Att rädda viltets historia: Digitalisering av data
Under mer än 50 år har data om rådjur och ekorre samlats in i Sverige, ett unikt forskningsmaterial med över 3 500 individer av varje art. Nu ska dataseten digitaliseras, för att tillgängliggöras för framtida viltforskning.
Projektet syftar till att rädda, digitalisera och tillgängliggöra unika individbaserade data om rådjur och ekorre, insamlade i Sverige 1968–2025. Materialet utgör oersättliga referenser för viltforskning, då liknande data inte längre samlas in.
Rådjursmaterialet omfattar ca 3 500 individer från Bogesund, insamlade kontinuerligt under 57 år. Ekorrematerialet omfattar över 3 500 individer från 20 län. Materialet är unikt eftersom ekorrjakt inte längre är tillåten.
Projektet ska genomföra skanning och digitalisering av originalmaterial, kvalitetssäkrar metadata och integrerar rådjursserien till en sammanhållen databas.
Fullständig titel
Att rädda viltets historia: Digitalisering av långsiktiga data på rådjur och ekorre
Finansiering
Projektet finansieras ur Viltvårdsfonden med 352 000 kronor i anslag för 2026.
Pågår
2026
Projektansvarig
Petter Kjellander, Sveriges lantbruksuniversitet, petter.kjellander@slu.se
Kontaktperson på Naturvårdsverket
Anders Lundvall, forskningssekreterare, anders.lundvall@naturvardsverket.se
Elin Viksten, forskningskommunikatör, elin.viksten@naturvardsverket.se
Hitta vidare
- Sorkfeber och harpest bland jägare
- Vilka bidrar med fallvilt till SVA och varför?
- Möjligheter för en kollektiv vildsvinsförvaltning
- Navigera viltkonflikter
- Adaptiva, effektiva och legitima förvaltningssystem?
- Mot en jämställd och hållbar viltförvaltning
- Gråsälen i Östersjön
- Ekologiska konsekvenser av boreal invasion
- Länsstyrelsens respons på rovdjursobservationer nära mänsklig aktivitet
- Rödrävens ekologi i kulturlandskapet
- Beslutsfattande inom svensk viltförvaltning
- Vilt, människa, samhälle – en återblick