Sedan 1990 har utsläppen minskat med ungefär 33 procent. Det innebär att drygt 50 procents utsläppsminskning återstår för att nå Sveriges övergripande klimatmål senast år 2045.

Utsläppsminskningarna i Sverige har skett parallellt med en stark ekonomisk tillväxt, med undantag för den globala ekonomiska krisen år 2009, samt en växande befolkning. Dessa faktorer är generellt förknippade med ökade utsläpp då ökad ekonomisk aktivitet och en större befolkning skulle ha drivit upp utsläppen om andra faktorer varit konstanta.

Den historiska utsläppsminskningen sedan 1990 har framförallt skett mellan år 2003 och 2014. Minskningen kan delvis förklaras av genomförda åtgärder (till exempel övergång till förnybar energi och energieffektivisering) och delvis av avstannad tillväxt inom industrin.

De åtgärder som främst har bidragit till den totala utsläppsminskningen är utbyggnaden av fjärrvärmenäten tillsammans med övergången från oljeeldade värmepannor till både el och fjärrvärme, och större användning av biobränslen inom industrin.

Som basår för beräkningarna av de territoriella utsläppen används året 1990. Flera åtgärder som har påverkat utsläppsutvecklingen infördes redan innan 1990. Det handlar bland annat om

• en historisk utbyggnad av koldioxidfri elproduktion (vattenkraft och kärnkraft samt på senare år biokraft och vindkraft)
• en utbyggnad av fjärrvärmenäten och den följande övergången från oljeeldade värmepannor till både el och fjärrvärme
• en hög användning av biobränslen och avfallsbränslen inom el- och fjärrvärmeproduktionen
• bränsleskiften inom industrin, samt minskad deponering av avfall.

Industrin står för en ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp (31 procent). Jämfört med 1990 har utsläppen minskat med 25 procent inom industrin. 2021 uppgick utsläppen till 15,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket innebär en ökning om 8,4 procent jämfört med 2020.

Inom industrin ökade utsläppen 2021 främst av att produktionen återhämtade sig inom järn- och stålindustrin och raffinaderiindustrin, sektorer som påverkades av covid-19-pandemin. Återhämtad produktion inom kemiindustrin efter att en brand orsakat ett längre driftsstopp under 2020 bidrog också till de ökade utsläppen.

I dagsläget står järn- och stålindustri, mineralindustri och raffinaderier för merparten av industrins utsläpp. Utsläppen från industrin består av utsläpp från tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen samt så kallade diffusa utsläpp (till exempel utsläpp från vätgasproduktion samt läckage i gasledningar).

Utsläpp av växthusgaser från industrin

År 2021 uppgick utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter till ungefär 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp (31 procent).

Mellan 2020 och 2021 ökade utsläppen något till följd av ökad trafik. Utsläppsökningen dämpades något av en ökad andel biobränslen i drivmedelsmixen, energieffektivisering och ökad elektrifiering. Andelen elbilar står fortsatt för en mindre andel av fordonsflottan, men vad gäller nyregistreringen av fordon har elbilar gått om bensinbilar under de första månaderna under 2022 och står nu för var fjärde nyregistrerade bil.

Enligt Sveriges klimatmål för transportsektorn ska utsläppen minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Hittills har utsläppen inom sektorn minskat med 27 procent jämfört med 2010 vilket innebär att utsläppen inom sektorn i genomsnitt behöver minska med knappt en miljon ton koldioxidekvivalenter per år för att 2030-målet ska kunna nås. Mellan 2019 och 2021 var den genomsnittliga årliga minskningen av sektorns utsläpp med knappt 0,8 miljoner ton.

Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter

År 2021 var de totala växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn cirka 6,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar ungefär 15 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

Utsläppen från jordbrukssektorn har minskat långsamt och var år 2021 cirka 10 procent lägre än 1990. Minskningen beror framför allt på reducerad djurhållning (främst av mjölkkor och grisar) och i mindre utsträckning även på minskad användning av mineralgödsel. Utsläppen har varit på en mer stabil nivå under den senaste tioårsperioden. Mellan 2019 och 2020 ökade utsläppen med drygt 1 procent, vilket främst kan förklaras med en ökad försäljning av mineralgödsel 2019/2020. Enligt preliminära siffror 2021 är utsläppen oförändrade jämfört med 2020, men all indata är inte tillgänglig ännu så det kan komma att ändras.

Utsläpp av växthusgaser från jordbruk

Sektorns utsläpp har minskat från 9,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter till drygt 0,6 miljoner ton mellan 1990 och 2021. År 2021 stod sektorn för 1,3 procent av Sveriges totala utsläpp. Sektorns utsläpp var enligt preliminära data 7 procent lägre 2021 jämfört med 2020.

Utsläppen av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler har minskat kraftigt med 93 procent sedan 1990. Utsläppsminskningen inom uppvärmning av bostäder och lokaler samt el och fjärrvärme är till stor del ett resultat av styrmedel och åtgärder, som investeringar i infrastruktur för fjärrvärme, skatter på energi och koldioxidutsläpp, stöd till installation av värmepumpar samt elcertifikatsprogrammet som främjar förnybar elproduktion.

Utsläpp av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler

Utsläppen från avfallsbehandling har minskat med ungefär 74 procent 2021 jämfört med år 1990 och motsvarar cirka två procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Totalt uppgick utsläppen till 1 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom sektorn. Deponiförbuden och beskattning av deponering av avfall, som infördes i början av 2000-talet, har bidragit till att minska metanutsläppen från deponier samt till att tillgängliggöra avfall som bränsle för el- och fjärrvärmeproduktion.

Utsläpp av växthusgaser från avfallssektorn

Det sammantagna upptaget (upptag av koldioxid minus utsläpp av växthusgaserna koldioxid, lustgas och metan) inom markanvändningssektorn ligger fortsatt på en hög nivå år 2020. Det totala nettoupptaget inom hela sektorn var knappt 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2020.

Under perioden 1990–2020 har nettoupptaget i genomsnitt uppgått till knappt 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, men mellanårsvariationen är stor. Inlagring av kol sker framförallt på skogsmark och främst i kolpoolerna levande träd och växter samt mineraljord.

Inom markanvändningen bidrar främst dränerade torvjordar till utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid och lustgas.

Nettoutsläpp och nettoupptag från markanvändning

Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. I december 2022 publicerar Naturvårdsverket slutgiltig statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2021.

Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (SCB:s statistikdatabas)

Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.

UNFCCC:s rapporteringsriktlinjer (UNFCCC:s webbplats)

IPCC:s metodriktlinjer från 2006 (IPCC:s webbplats)

Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.

För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.

Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.

SMED:s webbplats

Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.

Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (SCB:s webbplats)

Kvalitetsdeklaration (pdf, SCB:s webbplats)

Utsläpp från vägtrafiken (personbilar, lätta lastbilar, tunga fordon), inrikes flyg, inrikes sjöfart och järnväg. Notera att detta är inrikes transporter.

Utsläpp från industriprocesser och industrins förbränning, diffusa utsläpp från raffinaderier samt transport av olja och gas. Här inkluderas de fluorerade växthusgaser som används inom industrin.

Metanutsläpp från idisslare, lustgasutsläpp från processer i marken. Utsläpp från användning av kalk och mineralgödsel.

Utsläpp från de fossila delarna i värmeverk och kraftvärmeverk.

Utsläpp från bränsledriva arbetsredskap, däribland traktorer, kranar, grävmaskiner, gräsklippare, motorsågar och snöskotrar använda inom bland annat industri, jordbruk, skogsbruk, fiske och hushåll.

Utsläpp från avfalldeponier, avloppsvattenhantering, från biologisk behandling av fast avfall samt den avfallsförbränning som inte används för produktion av el och värme.

Utsläpp från uppvärmning av bostäder och lokaler inkluderat här är även exempelvis torkar och fläktar som används i jord- och skogsbruk.

Användning av framför allt fluorerade gaser i kylsystem, luftkonditionering samt läkemedel men även utsläpp från användning av smörjmedel, lösningsmedel och paraffin.

Upptag av koldioxid och utsläpp av växthusgaser i skogsmark, åkermark, betesmark, bebyggd mark och våtmark samt upptag av koldioxid i träprodukter.

Utsläpp från bunkrade bränslen för utrikes sjöfart och flyg.