Stöd och information

Allemansrätten för markägare

Rött hus på gård
Granskad: ‎den ‎5‎ ‎januari‎ ‎2026

Allemansrätten ger alla möjlighet att röra sig fritt i naturen, även på privat mark. Som markägare eller förvaltare har du en viktig roll i att tillgängliggöra naturen, men också rätt att skydda din mark mot skador och störningar.

Här hittar du information om vad allemansrätten innebär för dig: vilka rättigheter och skyldigheter du har, vad besökare får och inte får göra på din mark, samt vilka åtgärder du kan vidta om allemansrätten missbrukas.

Sidan vänder sig till 

Dig som är markägare. Med markägare avser vi även arrendatorer och andra som genom avtal eller av annan anledning har rätt att nyttja marken.

Bra att veta

Naturvårdsverket vägleder generellt om vad som gäller inom allemansrätten. Kontakta din kommun eller länsstyrelse för frågor och råd i specifika fall.

Allemansrätten  

2 kap. 15 § stycket regeringsformen och 7 kap. 1 § miljöbalken

Allemansrätten är den begränsade, grundlagsskyddade rätt som var och en har att använda annans fastighet, framför allt genom att färdas över den åtminstone till fots och under en kortare tid vistas på fastigheten samt plocka till exepel vilda blommor, bär och svampar som inte är fridlysta.  

Rätten gäller på alla marker och är oberoende av markägarens samtycke. Från allmänhetens synpunkt innebär alltså allemansrätten en begränsad nyttjanderätt till någon annans fasta egendom. För markägaren innebär den däremot en inskränkning i hans eller hennes äganderätt till fastigheten utan att någon nyttjanderätt har upplåtits. Inte heller har markägaren rätt till ersättning för att allemansrätten gäller på dennes mark. 

Allemansrättens grundlagsskydd återfinns i 2 kap. 15 § regeringsformen.  

Av 7 kap. 1 § miljöbalken framgår vidare att var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen ska visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den. 

I övrigt finns inte allemansrätten, eller dess närmare innehåll, reglerad i lag eller annan författning. När det gäller den närmare innebörden av allemansrättens omfattning anges ofta att den definieras genom vad som är otillåtet och vad som kan medföra skadeståndsskyldighet. Vad som medför påvisbar, dvs. nämnvärd, ekonomisk skada för markägaren faller aldrig inom allemansrättens gränser.

Miljöbalk (1998:808) 

Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 

Regeringens proposition 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor

Rättspraxis

Även om allemansrätten endast är reglerad i regeringsformen och miljöbalken så begränsas den av andra lagar och styrs av rättsfall, till exempel:

Forsränningsmålet  

Av en dom från Högsta domstolen från 1996 framgår att allemansrätten är en rätt för den enskilde att i sitt umgänge med naturen nyttja annans mark- och vattenområden. Rätten är dock begränsad på det sättet att nyttjande av annans mark inte får ske så att det medför nämnvärd skada eller olägenhet för fastighetsägaren eller annan rättsinnehavare.  

Även om allemansrätten tillkommer den enskilde kan den naturligen utövas i organiserad och även kommersiell form av ett flertal personer tillsammans, under förutsättning att envar håller sig inom ramen för allemansrätten. Skulle ett sådant kollektivt nyttjande emellertid innebära påtaglig skada eller olägenhet, kan det medföra att allemansrätten inte får utnyttjas längre på det viset.

Forsränningsmålet, NJA 1996 s. 495 (lagen.nu)

Artskydd och fridlysning  

Alla växter och djur som är fridlysta i Sverige finns listade i artskyddsförordningen med bilagor. Vidare är alla vilda fåglar fridlysta. Jakt efter vissa utpekade arter får bedrivas under vissa fastställda tider enligt jaktlagstiftningen. Utanför ordinarie jakttider är även jaktbart vilt fredat.   

Artskyddsförordning (riksdagen.se)

Brottsbalken (1962:700) (riksdagen.se) 

Vitlavsfallet, NJA 1986 s. 637  (lagen.nu)

Eldning 

10 kap. 3 § lagen om skydd mot olyckor 
13 kap. 6 § brottsbalken 

Den som överträder eldningsförbud kan straffas, även om det inte uppstår brand. Är det fara för omfattande förstörelse av annans egendom, t.ex. en skogsbrand, kan den eldande dömas för det allvarligare brottet allmänfarlig vårdslöshet. Dessutom ska denne ersätta den skada som vållas på mark eller vegetation, t.ex. när ett träd ovanför platsen torkar eller kanske till och med en berghäll spricker av hettan, vilket framgår av skadeståndslagen. 

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (riksdagen.se)

Brottsbalk (1962:700) (riksdagen.se) 

Skadeståndslag (1972:207) (riksdagen.se)

Hemfridsbrott  

4 kap. 6 § första stycket brottsbalken 

Den som olovligen tränger in eller stannar kvar i någon annans bostad eller annat liknande boende döms för hemfridsbrott till böter eller fängelse i högst ett år. För hemfridsbrott döms även den som olovligen tränger in eller stannar kvar i en trädgård, på en gårdsplan eller på en annan liknande plats som tillhör bostaden eller boendet. 

Brottsbalk (1962:700) (riksdagen.se)

Hund 

16-17 § lagen om tillsyn över hundar och katter 

Under tiden den 1 mars-20 augusti ska hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt. Under den övriga tiden av året ska hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att driva eller förfölja vilt, när de inte används vid jakt. 

Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter (riksdagen.se) 

Skadeståndslag (1972:207)  (riksdagen.se)

Jakt och fiske  

3 kap. 9 §, 4 kap. 7 §, 8 kap. 8 §, 12 kap. 1-2 §§ brottsbalken 
5 § jaktlagen 

Att medvetet hindra, försvåra eller störa pågående jakt eller fiske räknas som ofredande eller egenmäktigt förfarande enligt brottsbalken och är därför förbjudet. Likaså är det förbjudet att avsiktligt störa villebråd. Att förstöra jakttorn, släppa ut djur ur hägn och liknande aktiviteter räknas som skadegörelse eller framkallande av fara för annan, vilket också det är straffbart enligt bestämmelser i brottsbalken. 

Allemansrätten gäller även när jakt eller fiske pågår och aktiviteter som bär- och svampplockning kan alltså utövas så länge det sker utan nämnvärd störning av jakten eller fisket.  

Brottsbalk (1962:700) (riksdagen.se)

Jaktlag (1987:259) (riksdagen.se)

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för frågor om fiske och tillhandahåller information om regler för fisket; 

Lagstiftning som rör fritidsfisket (havochvatten.se)

Kulturmiljöer 

2 kap. 6 § kulturmiljölagen    

Enligt kulturmiljölagen är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning.  

Kulturmiljölag (1988:950) (riksdagen.se)

Nedskräpning  

15 kap. 30 § miljöbalken 
26 kap. 9 § miljöbalken 
29 kap. 7-7 a §§ miljöbalken 

All nedskräpning utomhus, på platser där allmänheten har tillträde, är förbjuden. Det gäller både i naturen och inom bebyggda områden och riktar sig till alla, även fastighetsägare. Den som är ansvarig för nedskräpning kan vid vite föreläggas att städa upp efter sig   

 Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till döms för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år. 

Är nedskräpningen att anse som mindre allvarlig kan penningböter dömas ut för nedskräpningsförseelse. 

Miljöbalk (1998:808) (riksdagen.se)

Plan- och bygglag (2010:900) (riksdagen.se)

Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (riksdagen.se)

Renskötselrätt  

Renskötselrätten är en särskild, grundlagsskyddad bruksrätt för samer att använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar oavsett vem som äger marken. Rätten får utövas av den som är medlem i en sameby, se 2 kap. 17 § regeringsformen och 1 § rennäringslagen.  

Skadestånd  

2 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)  

Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar sakskada ska ersätta skadan. Det gäller också när inte straff blir aktuellt, t.ex. när någon glömmer att stänga en grind så att kreatur slipper ut och skadas i trafiken. 

Skadeståndslag (1972:207) (riksdagen.se) 

Skyltar  

5 § lag (1998:814) om gaturenhållning och skyltning 

Skyltar varigenom allmänheten avvisas från ett visst område, som är av betydelse för friluftslivet, får inte finnas uppsatta utan tillstånd av kommunal myndighet. Tillstånd behövs dock inte om det är uppenbart att allmänheten inte får färdas fritt inom området eller att skylten är behörig av något annat skäl. 

Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (riksdagen.se)

Stängselgenombrott 

26 kap. 11 § miljöbalken    

Länsstyrelsen får förelägga den som håller stängsel i ett område av betydelse för friluftslivet eller i närheten av ett sådant område att ordna grindar eller andra genomgångar som behövs för att allmänheten ska kunna komma till mark inom ett sådant område som omfattas av allemansrätten. 

Är det uppenbart att ett stängsel endast är avsett att utestänga allmänheten från området, får föreläggande meddelas om att ta bort det. Vad som nu har sagts om stängsel ska tillämpas på motsvarande sätt när det gäller diken. 

Miljöbalk (1998:808) (riksdagen.se) 

Tagande av olovlig väg 

12 kap. 4 § brottsbalken 

Den som olovligen och på annat än väg färdas över tomt eller plantering, eller över någon annan mark som kan skadas av detta, döms för tagande av olovlig väg till böter eller fängelse i högst sex månader. 

Brottsbalk (1962:700) (riksdagen.se) 

Terrängkörning 

1 § terrängkörningslagen 
2 § förordningen om vägtrafikdefinitioner 

Körning i terräng med motordrivet fordon för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk är förbjuden i hela landet. Det är vidare förbjudet att köra på snötäckt skogsmark med plant- eller ungskog samt på snötäckt jordbruksmark såvida det inte är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på skog och mark. 

Det är också förbjudet att köra på snötäckta skogsplanteringar eller i ungskog som i medelhöjd är lägre än två meter över snötäcket. 

Terrängkörningslagstiftningen omfattar alla, också fastighetsägare. Detta innebär att du inte får köra med motordrivna fordon på din egen fastighet annat än för de ändamål som terrängkörningslagen anger. Du kan inte heller ge någon annan rätt att köra på din fastighet annat än för sagda ändamål. 

Körning som går utöver de tillåtna ändamål som anges i lagen kräver dispens från länsstyrelsen.  

Terrängkörningslag (1975:1313) (riksdagen.se)

Terrängkörningsförordning (1978:594) (riksdagen.se)

Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner (riksdagen.se)

Växter, träd och stenar  

12 kap. 2a § brottsbalken 

Den som i skog eller mark olovligen tar växande träd eller gräs eller träd som fällts av vinden eller sten, grus, torv eller annat som inte är bearbetat döms, om brottet med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter är att anse som ringa, för åverkan till böter. Detsamma gäller den som från växande träd tar ris, grenar, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda.

Vad innebär allemansrätten för markägare

Allemansrätten gäller för alla och nästan överallt, men inte inom hemfridszon, på tomt eller på planteringar och odlad mark där växter och grödor kan ta skada. Som markägare ska du möjliggöra att allmänheten kan använda allemansrättslig mark utan att hindras av skyltar eller stängsel.

Bryggor 

Allmänheten får tillfälligt nyttja privata bryggor förutsatt att de befinner sig utanför hemfridszon.  

Du som äger bryggan har företräde och kan be människor att flytta på sig om du anser dig vara direkt störd eller hindrad att själv nyttja din brygga. Om ni inte kan komma överens i frågan är det upp till er att bedöma om ni vill tillkalla polisen som då får avgöra hur situationen ska hanteras vidare. Det är enbart polisen och kronofogden som har rätt att avhysa personer från en plats. Samma princip gäller för t.ex. privata vindskydd eller grillplatser.  

Stränder

Strandskyddet säkerställer att allmänheten har fri tillgång till stränder på allemansrättslig grund, för rekreation och friluftsliv som bad, skridskoåkning och promenader. Därför är det förbjudet att till exempel bygga eller göra åtgärder som begränsar allmänhetens tillträde. Exempel på förbjudna anläggningar är bryggor, pirar, staket och uteplatser. 

Inom strandskyddat område är tomtplatsen det område som du får lov att hävda som privat, hemfridszonen där allmänheten inte får vara. En tomtplats är inte samma sak som en fastighet. Tomtplatsavgränsning görs i samband med strandskyddsdispens och kan omfatta bara en del av fastigheten, men tomtplatsen kan inte nå utanför fastighetsgränsen. På äldre fastigheter finns ibland ingen tomtplatsbestämning. Är du osäker på vad som är hemfridszon inom strandskydd kan du rådfråga kommunen. Utanför tomtplats/hemfridszon får allmänheten använda stranden, låna din brygga eller passera utanför häcken. 

Läs mer om strandskydd - så  fungerar det

Enskilda vägar spelar en viktig roll för friluftslivet och allemansrätten. Som markägare behöver du känna till att allmänheten har rätt att gå, cykla och rida m.m. på enskild väg, så länge det sker utan att störa eller förstöra. Denna rätt omfattas av allemansrätten. 

Motortrafik ingår däremot inte i allemansrätten, och du har rätt att förbjuda fordonstrafik på din väg. Däremot får du inte sätta upp skyltar eller andra anordningar som förbjuder eller hindrar gångtrafik, cykling eller liknande på en väg där allemansrätten gäller.  

Om din väg passerar nära bostadshus är det viktigt att allmänheten visar hänsyn, men du som markägare har också ett ansvar att inte begränsa tillträdet mer än vad lagen tillåter. 

Förbud och begränsningar

Väg- eller markägare får förbjuda fordonstrafik på enskild väg och sätta upp en skylt om detta, samt bomma vägen. Om du får statligt- eller kommunalt bidrag för väghållning kan det medföra att du inte får stänga av vägen för allmän trafik. Stängs vägen ändå kan du förlora rätten till fortsatta bidrag.  

Det finns möjlighet att genom lokala trafikföreskrifter begränsa allemansrätten på enskild väg, tex att förbjuda ridning. Men sådana förbud är ovanliga. Länsstyrelsen beslutar om lokala trafikföreskrifter för vägar utanför tättbebyggt område. Kommunen beslutar om motsvarande trafikföreskrifter för vägar inom tättbebyggt område. 

Läs mer om allemansrätten på enskild väg

Vem som gör vad när det gäller enskilda vägar (trafikverket.se)

Allemansrätten ger allmänheten rätt att vistas i naturen även med hund. Samtidigt finns tydliga regler för att skydda både tamdjur och vilda djur. Hundar ska alltid hållas under kontroll och får inte springa lösa så att de stör eller skadar betesdjur, vilt eller markägarens verksamhet. Under perioden 1 mars – 20 augusti gäller särskild hänsyn eftersom viltet har ungar, vilket innebär att hundar inte får springa lösa i naturen. 

Allemansrätten innebär alltså att människor får ta med sig hunden ut, men ansvaret ligger på hundägaren att se till att djur och natur inte störs eller skadas. För dig som markägare betyder det att du kan förvänta dig att hundar ska vara kopplade eller under sådan kontroll att de inte påverkar dina marker eller djur negativt. 

Hundar som förföljer vilt utanför organiserad jakt

Hundar som driver eller förföljer vilt utanför organiserad jakt får omhändertas. Jakträttshavaren eller en person som företräder denne har rätt att ta hand om hunden. Hundens ägare eller innehavare ska snarast underrättas. Om ägaren inte kan identifieras eller nås ska jakträttshavaren kontakta Länsstyrelsen. Utanför Länsstyrelsens kontorstid ska i stället polisen kontaktas.

Anmälan om lös hund eller bristande tillsyn

Du kan anmäla bristande tillsyn av hundar och katter som är lösspringande, orsakar skador eller avsevärda olägenheter. För att Länsstyrelsen ska kunna agera behöver det framgå vem som äger djuret, eller åtminstone uppgifter som gör det möjligt att identifiera ägaren. Mer information och anmälan finns hos Länsstyrelsen.

Hundar på betesmark 

Vanligen får allmänheten gå på betesmark även med hund under förutsättning att man inte stör eller förstör.  

Djur på bete, och särskilt djur som har ungar, kan bli störda av hundar. Om djuren i hagen har ungar rekommenderar Naturvårdsverket alltid att hundägaren väljer en annan väg. 

Som markägare kan du minska risken för störningar genom att:

  • markera en lämplig väg eller stig i kanten av hagen
  • skylta och uppmana besökare att hålla sig till stigen
  • avråda från att gå in till djuren med hund

Läs mer om hundar i naturen

Allemansrätten ger alla tillgång till naturen, även under jakttid. Det finns inget förbud mot att vistas i skog och mark under pågående jakt. Besökare i naturen får dock inte medvetet störa eller hindra jakten. Vad som är medveten störning eller hindrande av jakt måste bedömas i varje enskilt fall. 

Du kan inte förbjuda andra att vistas på din mark men du kan skylta om att jakt pågår och informera i andra forum. Tänk på att enbart skylta om att jakt pågår under de tider som jakten bedrivs, så att skyltar inte i onödan avhåller allmänheten från att röra sig i området. Tänk också på att det alltid är du som bedriver jakt som är ansvarig för att se till så att jakten bedrivs på ett säkert sätt.

Jakt ingår inte i allemansrätten utan regleras av särskild lagstiftning.

Läs mer om jakt och fiske

Motorfordon omfattas inte av allemansrätten, vilket även gäller snöskotrar. Det är förbjudet att köra bil, motorcykel, moped, fyrhjuling, och andra motordrivna fordon på barmark i terrängen.  

Terrängkörningslagen omfattar i stort sett all mark som ligger utanför regelrätta vägar och inrättade parkeringsplatser. Skog, stränder, hagar, parker och gräsmattor är exempel på det. Terrängkörningslagen gäller för alla, även för markägaren själv förutom i direkt samband med utövande av skogs- eller jordbruk. Det betyder att en markägare inte kan ge någon annan tillstånd att köra eller parkera i terrängen på den fastighet man äger. Regler kring väg- och parkeringskyltar styrs av trafiklagstiftningen.  

Husbil, husvagn och bil med taktält  

Att ställa upp en husbil, husvagn eller en bil utanför väg eller i terrängen ingår inte i allemansrätten. Besökare kan i vissa fall få parkera i direkt anslutning till väg t.ex. på vägrenen.  Parkeringen får dock inte vara trafikfarlig eller ske på ett sådant sätt som hindrar allmän framfart på vägen eller stör dig som markägare i övrigt.  

Läs mer husvagn, husbil och taktält i naturen

Elcykling 

Att cykla elcykel i naturen ingår inte i allemansrätten. 

Läs mer om elcyklar och mindre motoriserade fordon

All nedskräpning utomhus, på platser där allmänheten har tillträde, är förbjuden. Det gäller både i naturen och inom bebyggda områden och riktar sig till alla, även markägare och den som har en särskild rätt till fastighet, exempelvis via arrende. Den som är ansvarig för nedskräpning kan vid vite föreläggas att städa upp efter sig. Som markägare är du skyldig att se till att din mark hålls i vårdat skick.   

Om någon skräpar ner på din mark och du inte vet vem som är skyldig till nedskräpningen skall du polisanmäla och kontakta kommunen. Vem som är ansvarig att städa upp är något som måste avgöras i varje enskilt fall, allt beroende på omständigheterna. Frågan om vem som skall städa ställs till kommunen.

Det är inte tillåtet att bosätta sig eller vistas längre tid än vad allemansrätten medger på någon annans mark utan tillåtelse av markägaren. Det är inte tillåtet att utan lov använda någon annans mark för att exempelvis lägga upp sin båt för förvaring eller uppföra byggnationer eller anläggningar av olika slag.

Om du som markägare drabbas och inte förmår personen att flytta sig eller sina saker kan du göra en polisanmälan. Därefter kan du vända dig till Kronofogden för att genom assistans få personerna att flytta eller få sakerna flyttade.

Vänd dig till Kronofogden vid behov av assistans (kronofogden.se)

Allemansrätten gäller främst för enskilda personer, men den kan även tillämpas vid organiserade och/eller kommersiella aktiviteter om aktiviteten sker inom ramen för allemansrätten och inte orsakar skada eller störning.

Arrangören har bland annat skyldighet att genomföra skydds- och försiktighetsåtgärder, ta hänsyn till andra utövares verksamheter i naturen samt hämta in kunskap om förutsättningar i området där arrangemanget planeras, vilket kan omfatta dialog med markägare och rättighetsinnehavare om arrangemanget är av mer omfattande eller regelbundet återkommande art.  

Om en aktivitet faller utanför allemansrätten till exempel om skyltar sätts upp, terrängen förändras eller återkommande evenemang planeras, krävs tillstånd, överenskommelse eller medgivande från markägare och eventuella rättighetsinnehavare. Ibland krävs också tillstånd, till exempel dispens från naturreservatsföreskrifter, terrängkörningslagen, artskyddsreglerna eller ifall samråd enligt miljöbalken 12 kap. 6 §.  

Läs mer om allemansrätten för organiserad verksamhet

Som markägare behöver du känna till att allmänheten bara får plocka sådant som årligen reproduceras, det vill säga sådant som inte skadar växten eller plantan vid plockning. De får inte gräva upp växter, plantor, lökar eller rötter, eller plocka på ett sätt som skadar växten. Allmänheten får inte ta saker från skog eller mark utan tillstånd. Det gäller till exempel träd, gräs, sten, grus, torv eller grenar, näver, bark och nötter från träd. Det är helt förbjudet att ta odlade produkter, exempelvis odlade blommor, grödor på en åker, frukt på odlade fruktträd, grönsaker i ett trädgårdsland m.m. 

Läs mer om att plocka blommor, bär och svamp 

Kommersiell bärplockning 

Att plocka vilt växande bär är tillåtet enligt allemansrätten, även i stor skala och för försäljning. Men det får inte innebära orimliga problem för dig som markägare. Kommersiellt organiserad bärplockning är tillåten så länge det sker utan annan skada eller andra besvär för dig som markägare än att bären plockas. Arrangörer av organiserad bärplockning har ett stort ansvar och

Naturvårdsverkets rekommendation är att arrangören pratar med markägaren i förväg. Om du som markägare upplever problem med företag som bedriver bärplockning på din mark kan du i första hand försöka föra en dialog med arrangören. Du kan inte själva avhysa människor som vistas på din mark, det är endast polisen eller kronofogden som har rätt att göra det.

Ett sätt att styra besökare kan vara att skylta och markera lämpliga färdvägar på din mark. Skyltar som exempelvis informerar om reella faror, som ”se upp för stupet” eller ”varning för tjuren” samt informerar om allemansrätten är också tillåtna. 

Däremot är det inte tillåtet att utan tillstånd från kommunen, sätta upp förbudsskyltar i syfte att avhålla människor från allemansrättsligt tillgängliga områden.  

I områden som inte omfattas av allemansrätten behövs inget tillstånd att sätta upp skyltar det vill säga områden som skyddas genom brottsbalkens bestämmelser om tomter/hemfridszoner, planteringar, eller särskilt skadekänsliga marker så som åkermark med växande grödor. 

Tänk på att det kan krävas tillstånd att sätta upp skyltar vid fornlämningar, tillstånd söks av Länsstyrelsen.

Läs mer om skyltar och stängsel

Vid uppsättning av stängsel eller staket är det viktigt att inte otillbörligt begränsa allmänhetens tillgång till områden där allemansrätten gäller. Allemansrätten ger människor rätt att passera exempelvis genom en beteshage för att nå ett friluftsområde eller ett populärt badställe.

Om ett stängsel hindrar tillträde till ett område som omfattas av allemansrätten och har betydelse för friluftslivet, kan Länsstyrelsen kräva att du som markägare ordna en lämplig passage, till exempel en grind, stätta eller annan lösning för att möjliggöra fortsatt tillgång. Det kan därför vara bra att beakta allmänhetens/friluftslivets behov av lämpliga passagemöjligheter redan när man sätter upp ett stängsel. 

Om ett stängsel eller staket satts upp enbart för att hålla människor ute från ett allemansrättsligt tillgängligt område kan markägaren föreläggas att ta bort det helt och hållet.  

Motsvarande gäller även rörande diken och andra hinder som får en liknande utestängande effekt som ett stängsel, till exempel stora rishögar, staplar med timmer, stora utlagda stenar m.m. 

Det är tillåtet att sätta upp bommar på enskilda vägar men bommen får inte hindra gångtrafik, cyklister eller ryttare. Det ska gå att ta sig förbi utan motorfordon.

Läs mer om skyltar och stängsel

Tältning

Det är tillåtet att slå upp ett tält i naturen under 1–2 nätter, så länge det sker utan att marken skadas eller att markägaren eller andra störs. Vid större grupper med många tält så krävs tillstånd från dig som markägare, eftersom risken för störningar, slitage och sanitära problem ökar. 

Eldning 

Att göra upp en lägereld är tillåtet om det inte råder eldningsförbud och om marken inte riskerar att skadas. Det är alltid den som eldar som har ansvar för att kontrollera om eldning är tillåten och säker på platsen. 

Om någon bryter mot eldningsförbud, orsakar brand eller annan skada är det den personen som bär det fulla ansvaret både juridiskt och ekonomiskt. Kontakta räddningstjänst eller polis.  

Läs mer  om att tälta i naturen  

Läs mer eldning i naturen

Vad kan man ta betalt för?

Man kan ta betalt för tjänster eller anläggningar i naturen, till exempel en guidad tur, ved eller bastu. Det är däremot inte tillåtet att ta ut tvingande avgifter för exempelvis spår, leder eller tillgång till naturområden där allemansrätten gäller. För att kunna ta ut avgifter för till exempel skidspår behöver det vara en anläggning i juridisk mening. Då upphävs allemansrätten. 

  • En anläggning där allemansrätten upphävs präglas av att större investeringar gjorts, som exempelvis tillverkning av konstsnö.  
  • Det finns inget hinder för frivilliga bidrag men då skall det också framgå tydligt att det inte är en tvingande avgift. Inte heller för avgifter i anslutning till spår eller leden, exempelvis parkeringar, vallabodar, omklädnings- eller bastulokaler. 

Uppstår konflikter kring allemansrätten mellan allmänheten och en markägare är det en civilrättslig fråga som hör hemma i en allmän domstol. Det finns inga sådana avgöranden ännu.

Förebygg missförstånd och konflikt

Det händer ibland att du som markägare och en person som nyttjar allemansrätten har olika åsikter om vad rättigheterna och skyldigheterna innefattar och vad som är störande.

Dialog - en väg fram

Genom dialog går det många gånger att reda ut meningsskiljaktigheter och komma överens. Kanske finns det ett lokalt eller regionalt friluftsråd som kan vara ett forum för dialogen. Att hota eller på olagligt sätt hindra någon att nyttja allemansrätten är inte tillåtet. Du som markägare har inte rätt att lägga beslag på lösöre som tillfälligt finns på din mark, till exempel cyklar eller tält. Att klara upp svåra konflikter som inte går att lösa är en rättssak.

Samarbete med kommun, länsstyrelsen och lokala friluftsorganisationer

Ta kontakt med kommunen, länsstyrelsen och lokala friluftsorganisationer och försök komma överens om dragning/sträckningar av populära färdvägar som berör din fastighet. Kommuner och intresseorganisationer kan söka LONA-bidrag för att förbättra tillgängligheten genom till exempel skyltning, bygga spänger och broar.

LONA - Lokala naturvårdssatsningen  

Polisanmäl skadegörelse och olovligt utnyttjande av din mark

Om du som markägaren anser att allemansrätten missbrukas, exempelvis genom nedskräpning, skadegörelse eller otillåten camping, kan det anmälas till polisen.  

Det är inte säkert att din anmälan leder till åtal men det är ändå viktigt att du anmäler eventuella brott som drabbat dig. Utan anmälan är det omöjligt att avgöra hur ofta markägare drabbas.  

Avhysning eller köra bort personer

Det är endast polisen eller kronofogden som har rätt att avhysa eller köra bort personer från din mark. Om du önskar att avhysa en eller fler personer som vistas längre tid på din mark än vad allemansrätten medger, som bosatt sig på din mark utan ditt tillstånd, eller som vistas på mark som inte är allemansrättsligt tillgänglig (tomt, åker med växande gröda m.m.), kontaktar du antingen polisen eller kronofogden.

Om någon skadar sig på din mark

Den som vistas på någon annans mark med stöd av allemansrätten gör det på egen risk och under eget ansvar. Som markägare har du inget ansvar för personskador som inträffar i naturen. Vet man som markägare om att det finns vissa risker på fastigheten, så som vindfällen invid en populär vandringsstig efter den senaste stormen, så bör man dock ta bort dessa eller i vart fall informera om faran genom skyltning/lokal avspärrning eller på annat lämpligt sätt.

Du har som markägare också ett ansvar för anläggningar som du har uppfört på din mark och kan hållas skyldig om någon skadas på grund av att en anläggning är farligt konstruerad eller bristfälligt skött. Det kan till exempel gälla bryggor, broar och spänger. Markägaren har dock inget ansvar för anläggningar där det finns en överenskommelse med t ex en förening som klart utpekar föreningen som ansvarig för den uppförda byggnationen. En sådan överenskommelse bör täcka hela anläggningens livslängd från det att den byggs tills den avvecklas.

Vanliga frågor och svar om allemansrätten

Under FAQ hittar du svar på många av dina frågor. Har du ytterligare frågor går det bra att kontakta Naturvårdsverket.

Vanliga frågor och svar om allemansrätten
Tre personer på fisketur

Hitta vidare

Vem gör vad?

Vi är många som arbetar med allemansrätten. Här reder vi ut vem som gör vad och beskriver ansvar och roller.

Vem gör vad?