Tvättbjörn i vatten

Förbjudna invasiva främmande arter

Granskad: 6 maj 2026

Här hittar du fakta om invasiva främmande arter som omfattas av lagstiftning i Sverige och i EU. Du kan bland annat läsa om deras utbredning, hur de känns igen och vilka problem de orsakar.

Naturvårdsverket ansvarar för information om de landlevande arterna och Havs- och vattenmyndigheten för de vattenlevande arterna.

Vattenlevande invasiva främmande arter (havochvatten.se)

Invasiva växter och djur på EU:s förteckning

I EU-förteckningen över invasiva främmande arter står vilka djur och växter som är förbjudna att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. 14 landlevande växter och djur som finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter är etablerade i Sverige. Åtta landarter har tillfälligt eller sporadiskt förekommit i landet, exempelvis amerikansk kopparand, nilgås, tvättbjörn, japansk humle och sibirisk jordekorre. Flera av de arter som omfattas av EU:s förteckning som förekommer sporadiskt eller inte finns i Sverige kan komma att gynnas av ett varmare klimat, därför är det viktigt att se till att de inte introduceras i landet, exempelvis via handel och transport av varor.

Här hittar du samtliga invasiva främmande arter på EU:s förteckning:

EU-listade invasiva främmande djur (pdf )

EU-listade invasiva främmande växter (pdf)

Information om bestämmelserna i EU-förordningen hittar du här: 

Vägledning om EU-förordningen om invasiva främmande arter

Växter

Djur

Invasiva arter på nationell förteckning

Den 15 maj 2026 kommer den nationella förteckningen, som är beslutad genom förordning (2026:311) om invasiva främmande arter, att börja gälla. Det innebär att arterna som är upptagna på förteckningen omfattas av en rad förbud. Arter som upptas på förteckningen får enligt 3 kap. 1 § förordningen (2026:311) om invasiva främmande inte avsiktligt föras in i landet, hållas, födas upp, transporteras, släppas ut på marknaden, användas eller utbytas, tillåtas reproducera sig, växa eller odlas eller släppas ut i miljön. För statliga myndigheter, kommuner och regioner gäller samma regler som för arterna på EU-förteckningen. Alla markägare och nyttjanderättshavare, både privata och offentliga, ska alltid vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra spridning av arterna från den egna fastigheten, om de har rätt att vidta sådana åtgärder.

På den nationella förteckningen finns följande landlevande arter: 

Blomsterlupin, Lupinus polyphyllus, och sandlupin, Lupinus nootkatensis

Kanadensiskt gullris, Solidago canadensis, och höstgullris, Solidago gigantea

Kaukasiskt fetblad, Phedimus spurius

Sibiriskt fetblad, Phedimus hybridus

Spärroxbär, Cotoneaster divaricatus

Strandkotula, Cotula coronopifolia

Vresros, Rosa rugosa

Några främmande arter som är eller riskerar bli invasiva i Sverige, men som inte omfattas av några regler

Det finns främmande arter som enligt SLU:s riskklassificering  (Risklistan för främmande arter 2024) har en hög invasionspotential och/eller stor ekologisk effekt, eller som redan orsakat allvarlig skada på våra ekosystem. Naturvårdsverket rekommenderar att man hjälper till att begränsa spridningen för de mest problematiska arterna. Nedan finns informationssidor för några invasiva främmande arter samt en länk till Risklistan för främmande arter 2024 som är framtagen av SLU Artdatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Mördarsnigel, Arion vulgaris

Svarthuvad snigel, Krynickillus melanocephalus

Risklista för främmande arter 2024 (slu.se)

Vanligaste arterna du kan stöta på

Här finns översiktlig information om de mest förekommande invasiva främmande arterna som kan dyka upp på din tomt eller i naturen; hur du känner igen dem, vad de ställer till med och hur de bekämpas.

Vanligaste invasiva arterna
Invasion av parkslide i svensk natur