Ett rikt friluftsliv i skolan

Riksdagens mål om ett rikt friluftsliv i skolan innebär att förskolor, förskoleklasser, grundskolor och motsvarande bedriver friluftslivsverksamhet och undervisning om en god miljö och hållbar utveckling enligt styrande dokument.

Det finns ett starkt stöd för friluftsliv i styrdokumenten för förskola och skola, framförallt i kursplanen för idrott och hälsa. För att skapa goda förutsättningar för friluftsliv i skolan behövs kompetens hos lärare, ämnesövergripande undervisning, stöd av ledningen samt natur att vara i närheten av skolan.

Insatser som görs

Regeringens beslut om utökande av antal timmar i ämnet Idrott öppnar upp för möjligheter till mer friluftsliv, samt natur- och utevistelse under skoltid. Skolverket erbjuder webbutbildningar i utomhuspedagogik och hur mer rörelse kan ske under hela skoldagen. Många kommuner uppger att de genomfört aktiviteter för att stimulera friluftsliv riktade till förskolor och grundskolor.

Naturskolorna utgör en viktig resurs för kommunerna. Många ideella organisationer fortbildar lärare inom friluftsliv och utomhuspedagogik samt genomför aktiviteter riktade mot skolor. Kunskapssammanställningen ”Klassrum med himlen som tak” bidrar till ökad kunskap om utomhuspedagogikens positiva effekter på elevers inlärning, koncentration och hälsa.

Uppföljning av målet

Trots ett starkt stöd för natur och utevistelse samt friluftsliv i styrdokumenten och positiva insatser ses inga effekter i praktiken. Undersökningar visar att friluftsliv och utevistelse i skolan inte har en stark ställning i realiteten.

Skolinspektionens granskning av ämnet Idrott och hälsa visar att i drygt hälften av de granskade skolorna får eleverna möta kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse som motsvarar läroplanen vilket bekräftar resultat från 2010. Lärare i idrott och hälsa uttrycker att undervisningen inte lyckas täcka hela kunskapsområdet i friluftsliv och utevistelse.

Aspekter som upplevs som hinder för undervisning i friluftsliv är lektionernas längd, vuxenresurser, kompetens samt ekonomiska resurser. Statistik visar att skolgårdarna minskar. En uppföljning av utbudet av fortbildning inom friluftsliv visar att det är fortsatt många aktörer som erbjuder utbildning men någon entydig trend ges inte utifrån uppföljningen.

Bedömning av målet

Utvecklingsriktningen för målet är negativ. Insatser saknas eller uppskattas otillräckliga nu och framåt de närmaste åren.

Insatser som behövs

En regelbunden utvärdering av skolornas friluftsverksamhet behövs i syfte att följa utveckling av friluftslivet i skolan.

Lärarutbildningar behöver visa på hur innehåll i skolans ämnen kan flyttas utomhus. För detta krävs kompetensstöd till lärare och stöd av skolledning. Vidare behöver det kartläggas i vilken utsträckning lärarutbildning tillämpar uterummet inom olika kurser. En analys av utbildningsbehovet för friluftsliv är nödvändig för att i längden kunna erbjuda de utbildningar som efterfrågas.

Ytterligare forskning om naturens betydelse och möjligheter för lärande och hälsa behövs. Det behövs ett fortsatt stöd till den ideella sektorn för att erbjuda fortbildning för lärare.

För att tillgodose behovet av natur i nära anslutning till skolor behöver löpande hänsyn tas i samhällsplaneringen. Kommunerna behöver uppmärksamma detta både genom kartläggning, planering och beslut om säkerställande.

En återkommande nationell kartläggning av tillgången till natur i närheten av skolor behövs för att följa utvecklingen av tillgången av skolgårdar och skolnära natur.

I syfte att möta bristerna som Skolinspektionen påpekar bör Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) få ett uppdrag att tillsammans med övriga lärosäten, ta fram didaktiska modeller och visa på goda exempel.

Kontakt

Eva Stighäll, Naturvårdsverket