Friluftsliv för god folkhälsa

Riksdagens mål om friluftsliv för god folkhälsa handlar om att skapa goda förutsättningar så att människor kan vara regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet.

Samhället står inför en rad utmaningar kopplade till våra levnadsvanor och livsstil, till exempel har stillasittande och psykisk ohälsa ökat. Friluftslivet kan utgöra en viktig resurs i folkhälsoarbetet. Naturvistelse har flera positiva hälsoeffekter, såväl fysiskt som psykiskt och friluftsliv ger möjlighet till fysisk aktivitet, avkoppling, rekreation och återhämtning. 

Utövandet i Sverige ligger på en konstant nivå men det finns skillnader mellan olika grupper utifrån kön, ålder, inrikes/utrikes födda osv. Ur ett folkhälsoperspektiv är målsättningen dels att fler människor kan komma ut i naturen dels att öka förutsättningarna särskilt för de grupper som löper störst risk för ohälsa.

Insatser som görs

Det pågår en rad insatser på olika nivåer i samhället för att främja människors möjlighet till utevistelse med naturkontakt. Insatserna handlar bland annat om att öka tillgängligheten i natur- och kulturlandskapet, med fokus på den fysiska planeringen. 

Länssamordnarna utgör en viktig aktör för att sprida och implementera kunskaper och insatser på regional och lokal nivå. Många av landets kommuner har genom det statliga lokala naturvårdsbidraget (LONA) ökat möjligheten för allmänheten att utöva friluftsliv. Exempelvis har cykelvägar anlagts och vandringsleder utvecklats.

Civilsamhället har också en viktig roll. Svenskt Friluftsliv företräder ett flertal organisationer som bedriver projekt kring utevistelse och rekreation, speciellt med fokus på barn och unga, fysisk aktivitet, mångfald och integration.

Uppföljning av målet

Uppföljning av friluftsmålen 2019 visar att det nationella, regionala och lokala arbetet för, och kunskapen kring, att främja friluftsliv för god folkhälsa har stärkts. Folkhälsoperspektivet har fått ett större genomslag i friluftslivspolitiken hos myndighetsaktörer och hos länsstyrelsernas samordnare för friluftsliv.

En del utmaningar finns som kan motverka den positiva utvecklingen. Förändrad markanvändning och exploatering påverkar tillgången till attraktiv natur för friluftsliv. Till följd av den pågående urbaniseringen växer befolkningen i städerna och konkurrens uppstår om hur marken ska användas. Det finns risk att befintliga grönområden överutnyttjas eller försvinner.

Bedömning av målet

Utvecklingsriktningen för målet är neutral. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen av friluftslivsmålet nu och framåt de närmaste åren. De positiva och negativa utvecklingsriktningarna inom målet tar ut varandra. 

Insatser som behövs

Det är angeläget att tydliggöra friluftslivet som samhällsintresse och relatera det till andra samhällsnyttor. 

  • Ett tvärsektoriellt och strategiskt arbete där friluftslivet ges utrymme och ses som en resurs kan bidra till en bättre folkhälsa och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. 
  • En ökad medvetenhet behövs kring potentialen av det vardagsnära friluftslivet. Samhällsplaneringen har en betydande roll för att skapa de rätta förutsättningarna till en lättillgänglig natur. Barnperspektivet behöver särskilt beaktas.
  • Forskning av god kvalitet om naturvistelsens påverkan på människors hälsa bör stärkas. Ett fortsatt utvecklingsarbete behövs för att få kunskap om människors tillgång och tillgänglighet till vardags- och bostadsnära naturområden. 
  • Länsstyrelserna bör få ett fortsatt samordningsuppdrag med ansvar i friluftslivspolitiken.

Kontakt

Kajsa Mickelsson, Folkhälsomyndigheten

kajsa.mickelsson@folkhalsomyndigheten.se