Uppföljning av målen för friluftslivspolitiken 2019

Naturvårdsverket tillsammans med uppföljningsansvariga myndigheter har för andra gången följt upp insatserna för de av riksdagen beslutade friluftsmålen.

År 2012 fastställdes tio mål för friluftslivspolitikens genomförande. Friluftslivsmålen handlar i stort om att utveckla och bedriva åtgärder för att förutsättningarna för friluftslivsutövandet ska förbättras. Vart och ett av målen har olika ingångar i detta övergripande syfte.

Den första uppföljningen av friluftslivsmålen skedde 2015, och under 2019 har målen följts upp för andra gången. Naturvårdsverket är samordnande myndighet för uppföljningen som genomförts tillsammans med Boverket, Folkhälsomyndigheten, Tillväxtverket, Skolverket och Skogsstyrelsen.

Uppföljningen visar att olika aktörer i samhället har genomfört många insatser för friluftslivet som har gett resultat, men att det kvarstår flera utmaningar. 

Tre av målen bedöms ha positiv utvecklingsriktning de närmaste åren, medan tre har neutral, ett – negativ, och ytterligare tre – oklar utvecklingsriktning. I vissa fall saknas kunskapsunderlag för att bedöma utvecklingsriktning. 

Utvecklingsriktning för friluftsmålen

  1. Tillgänglig natur för alla – Positiv utveckling
  2. Starkt engagemang och samverkan – Positiv utveckling
  3. Allemansrätten – Neutral utveckling
  4. Tillgång till natur för friluftsliv – Oklar utveckling
  5. Attraktiv tätortsnära natur – Oklar utveckling
  6. Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling – Oklar utveckling
  7. Skyddade områden som resurs för friluftslivet – Positiv utveckling
  8. Ett rikt friluftsliv i skolan – Negativ utveckling
  9. Friluftsliv för god folkhälsa – Neutral utveckling
  10. God kunskap om friluftslivet – Neutral utveckling

Utövandet ligger på en stabil nivå

Statistiken visar att utövandet av friluftsliv i Sverige under senaste åren ligger på en stabil nivå, men det finns variationer mellan olika grupper i befolkningen. Friluftslivet bidrar till bättre livskvalitet, men upplevda hinder för utövandet som exempelvis tidsbrist, avsaknad av någon att utöva med och brist på lämpliga platser gör att svenskar inte är ute i naturen i den utsträckning de önskar.

Friluftsliv för fler

Sedan förra uppföljningen har aktörer inom olika delar av samhället genomfört många insatser för friluftslivet som har gett resultat. Länsstyrelserna har genom ökade resurser kunnat driva på i friluftslivsarbetet och vägleda kommunerna i större grad. Kommunernas arbete med friluftsliv på politisk och strategisk nivå har utvecklats positivt.

Ideella organisationer har erbjudit en rad verksamheter med högt deltagande. Viktiga insatser har gjorts för att öka förutsättningarna för friluftsliv inom skyddade områden. Naturturism är en starkt växande del av besöksnäringen och skapar jobb över landet, inte minst lokalt på landsbygden.

Utmaningar kvarstår

Trots många insatser är det fortfarande långt ifrån en positiv bedömning av utvecklingsinriktningen för friluftslivsmålen totalt sett. Detta återspeglar i vissa fall brist på kunskapsunderlag för att göra bedömning, och i vissa fall brist på tillräckliga insatser för att hantera det som motverkar måluppfyllelsen, t.ex. högre tryck på naturen som följd av exploatering och annan markanvändning, och svagare ställning av friluftslivet i skolan.

Insatser för att stärka friluftslivet framöver

Här är ett urval av insatser som Naturvårdsverket ser som särskilt viktiga för att fortsätta arbetet med att utveckla friluftslivspolitiken i enlighet med målen:

  • LONA-bidragen: Fortsatt satsning på den lokala naturvårdssatsningen (LONA) för att skydda naturen och göra den tillgänglig för människor. Genom stabilitet och kontinuitet bibehålls trovärdigheten för LONA-bidraget och gör det till en naturlig del av kommunernas naturvårdsarbete.
  • Länsstyrelsernas samordningsuppdrag: Länsstyrelsernas uppdrag att samordna och leda det regionala arbetet med friluftslivspolitiken bör fortsätta. Naturvårdsverket bedömer att hittillsvarande finansiering av länens friluftslivssamordnare har varit centralt för möjligheten att driva friluftslivsarbetet regionalt och lokalt.
  • Fortsatt stöd till friluftslivsorganisationerna: Friluftslivsorganisationernas arbete är centralt när det gäller att skapa engagemang och ökad kunskap om friluftslivet. Verksamheter för barn och ungdomar är särskilt prioriterade, och en stor del av anslaget har gått till satsningar för naturkontakt, fysisk aktivitet, mångfald och integration.  Bidraget till dessa organisationer är viktigt för att stödja denna verksamhet.
  • Skydd, skötsel och förvaltning: Skydd, skötsel och restaurering av värdefull natur behövs i de flesta fall för att värdena för den biologiska mångfalden och friluftslivet ska kunna bevaras och utvecklas. Naturvårdsverket bedömer att det finns behov av att anslagen långsiktigt stärks.
  • Friluftslivets år 2021: Den särskilda satsningen – Friluftslivet år 2021 – är viktig för att lyfta fram friluftsfrågorna i samhället och visa på alla de värden som friluftslivet har. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 aviserat en särskild satsning till förberedelser inför genomförandet 2021. Medel behöver även säkerställas för själva genomförandet av ett Friluftslivets år 2021.
  • Regionala program för skydd av tätortsnära natur: Naturvårdsverket föreslår att länsstyrelserna i samverkan med berörda kommuner får i uppdrag att ta fram regionala program för skydd av tätortsnära natur kring landets medelstora och stora städer.
  • Stärk skolans roll i friluftsarbetet: För att stärka skolans roll i utbildning och undervisning inom friluftsliv och utomhuspedagogik behöver ansvariga myndigheter utveckla samarbetet för genomförande och uppföljning av friluftsliv i skolan samt stötta fortbildning för att lyfta friluftsliv och utevistelse på skolans agenda. Vidare behöver praktiska förutsättning säkras i form av tillgång till skolnära natur, tillräckligt med tid och personal.
  • Säkra kännedomen om allemansrätten: Allemansrätten är friluftslivets grundförutsättning och fortsatta, och i vissa fall förstärkta, insatser krävs för att öka kännedomen om allemansrättens möjligheter och begräsningar för bland annat barn och unga, nyanlända och utländska turister.

Hitta vidare