Myndigheter samverkar

Rik tillgång till natur, individers intresse och ideella organisationers engagemang är viktigt för människors möjlighet till friluftsliv. Det är utgångspunkten för de tio mål för friluftslivspolitiken som regeringen beslutade om i december 2012. Friluftslivsmålen är ett stöd för friluftslivets aktörer.

Mål för friluftspolitiken

Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att med bland annat allemansrätten som grund stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv.

§

Regeringens beslut

Naturvårdsverket är samordnande myndighet

Naturvårdsverket driver sedan tidigare ett arbete för samverkan mellan myndigheter. Samverkan består av tre delar:

  • Myndighetmöte
  • Nätverk för friluftsliv
  • Tankesmedja för friluftsliv

Mer information om myndighetssamverkan

Delat ansvar för genomförande och uppföljning

Ansvaret att genomföra och följa upp friluftslivspolitiken är ett delat ansvar mellan ett stort antal myndigheter. Att rapportera till regeringen och samordna uppföljningen av de tio målen har Naturvårdsverket ansvar för. De övriga myndigheterna lämnar underlag.

Genomförande på regional nivå stärks

Länsstyrelsernas (eller andra regionala aktörers) roll som samordnande och vägledande stärks. I regleringsbreven för 2013 och 2014 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag att i genomförandet och uppföljningen av de tio friluftslivsmålen redovisa hur de samordnar och vägleder kommunerna.

Friluftslivsmål och miljömål

De föreslagna målen för friluftslivet utgör en komplettering till de preciseringar om friluftslivet som finns i flera av miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket har ett samordningsansvar för så väl miljömålsuppföljningen som uppföljningen av friluftslivsmålet och ska därmed säkerställa att uppföljningen blir samordnad, effektiv och entydig.

Uppföljning bygger på befintliga mätinstrument

Uppföljning bygger i huvudsak på de mätinstrument som finns tillgängliga idag. Uppföljningen skulle kunna utvecklas och regeringen avser att se över frågan om hur underlag och statistik kan ge större stöd till friluftslivspolitiken.