God kunskap om friluftslivet

Riksdagens mål om god kunskap om friluftslivet innebär att det bör finnas etablerad forskning och statistikinsamling kring friluftsliv som utgår från ämnesfältets bredd och mångvetenskapliga karaktär, är långsiktig över tiden och bygger på behoven hos friluftslivets aktörer.

Vad vet vi om friluftsutövandet i Sverige? Vilka personer är det som utövar friluftsliv, hur skiljer sig utövandet mellan olika åldersgrupper och vilka aktiviteter utövar vi helst?

För att beslutsfattare, myndigheter och andra aktörer ska kunna planera och genomföra insatser behöver de kunskap om friluftslivets förutsättningar, nu och över tid.

Det är tack vare forskning och statistik som vi kan uttala oss om hur saker förhåller sig, tenderar eller faktiskt är.

Lärosäten med friluftsliv

  • Forskning om friluftsliv förekommer idag på olika lärosäten i varierande omfattning och med olika inriktning. Lärosäten där det bedrivs forskning om friluftsliv idag:
  • Mittuniversitetet, har forskning om naturturism, friluftsliv i skyddad natur, friluftsliv i fjällen, samt besökarstudier.
  • Göteborgs universitet, har forskning om friluftsliv i kustmiljöer, barns friluftsliv, besökarstudier.
  • Gymnastik- och idrottshögskolan och Örebro universitet, har forskning om lärande inom friluftsliv.
  • Umeå universitet, har forskning om naturturism, regional utveckling.
  • Sveriges lantbruksuniversitet, har forskning om friluftsliv i skog, friluftslivets ekonomi.
  • Forskning bedrivs även vid Blekinge Tekniska Högskola.

Statistik om friluftsliv

Det finns en rad myndigheter och organisationer som bidrar med statistik kring friluftsliv och närliggande områden.

  • Tillväxtverket har statistik om turism/besöksnäring.
  • Havs- och vattenmyndighetens tar fram statistik om fisketurism och fritidsfiske.
  • Naturvårdsverket har bland annat statistik kring skyddad natur och hur kommunerna arbetar med friluftslivsfrågor.
  • Folkhälsomyndigheten tar fram kunskap kring friluftslivets betydelse för människors hälsa och välbefinnande.
  • Riksidrottsförbundet, Svenska jägarförbundets och andra ideella friluftsorganisationer har statistik kring medlemsantal, aktivitetstimmar, omsättning, med mera.
  • Statistiska centralbyrån (SCB) samlar in statistik som är användbar för att bedöma friluftslivsutövandets förutsättningar, till exempel statistik kring markanvändning och "tätortsnära natur".

Uppföljning av målet

Uppföljning av friluftsmålen 2019 visar att det fortfarande saknas mycket kunskap och statistik avseende friluftsliv och friluftslivsutövande. Många aktörer har lyft att detta försvårar möjligheten att ta väl underbyggda beslut och åtgärder.

Det har i närtid skett två större forskningsutlysningar med anknytning till friluftsliv, men det skulle vara önskvärt med ett forskningsprogram där friluftslivet sattes i centrum. Det har skett vissa mindre förbättringar i data och kunskapsunderlag, men mycket saknas fortfarande.  

Bedömning av målet

Utvecklingsriktningen för målet är neutral. Det finns troligtvis en svag förbättring avseende tillgång till data, kunskap och berörda aktörers kompetens, men det är svårt att bedöma.

Det existerar dock fortfarande relativt stora brister i data och kunskapsunderlag. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen av friluftslivsmålet nu och framåt de närmaste åren. Alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra. 

Insatser som behövs

Julia Grosse, Naturvårdsverket

julia.grosse@naturvardsverket.se