaler av exempelvis olja, pellets och ved. Även torkar och fläktar som används i jord- och skogsbruk som inte har eldrift ingår.

Användning av framför allt fluorerade gaser i kylsystem, luftkonditionering samt läkemedel men även utsläpp från användning av smörjmedel, lösningsmedel och paraffin.

Upptag av koldioxid och utsläpp av växthusgaser i skogsmark, åkermark, betesmark, bebyggd mark och våtmark samt upptag av koldioxid i träprodukter.

Utsläpp från bunkrade bränslen för utrikes sjöfart och flyg.