Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser

Sveriges utsläpp av växthusgaser har minskat med 33 procent sedan år 1990, och uppgår under 2021 till 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

      Sveriges klimatutsläpp ökade under 2021 jämfört med 2020

      Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser (utsläpp som uppstår inom Sveriges gränser) var 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021. Det motsvarar en ökning om 4 procent jämfört med pandemiåret 2020. Totalt har Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser nu minskat med 33 procent sedan 1990.

      De ökade utsläppen under 2021 beror främst på en återhämtning från låga produktionsnivåer inom industrin under 2020 samt ökade utsläpp inom el- och fjärrvärmesektorn till följd av kallare väder. En uppgång efter rekordminskningen på 9 procent under 2020 var väntad. Jämfört med 2019 har utsläppen minskat med 5,5 procent, vilket ger en genomsnittlig minskning på knappt 2,8 procent sedan pandemins start.

      Utsläppsökningen mellan 2021 och 2020 motsvarar knappt 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter och industrin står för större delen av ökningen. De ökade utsläppen beror främst på att produktionen inom järn- och stålindustrin, raffinaderiindustrin samt kemiindustrin har ökat efter att ha legat på ovanligt låga nivåer under 2020 till följd av covid-19-pandemin och andra tillfälliga händelser som orsakade driftstopp.

      För el- och fjärrvärmesektorn ökade utsläppen med cirka 0,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2021 jämfört med 2020. Ökningen beror på att el- och värmebehovet ökade till följd av kallare väder. Utsläppen under 2021 är dock cirka 0,6 miljoner ton lägre än utsläppen 2019, vilket tyder på att en del av den minskade användningen av fossila bränslen, särskilt av kol, består.

      Utsläppen från inrikes transporter ökar något på grund av ökad trafik. Ökningen dämpas dock något av en ökad inblandning av biodrivmedel i bränslemixen, energieffektivisering och ökad elektrifiering.

      Sveriges utsläpp har minskat med drygt 33 procent sedan 1990

      Sedan 1990 har utsläppen minskat med ungefär 33 procent. Det innebär att drygt 50 procents utsläppsminskning återstår för att nå Sveriges övergripande klimatmål senast år 2045.

      Utsläppsminskningarna i Sverige har skett parallellt med en stark ekonomisk tillväxt, med undantag för den globala ekonomiska krisen år 2009, samt en växande befolkning. Dessa faktorer är generellt förknippade med ökade utsläpp då ökad ekonomisk aktivitet och en större befolkning skulle ha drivit upp utsläppen om andra faktorer varit konstanta.

      Den historiska utsläppsminskningen sedan 1990 har framförallt skett mellan år 2003 och 2014. Minskningen kan delvis förklaras av genomförda åtgärder (till exempel övergång till förnybar energi och energieffektivisering) och delvis av avstannad tillväxt inom industrin.

      De åtgärder som främst har bidragit till den totala utsläppsminskningen är utbyggnaden av fjärrvärmenäten tillsammans med övergången från oljeeldade värmepannor till både el och fjärrvärme, och större användning av biobränslen inom industrin.

      Som basår för beräkningarna av de territoriella utsläppen används året 1990. Flera åtgärder som har påverkat utsläppsutvecklingen infördes redan innan 1990. Det handlar bland annat om

      • en historisk utbyggnad av koldioxidfri elproduktion (vattenkraft och kärnkraft samt på senare år biokraft och vindkraft)
      • en utbyggnad av fjärrvärmenäten och den följande övergången från oljeeldade värmepannor till både el och fjärrvärme
      • en hög användning av biobränslen och avfallsbränslen inom el- och fjärrvärmeproduktionen
      • bränsleskiften inom industrin, samt minskad deponering av avfall.

      Översikt av utsläpp och trender per sektor 

      Industrisektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges territoriella utsläpp

      Industrin står för en ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp (31 procent). Jämfört med 1990 har utsläppen minskat med 25 procent inom industrin. 2021 uppgick utsläppen till 15,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket innebär en ökning om 8,4 procent jämfört med 2020.

      Inom industrin ökade utsläppen 2021 främst av att produktionen återhämtade sig inom järn- och stålindustrin och raffinaderiindustrin, sektorer som påverkades av covid-19-pandemin. Återhämtad produktion inom kemiindustrin efter att en brand orsakat ett längre driftsstopp under 2020 bidrog också till de ökade utsläppen.

      I dagsläget står järn- och stålindustri, mineralindustri och raffinaderier för merparten av industrins utsläpp. Utsläppen från industrin består av utsläpp från tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen samt så kallade diffusa utsläpp (till exempel utsläpp från vätgasproduktion samt läckage i gasledningar).

      Utsläpp av växthusgaser från industrin

      Utsläppen från inrikes transporter minskar långsamt

      År 2021 uppgick utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter till ungefär 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp (31 procent).

      Mellan 2020 och 2021 ökade utsläppen något till följd av ökad trafik. Utsläppsökningen dämpades något av en ökad andel biobränslen i drivmedelsmixen, energieffektivisering och ökad elektrifiering. Andelen elbilar står fortsatt för en mindre andel av fordonsflottan, men vad gäller nyregistreringen av fordon har elbilar gått om bensinbilar under de första månaderna under 2022 och står nu för var fjärde nyregistrerade bil.

      Enligt Sveriges klimatmål för transportsektorn ska utsläppen minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Hittills har utsläppen inom sektorn minskat med 27 procent jämfört med 2010 vilket innebär att utsläppen inom sektorn i genomsnitt behöver minska med knappt en miljon ton koldioxidekvivalenter per år för att 2030-målet ska kunna nås. Mellan 2019 och 2021 var den genomsnittliga årliga minskningen av sektorns utsläpp med knappt 0,8 miljoner ton.

      Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter

      Jordbrukets utsläpp är i princip oförändrade senaste åren 

      År 2021 var de totala växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn cirka 6,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar ungefär 15 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

      Utsläppen från jordbrukssektorn har minskat långsamt och var år 2021 cirka 10 procent lägre än 1990. Minskningen beror framför allt på reducerad djurhållning (främst av mjölkkor och grisar) och i mindre utsträckning även på minskad användning av mineralgödsel. Utsläppen har varit på en mer stabil nivå under den senaste tioårsperioden. Mellan 2019 och 2020 ökade utsläppen med drygt 1 procent, vilket främst kan förklaras med en ökad försäljning av mineralgödsel 2019/2020. Enligt preliminära siffror 2021 är utsläppen oförändrade jämfört med 2020, men all indata är inte tillgänglig ännu så det kan komma att ändras.

      Utsläpp av växthusgaser från jordbruk

      Betydande utsläppsminskningar från uppvärmning av bostäder och lokaler

      Sektorns utsläpp har minskat från 9,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter till drygt 0,6 miljoner ton mellan 1990 och 2021. År 2021 stod sektorn för 1,3 procent av Sveriges totala utsläpp. Sektorns utsläpp var enligt preliminära data 7 procent lägre 2021 jämfört med 2020.

      Utsläppen av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler har minskat kraftigt med 93 procent sedan 1990. Utsläppsminskningen inom uppvärmning av bostäder och lokaler samt el och fjärrvärme är till stor del ett resultat av styrmedel och åtgärder, som investeringar i infrastruktur för fjärrvärme, skatter på energi och koldioxidutsläpp, stöd till installation av värmepumpar samt elcertifikatsprogrammet som främjar förnybar elproduktion.

      Utsläpp av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler

      Flera styrmedel har bidragit till omfattande utsläppsminskningar inom avfallssektorn

      Utsläppen från avfallsbehandling har minskat med ungefär 74 procent 2021 jämfört med år 1990 och motsvarar cirka två procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Totalt uppgick utsläppen till 1 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom sektorn. Deponiförbuden och beskattning av deponering av avfall, som infördes i början av 2000-talet, har bidragit till att minska metanutsläppen från deponier samt till att tillgängliggöra avfall som bränsle för el- och fjärrvärmeproduktion.

      Utsläpp av växthusgaser från avfallssektorn

      Fortsatt stabilt upptag i skog och mark

      Det sammantagna upptaget (upptag av koldioxid minus utsläpp av växthusgaserna koldioxid, lustgas och metan) inom markanvändningssektorn ligger fortsatt på en hög nivå år 2020. Det totala nettoupptaget inom hela sektorn var knappt 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2020.

      Under perioden 1990–2020 har nettoupptaget i genomsnitt uppgått till knappt 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, men mellanårsvariationen är stor. Inlagring av kol sker framförallt på skogsmark och främst i kolpoolerna levande träd och växter samt mineraljord.

      Inom markanvändningen bidrar främst dränerade torvjordar till utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid och lustgas.

      Nettoutsläpp och nettoupptag från markanvändning

      Slutgiltig statistik publiceras i december 2022

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. I december 2022 publicerar Naturvårdsverket slutgiltig statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2021.

      Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket

      Statistik per sektor

        Mer information