Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser

Sveriges utsläpp av växthusgaser har minskat med 35 procent sedan år 1990, och med 8,9 procent senaste året.

      Rekordminskning av Sveriges klimatutsläpp 2020

      Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser (utsläpp som uppstår inom Sveriges gränser) var 46,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2020. Det motsvarar en minskning om 8,9 procent jämfört med 2019. Totalt har Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser nu minskat med 35 procent sedan 1990.

      Utsläppsminskningen 2020 beror till stor del på händelser relaterat till covid-19-pandemin eller andra utsläppsminskningar som Naturvårdsverket bedömer vara tillfälliga. Utsläppen minskade i de flesta sektorerna, men den rekordstora minskningen beror främst på minskade utsläpp inom industrin, inrikes transporter och el- och fjärrvärmesektorn. Det handlar om minskad produktion inom järn- och stålindustrin, minskad biltrafik och resor med inrikesflyg samt produktionsstopp inom kemiindustrin.

      För el- och fjärrvärmesektorn minskade utsläppen, vilket beror på minskad användning av fossila bränslen. Delar av den minskade bränsleanvändningen beror på en pågående och permanent utfasning, särskilt av kol eftersom flera stora energianläggningar har fasat ut sin kolanvändning. Även minskat uppvärmningsbehov har bidragit till utsläppsminskningen till följd av att medeltemperaturen 2020 var den högsta som hittills uppmätts.

      Avfallssektorn, produktanvändning samt uppvärmning av bostäder och lokaler har också bidragit med mindre utsläppsminskningar.

      sveriges-territoriella-utslapp-total-2020.png

      Sveriges utsläpp har minskat med drygt 35 procent sedan 1990

      Sedan 1990 har utsläppen minskat med ungefär 35 procent. Det innebär att ungefär 50 procents utsläppsminskning återstår för att nå Sveriges övergripande klimatmål senast år 2045.

      Utsläppsminskningarna i Sverige har skett parallellt med en stark ekonomisk tillväxt, med undantag för den globala ekonomiska krisen år 2009, samt en växande befolkning. Dessa faktorer är generellt förknippade med ökade utsläpp då ökad ekonomisk aktivitet och en större befolkning skulle ha drivit upp utsläppen om andra faktorer varit konstanta.

      Den historiska utsläppsminskningen sedan 1990 har framförallt skett mellan år 2003 och 2014. Minskningen kan delvis förklaras av genomförda åtgärder (till exempel övergång till förnybar energi och energieffektivisering) och delvis av avstannad tillväxt inom industrin.

      De åtgärder som främst har bidragit till den totala utsläppsminskningen är utbyggnaden av fjärrvärmenäten tillsammans med övergången från oljeeldade värmepannor till både el och fjärrvärme, och större användning av biobränslen inom industrin.

      Som basår för beräkningarna av de territoriella utsläppen används året 1990. Flera åtgärder som har påverkat utsläppsutvecklingen infördes redan innan 1990. Det handlar bland annat om

      • en historisk utbyggnad av koldioxidfri elproduktion (vattenkraft och kärnkraft samt på senare år biokraft och vindkraft)
      • en utbyggnad av fjärrvärmenäten och den följande övergången från oljeeldade värmepannor till både el och fjärrvärme
      • en hög användning av biobränslen och avfallsbränslen inom el- och fjärrvärmeproduktionen
      • bränsleskiften inom industrin, samt minskad deponering av avfall.

      Översikt av utsläpp och trender per sektor 

      Industrisektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges territoriella utsläpp

      Industrin står för en ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp (31 procent). Jämfört med 1990 har utsläppen minskat med 31 procent inom industrin. 2020 uppgick utsläppen till 14,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär en minskning om 11 procent jämfört med 2019. Inom industrin minskade utsläppen 2020 främst av att efterfrågan inom järn- och stålindustrin sjönk på grund av covid-19-pandemin. Ett oplanerat produktionsstopp inom kemiindustrin bidrog också.

      Sedan 2017 har utsläppen från industrin minskat, med en särskilt kraftig minskning under 2020. Utsläppsminskningarna under de senaste åren har till stor del berott på minskade produktionsnivåer, delvis till följd av stopp i produktionen. 2019 minskade raffinaderiindustrins utsläpp med 20 procent, vilket främst beror på underhållsstopp. Och under maj 2020 brann det i Borealis krackeranläggning, vilket gav produktionsstopp fram till årsskiftet.

      I dagsläget står järn- och stålindustri, mineralindustri och raffinaderier står för merparten av industrins utsläpp. Utsläppen från industrin består av utsläpp från tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen samt så kallade diffusa utsläpp (till exempel utsläpp från vätgasproduktion samt läckage i gasledningar).

      Utsläpp av växthusgaser från industrin

      Utsläppen från inrikes transporter minskar långsamt

      År 2020 uppgick utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter till ungefär 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp (31 procent). Mellan 2019 och 2020 minskade utsläppen med ungefär 10 procent.

      Utsläppsminskningen 2020 beror främst på minskad biltrafik, som till stor del bedöms ha påverkats av covid-19-pandemin. Men den ökade inblandningen av biodrivmedel och de allt mer energieffektiva fordonen har sammantaget också bidragit till utsläppsminskningen.

      Enligt Sveriges klimatmål för transportsektorn ska utsläppen minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Hittills har utsläppen inom sektorn minskat med 27 procent jämfört med 2010. Det innebär att utsläppen inom sektorn behöver minska med knappt en miljon ton koldioxidekvivalenter per år för att 2030-målet ska kunna nås.

      Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter

      Jordbrukets utsläpp är i princip oförändrade senaste åren 

      År 2019 var de totala växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn cirka 6,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar ungefär 15 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

      Utsläppen från jordbruket har minskat långsamt och är idag cirka 10 procent (eller cirka 0,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter) lägre än 1990. Minskningen beror framför allt på reducerad djurhållning (främst mjölkkor och grisar) och i mindre utsträckning minskad användning av kväve i mineralgödsel. Mellan 2019 och 2020 ökade utsläppen med drygt 1 procent, vilket främst förklaras med en ökad försäljning av mineralgödsel gödselåret 2019/2020.

      Utsläpp av växthusgaser från jordbruk

      Betydande utsläppsminskningar från uppvärmning av bostäder och lokaler

      Sektorns utsläpp har minskat från 9,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 0,8 miljoner ton mellan 1990 och 2019. År 2020 stod sektorn för 1,5 procent av Sveriges totala utsläpp. Sektorns utsläpp var 14 procent lägre 2020 jämfört med 2019.

      Utsläppen av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler har minskat kraftigt med 93 procent sedan 1990. Utsläppsminskningen inom uppvärmning av bostäder och lokaler samt el och fjärrvärme är till stor del ett resultat av styrmedel och åtgärder. Till exempel investeringar i infrastruktur för fjärrvärme, skatter på energi och koldioxidutsläpp, stöd till installation av värmepumpar samt elcertifikatsprogrammet som främjar förnybar elproduktion.

      Utsläpp av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler

      Flera styrmedel har bidragit till omfattande utsläppsminskningar inom avfallssektorn

      Utsläppen från avfallsbehandling har minskat med ungefär 73 procent jämfört med år 1990 och motsvarar cirka två procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Totalt uppgick utsläppen till 1 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom sektorn. Deponiförbuden och beskattning av deponering av avfall, som infördes i början av 2000-talet, har bidragit till att minska metanutsläppen från deponier samt till att tillgängliggöra avfall som bränsle för el- och fjärrvärmeproduktion.

      Utsläpp av växthusgaser från avfallssektorn

      Fortsatt stabilt upptag i skog och mark

      Det sammantagna upptaget (upptag av koldioxid minus utsläpp av växthusgaserna koldioxid, lustgas och metan) inom markanvändningssektorn ligger fortsatt på en hög nivå år 2020. Det totala nettoupptaget inom hela sektorn var knappt 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2020.

      Under perioden 1990–2020 har nettoupptaget i genomsnitt uppgått till knappt 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, men mellanårsvariationen är stor. Inlagring av kol sker framförallt på skogsmark och främst i kolpoolerna levande träd och växter samt mineraljord.

      Inom markanvändningen bidrar främst dränerade torvjordar till utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid och lustgas.

      Nettoutsläpp och nettoupptag från markanvändning

      Ny statistik publiceras i december 2022

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. I december 2022 publicerar Naturvårdsverket ny statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2021. Den 22 juni publiceras preliminär utsläppsstatistik för 2021 som ger en indikation för helåret.

      Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket

      Statistik per sektor

        Mer information