Tillgång till natur för friluftsliv

Riksdagens mål om tillgång till natur för friluftsliv innebär att friluftslivets behov säkerställs genom hållbart brukande, fysisk planering och bevarande.

Tre grundläggande förutsättningar är nödvändiga för friluftsliv: tillgång, tillgänglighet och kvalitet. Ett naturområde som ligger nära, är tillgängligt och har hög kvalitet har störst möjligheter att främja friluftsliv i vardagen.

Oklarheter om vad som krävs (lagstiftning) och förväntas (mål) samt komplex ansvarsfördelning medför att friluftslivet ofta blir nedprioriterat inom samhällsplanering och markanvändning. Detta har stor betydelse för tillgången till natur som är attraktiv för friluftsliv. 

Insatser som görs

Förutsättningarna för ökad tillgång till natur för friluftsliv förbättras bland annat genom nya vägledningar, målbilder och mer skyddad natur. Länsstyrelsernas friluftssamordnare är en drivande kraft för positiv utveckling. I vilken omfattning detta ger effekt i form av bättre hänsyn till friluftsliv vid samhällsplanering och markanvändning är dock oklart eftersom analys och uppföljning till stor del saknas.

Uppföljning av målet

Det som påverkar den fysiska tillgången till attraktiv natur för friluftsliv är i första hand jord- och skogsbruk samt exploatering för bebyggelse och transportinfrastruktur. I landskapet som helhet kan arealen attraktiv natur antas minska varje år till följd av exploatering och markanvändning av olika slag.

Detta behöver emellertid inte nödvändigtvis påverka friluftslivet negativt om den fysiska planeringen och markanvändningen gör att det finns tillräckligt med attraktiv natur kvar för att uppfylla friluftslivets behov. Vilka ”behoven av tillgång” är och vad ”tillräckligt attraktiv natur” innebär i praktiken behöver emellertid tydliggöras. Skötseln och brukandet är avgörande för hur attraktiv en naturmiljö är för friluftslivet. 

Uppföljningsunderlag om omfattning och effekter av motverkande processer, såsom förlust av grönytor på grund av exploatering och markanvändning med bristande hänsyn saknas till stor del. Indikationer finns på att de motverkande processerna är betydande, se till exempel skolornas försämrade tillgång till skolgårdar (mål 8 Friluftsliv för god folkhälsa).

Tillgången till natur för friluftsliv (fysisk och upplevd) påverkar och påverkas av utvecklingen inom de övriga friluftslivsmålen, särskilt mål 1 (Tillgänglig natur för alla) och mål 5 (Attraktiv tätortsnära natur).

Bedömning av målet

Utvecklingsriktningen för målet är oklar. Tillräckliga underlag för att bedöma utvecklingen saknas, det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning.

Insatser som behövs

  • Kartläggning och beskrivning av områden värdefulla för friluftsliv i hela kommunen samt integrering av tillgång till natur för friluftsliv i översiktsplanen.
  • Utveckling av dialog och samverkan mellan länsstyrelse, markägare, entreprenörer och friluftsutövare för att säkerställa friluftslivets behov av tillgång till natur för friluftsliv.
  • Utveckling av arbetssätt, uppföljning, kommunikation och rådgivningsinsatser inom området skogens sociala värden. 
  • Stimulering av hyggesfritt skogsbruk.
  • Utredning av föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen för att tillgodose skogens sociala värden. 
  • Tydliggörande av vad som krävs (lagstiftning) och förväntas (mål) kopplat till målets preciseringar.
  • Utveckling av statistik och underlag kopplat till målets preciseringar.

Kontakt

Märta Berg, Naturvårdsverket

marta.berg@naturvardsverket.se

Oskar Forsberg, Skogsstyrelsen

oskar.forsberg@skogsstyrelsen.se