Vanligaste invasiva främmande arterna du kan stöta på

Här är några av de viktigaste invasiva arterna att hålla koll på om du har trädgård eller om du rör dig i naturen. Vi beskriver här var de finns, hur du känner igen dem, vilka problem de skapar, om de är förbjudna och vad du kan göra åt dem.

Blomsterlupin

Denna trädgårdsväxt som härstammar från Nordamerika är älskad av många, men också ett hot mot ängsblommorna vid våra vägkanter och dikesrenar. Den tränger undan annan växtlighet med sitt invasiva växtsätt.  

lupin-webb.png
Var finns blomsterlupin?  
  • I hela landet förutom Norrbottens inland och norra fjällen.  
  • Växer helst på mager mark längs vägar, järnvägar, på skräpmark och hyggen och i trädgårdar 
Hur identifierar jag blomsterlupin? 
  • Kan bli upp till 50–120 cm hög 
  • Blomfärgen varierar, men vanligast är blå och rosa. Vita och lila finns också  
  • Blommar juni till augusti 
  • Det finns arter och sorter som liknar blomsterlupin. Förutom blomsterlupin så är sandlupinen invasiv. 

För mer hjälp med identifiering finns fakta och bilder på Artdatabanken:

Blomsterlupin - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) 

Risker 
  • Sprider sig främst med sina frön som explosivt kastas ut från frökapslarna flera meter.  
  • En planta kan ge 2 500 frön och fröna kan överleva i marken i upp till 70 år 
  • Sprids även med rotdelar vid grävning  
  • Med sitt växtsätt tar den över, skuggar och tränger ut andra växter 
  • Jordens blir mer kväverik där den växer och ängsblommor ersätts med kväveälskande växter.  
  • Bin och andra pollinerare väljer lupinen före de inhemska. 
Åtgärder på din tomt
  • Köp, så eller plantera den helst inte 
  • Den är inte förbjuden, men rådet är att ta bort den ändå så att den inte sprider sig. 
  • Ta bort den innan den sätter frö. Små plantor kan ryckas upp, annars kan man slå med lie. Upprepa under säsongen. 
  • Ta hand om avfallet så att frön och växtdelar inte sprids. Lägg inte i kompost eller dumpa i skogen, förpacka i dubbla plastsäckar vid förflyttning och transport, små mängder läggs i hushållssoporna i sluten påse. 
  • Hör med din kommun var du kan lämna växtavfallet för förbränning. Släng inte som ”trädgårdsavfall” på återvinningscentralen. 
Åtgärder i naturen 
  • Om du plockar den, se till att frön inte sprids till nya ställen.   
  • Går du i ett område där de växer – borsta av skor och kläder innan du går vidare 
  • Om du vill gräva bort blomsterlupin måste du fråga markägaren först 
  • Rapportera på invasivaarter.nu  
Om du vill rapportera 

Det är till stor hjälp om du rapporterar när du hittar blomsterlupin som växer utanför trädgårdar. Skicka gärna med foto. 

Rapportera här

www.invasivaarter.nu 

Vidare läsning 

Läs mer om blomsterlupin, om vad som gäller och få råd.

Fakta om blomsterlupin, Lupin 

Vresros

En tålig buske som finns i många trädgårdar och planteringar. Den är inte så känd som invasiv, men det är ingen hemlighet för de som bor vid kusten i västra Sverige där den invaderat stränder och sanddyner. 

vresros-ny-webb.png
Var finns vresros? 
  • Finns i trädgårdar och planteringar. 
  • I naturen är den vanligt förekommande i södra och mellersta Sverige samt längs Norrlandskusten.  
  • Växer på sandiga och grusiga stränder och dyner, men även på steniga och klippiga stränder. Har också etablerat sig utmed vägar, järnvägar och vid byggen och åkerkanter.
Hur identifierar jag vresros?  
  • Storväxt, vedartad och taggig buske som kan bli upp till två meter hög. 
  • Har stora rosa eller vita blommor.  
  • Bladen är tjocka, rynkiga och blankt mörkgröna med grova nerver och en luden undersida. 
  • Nyponen blir 2–3 cm i diameter och ser lite tillplattade ut.  
  • Blommar juni till september.
  • Rosa rugosa som arten heter är den som är konstaterat invasiv. Den känns igen genom att den har enkla blommor. Det finns sorter och hybrider av vresros som inte är invasiva. 

För mer hjälp med identifiering finns fakta och bilder på Artdatabanken:

Vresros - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) 

Risker 
  • Vresrosen skuggar och tränger ut växtlighet och biologisk mångfald påverkas negativt. 
  • Växtens vassa taggar och täta bestånd gör det svårt att röra sig fritt i dyn- och kustmiljöer där den växer. 
  • Är svår att blir av med; mycket härdig, tål nästan allt och har kraftigt rotsystem som är svårt att få bort.  
  • Den sprider sig i området kring växtplatsen med rotskott. 
  • Den sprids ut i landskapet genom sina frukter (nypon) och frön och långa sträckor via fåglar som gillar nyponen och frön som flyter med i vatten.  
Åtgärder på din tomt 
  • Köp, så eller plantera den helst inte 
  • Den är inte förbjuden, men rådet är att ta bort den ändå så att den inte sprider sig. 
  • Slå av den vid blomning varje år så att frön och nypon inte bildas. 
  • Gräv upp den med rötterna innan den blir för stor och klipp bort rotskott som kommer upp. 
  • Blir det nypon – plocka bort och förbränn dem eller så kan du göra nyponsoppa.  
  • Ta hand om avfallet så att frön och växtdelar inte orsakar spridning. Lägg inte i kompost eller dumpa i skogen, förpacka i dubbla plastsäckar vid förflyttning och transport, små mängder läggs i hushållssoporna i sluten påse. 
  • Hör med din kommun var du kan lämna växtavfallet för förbränning. Släng inte som ”trädgårdsavfall” på återvinningscentralen. 
Åtgärder i naturen
  • Plocka inte med dig någon del av växten, särskilt inte nyponen.   
  • Går du i område där de växer – borsta av skor och kläder innan du går vidare 
  • Om du vill ta bort plantor måste du fråga markägaren först 
  • Rapportera på invasivaarter.nu 
Om du vill rapportera

Det är till stor hjälp om du rapporterar när du hittar vresros som växer utanför trädgårdar. Skicka gärna med foto. 

Rapportera här:

www.invasivaarter.nu 

Vidare läsning 

Läs mer om vresros, om vad som gäller och få råd

Fakta om vresros

Kanadensiskt gullris

En trädgårdsväxt som spridits ut i landskapet genom sina otaliga frön som följer med vinden. Många vet inte att den hör till de invasiva främmande arterna så det behöver bli känt.  

kanadensiskt-gullris-webb.png
Var finns kanadensiskt gullris?  
  • Prydnadsväxt som finns i många trädgårdar 
  • I naturen spridd i mellersta och södra Sverige och även i Jämtland och längs hela östkusten 
  • Utanför trädgårdarna växer den på många olika sorters marker, både torra och fuktiga. Är dock vanligast vid vägkanter, på banvallar, övergivna fält och i liknande miljöer.  
Hur identifierar jag kanadensiskt gullris?  
  • Har otaliga små och gula blomkorgar som sitter på grenar i toppen på växten 
  • Bladen sitter direkt på stammen, är långsmala, sågtandade och cirka 20 cm långa 
  • Blir mellan 50 cm och 2 meter hög 
  • Blommar september till oktober. 
  • Kan blandas ihop med höstgullris och gullris. 

För mer hjälp med identifiering finns fakta och bilder på Artdatabanken:

Kanadensiskt gullris - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) 

Risker 
  • Invaderar och sprider sig snabbt, skuggar och tränger ut andra växter 
  • Bildar täta ogenomträngliga bestånd 
  • Sprids främst med frön, men små fragment av jordstammen kan också slå rot.  
  • En planta kan ge flera tusen frön per år som sprids effektivt med vinden 
  • Jord från växtplatsen kan innehålla frön och växtdelar och orsaka spridning 
Åtgärder på din tomt 
  • Köp, så eller plantera den helst inte 
  • Den är inte förbjuden, men rådet är att ta bort den ändå så att den inte sprider sig. 
  • Låt den inte sätta frön som kan spridas till omgivningen utan slå av blomställningarna innan de blommar. 
  • Ta hand om avfallet så att frön och växtdelar inte orsakar spridning. Lägg inte i kompost eller dumpa i skogen, förpacka i dubbla plastsäckar vid förflyttning och transport, små mängder läggs i hushållssoporna i sluten påse. 
  • Hör med din kommun var du kan lämna växtavfallet för förbränning. Släng inte som ”trädgårdsavfall” på återvinningscentralen. 
Åtgärder i  naturen 
  • Rör inte och plocka inte med dig någon del av växten.   
  • Går du i område där de växer – borsta av skor och kläder innan du går vidare 
  • Om du vill ta bort plantor måste du fråga markägaren först 
  • Rapportera på invasivaarter.nu 
Om du vill rapportera 

Det är till stor hjälp om du rapporterar när du hittar kanadensiskt gullris som växer utanför trädgårdar. Skicka gärna med foto. 

Rapportera här

www.invasivaarter.nu 

Vidare läsning 

Läs mer om kanadensiskt gullris, om vad som gäller och få råd

Fakta om kanadensiskt gullris

Jättebalsamin

Jättebalsamin är frösprättaren som har kommit hit ända från västra Himalaya. Här har den smitit från trädgårdarna och trivs alldeles för bra i det fria. Den är spridd i nästan hela landet. Eftersom den är EU-listad är det förbjudet att både sprida och ha den.  

jattebalsamin-webb.png
Var finns jättebalsamin?  
  • Förekommer i nästan hela Sverige och har stor spridning 
  • Växer i fuktig, näringsrik miljö: vid åstränder, nära dammar, sjöar, diken samt i sumpskogar eller sänkor. Även i gamla komposter eller gödselstackar. 
Hur identifierar jag jättebalsamin  
  • Blommorna är rosa och ibland vita, stjälkarna är grova och ofta rödaktiga  
  • Kan bli 2,5 m hög 
  • Bildar täta bestånd som täcker i princip alla annan vegetation 
  • Blommar juli till september 

För mer hjälp med identifiering finns fakta och bilder på Artdatabanken:

Jättebalsamin - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) 

Risker 
  • Har en stor fröproduktion – i genomsnitt cirka 700 frön per planta  
  • Kan sprätta iväg sina frön upp till 7 meter. 
  • Frön sprids långa sträckor via vatten 
  • Konkurrerar ut andra växter genom att ta plats och solljus.  
  • Förändrar näringsomsättningen där den växer vilket missgynnar andra växtarter. 
  • Lockar pollinatörer så att inhemska växter får färre besök från pollinatörer. 
  • Den hindrar framkomligheten där den växer.  
Åtgärder på din tomt
  • Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt. 
  • Ta bort den innan den sätter frö. Den är lätt att rycka eller gräva upp. 
  • Ta hand om avfallet så att frön och växtdelar inte orsakar spridning. Lägg inte i kompost eller dumpa i skogen. Förpacka i dubbla plastsäckar vid förflyttning och transport  
  • Hör med din kommun var du kan lämna växtavfallet för förbränning. Släng inte som ”trädgårdsavfall” på återvinningscentralen 
Åtgärder i naturen
  • Rör inte och plocka inte med dig någon del av växten.   
  • Går du i område där de växer – borsta av skor och kläder innan du går vidare 
  • Informera gärna markägaren om att jättebalsamin växer på dennes mark 
  • Om du vill ta bort plantor måste du fråga markägaren först 
  • Rapportera på invasivaarter.nu 
Om du vill rapportera 

Det är till stor hjälp om du rapporterar när du hittar jättebalsamin som växer utanför trädgårdar. Skicka gärna med foto. 

Rapportera här

www.invasivaarter.nu 

Vidare läsning 

Läs mer om jättebalsamin, om vad som gäller och få råd

Fakta om jättebalsamin 

Jätteloka

En av de mest storvuxna och spridda invasiva främmande arten i Sverige. Den kan bli upp till 3 meter. Viktigt att veta är att den har en växtsaft som ger brännskador på huden. Eftersom den är EU-listad är det förbjudet att både sprida och ha den.  

jatteloka-webb.png
Var finns jätteloka?  
  • Förekommer i nästan Sverige och har stor spridning 
  • Kan växa i många olika slags miljöer.  
  • Växer ofta nära städer och tätorter, på mark där man nyligen grävt eller på annat sätt ”stört” jorden. Även längs vägar, i dikeskanter, på fuktängar och stränder 
Hur identifierar jag jätteloka?  
  • Kan bli upp till tre meter hög  
  • Är lätt att känna igen, men kan förväxlas med andra flockblommiga arter som kvanne, strätta och björnloka. Ingen av dessa arter blir så hög som jätteloka. 
  • Blommar juli till september 

För mer hjälp med identifiering finns fakta och bilder på Artdatabanken:

Jätteloka - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) 

Risker 
  • Då växten producerar stora mängder frön kan ett bestånd snabbt mångdubbla sin storlek i ett område. En planta kan få upp till 100 000 frön.  
  • Den bildar kraftiga, ogenomträngliga och täta bestånd som effektivt konkurrerar ut all annan örtflora.  
  • Där den växer är det svårt och olämpligt att ta sig fram.  
  • Får man växtsaften på huden kan det ge svåra brännskador och ärr om huden utsätts för solljus.  
Åtgärder på din tomt
  • Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt. Läs på ordentligt hur du ska göra och använd skyddskläder och skyddsglasögon.  
  • Ta kontinuerligt bort fröställningar innan de sätter frö, upprepa under säsong och över flera år.  
  • Det går att kväva växten genom att täcka marken på våren. 
  • Andra metoder är rotkapning och uppgrävning som bör upprepas flera gånger per säsong.  
  • Ta hand om avfallet så att frön och växtdelar inte orsakar spridning. Lägg inte i kompost eller dumpa i skogen. Förpacka i dubbla plastsäckar vid förflyttning och transport  
  • Hör med din kommun var du kan lämna växtavfallet för förbränning. Släng inte som ”trädgårdsavfall” på återvinningscentralen. 
Åtgärder i naturen 
  • Rör den inte om du stöter på den – du kan få växtsaft på huden som ger allvarliga blåsor 
  • Går du i ett område där det växer jätteloka – borsta av skor och kläder innan du går vidare 
  • Informera gärna markägaren om att jätteloka växer på dennes mark 
  • Om du vill gräva bort plantor måste du fråga markägaren först 
  • Rapportera fynd på invasivaarter.nu 
Om du vill rapportera 

Det är till stor hjälp om du rapporterar när du hittar jätteloka som växer utanför trädgårdar. Skicka gärna med foto. 

Rapportera här

www.invasivaarter.nu  

Vidare läsning 

Läs mer om jätteloka, om vad som gäller och få råd

Fakta om jätteloka

Gul skunkkalla

En mycket invasiv våtmarksväxt från Nordamerika som kommit till Sverige som park- och trädgårdsväxt, men som nu finns i naturen. Det finns chans att utrota den i Sverige, så rapportera om du ser den. Eftersom den är EU-listad är det förbjudet att både sprida och ha den.

skunkkalla-webb.png
Var finns gul skunkkalla?  
  • finns främst i södra och mellersta delarna av landet.  
  • bildar stora bestånd längs med ett antal vattendrag på västkusten. 
  • växer i blöta miljöer till exempel översvämmade åstränder, sumpskogar eller sänkor  
Hur identifierar jag gul skunkkalla? 
  • är lätt att identifiera, liknar ingen annan växt i Sverige.  
  • har meterhöga kraftiga och mangoldliknande, blanka blad  
  • blomställningen har en grön blomkolv omsluten av ett stort gult blad (upp till 45 cm)  
  • kolvens små gulgröna blommor luktar kvalmigt  
  • har tillväxt tidigt på våren, före de flesta andra växter, och blommar oftast i maj 
  • är väldigt storvuxen både över och under jord 
  • växer i täta bestånd 

För mer hjälp med identifiering finns fakta och bilder på Artdatabanken:

Gul skunkkalla - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) 

Risker 
  • en planta får i medeltal 1 000 frön per blomställning  
  • fröna kan överleva vilande i jorden i åtminstone sex år  
  • fröna sprids långt med hjälp av vatten 
  • bildar täta bestånd som täcker i princip all annan växtlighet  
  • kan förändra miljön genom att dämma upp vattnet så att det blir grundare och mer stillastående.  
Åtgärder på din tomt
  • den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt.  
  • den bekämpas bäst på vår eller försommar då plantorna är fortfarande är små och blommorna inte satt frö   
  • gräv bort växten inklusive rotstammar 
  • Ta hand om avfallet så att frön och växtdelar inte orsakar spridning. Lägg inte i kompost eller dumpa i skogen. Förpacka i dubbla plastsäckar vid förflyttning och transport.  
  • Hör med din kommun var du kan lämna växtavfallet för förbränning. Släng inte som ”trädgårdsavfall” på återvinningscentralen. 
Åtgärder i naturen
  • Rör inte och plocka inte med dig någon del av växten.   
  • Går du i område där de växer – borsta av skor och kläder innan du går vidare 
  • Informera gärna markägaren om att gul skunkkalla växer på dennes mark 
  • Om du vill ta bort plantor måste du fråga markägaren först 
  • Rapportera på invasivaarter.nu 
Om du vill rapportera 

Det är till stor hjälp om du rapporterar när du hittar gul skunkkalla som växer utanför trädgårdar. Skicka gärna med foto. 

Rapportera här

www.invasivaarter.nu 

Vidare läsning 

Läs mer om gul skunkkalla, om vad som gäller och få råd.

Fakta om gul skunkkalla 

Tromsöloka

Högväxt invasiv före detta trädgårdsväxt som är spridd främst i mellersta Norrland, men med risk att spridas vidare om vi inte stoppar det. Liksom jätteloka har den växtsaft som kan ge hudskador. Eftersom den är EU-listad är det förbjudet att både sprida och ha den. 

tromsoloka-webb-ny.png
Var finns tromsöloka? 
  • är etablerad i Västerbotten men förekommer även i andra delar av landet.  
  • trivs på öppen, näringsrik och gärna fuktig mark.  
  • växer främst nära tätorter, längs vägar och järnvägar, på skräpmark och soptippar samt i parker och trädgårdar. 
Hur identifierar jag tromsöloka? 
  • en stor flockblommig växt – enstaka plantor kan bli 4 meter höga. 
  • blommar från mitten av juni till slutet av juli.  
  • är mycket lätt att förväxla med jätteloka. 
  • har vanligen flera stjälkar från basen, mera långsträckta blad med fler bladpar jämfört med jätteloka och bladspetsarna är trubbigare.  
  • Nedre delen på stammen är oftast rödlila.  

För mer hjälp med identifiering finns fakta och bilder på Artdatabanken:  

Tromsöloka - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) 

Risker 
  • den bildar stora mängder frö som kan spridas lätt  
  • frön kan överleva i jorden upp 5 till 7 år, men grobarheten minskar efter ett par år 
  • bildar stora och täta bestånd som konkurrerar ut naturlig växtlighet.  
  • avger substanser i marken som är giftiga för andra växter, vilket försvårar för växter att komma tillbaka även när Tromsölokan tagits bort. 
  • försvårar framkomligheten där den växer 
  • får man växtsaften på huden kan det ge svåra brännskador och ärr om huden utsätts för solljus.  
Åtgärder på din tomt
  • Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt. Läs på ordentligt hur du ska göra och använd skyddskläder och skyddsglasögon.  
  • Ta kontinuerligt bort fröställningar innan de sätter frö, upprepa under säsong och över flera år.  
  • Det går att kväva växten genom att täcka marken på våren. 
  • Andra metoder är rotkapning och uppgrävning som bör upprepas flera gånger per säsong.  
  • Ta hand om avfallet så att frön och växtdelar inte orsakar spridning. Lägg inte i kompost eller dumpa i skogen. Förpacka i dubbla plastsäckar vid förflyttning och transport  
  • Hör med din kommun var du kan lämna växtavfallet för förbränning. Släng inte som ”trädgårdsavfall” på återvinningscentralen. 
Åtgärder i naturen
  • Rör den inte om du stöter på den – du kan få växtsaft på huden som ger allvarliga blåsor 
  • Går du i ett område där det växer jätteloka – borsta av skor och kläder innan du går vidare 
  • Informera gärna markägaren om att jätteloka växer på dennes mark 
  • Om du vill gräva bort plantor måste du fråga markägaren först 
  • Rapportera fynd på invasivaarter.nu 
Om du vill rapportera 

Det är till stor hjälp om du rapporterar när du hittar tromsöloka som växer utanför trädgårdar. Skicka gärna med foto. 

Rapportera här

www.invasivaarter.nu 

Vidare läsning 

Läs mer om tromsöloka, om vad som gäller och få råd.

Fakta om tromsöloka

Parkslide

En mycket invasiv bambuliknande växt som på kort tid blivit känd som en ”värsting” bland de invasiv främmande arterna. Den har stor spridningskraft och det finns ingen bekämpningsmetod som säkert fungerar. 

parkslide-webb.png
Var finns parkslide?  
  • i trädgårdar och parker 
  • i naturen förekommer den ända upp till Norrbotten, men med mest bestånd i Skåne och längs västkusten.  
  • trivs i många miljöer, men bäst i fuktig näringsrik miljö som åstränder, vägkanter, längs diken eller i sänkor 
  • det stora rotsystemet gör att den kan hitta vatten på stora djup och växer därför bra även på relativt torr mark. 
Hur identifierar jag parkslide?  
  • parkslide är ganska lätt att känna igen. 
  • kan förväxlas med jätteslide som också är mycket invasiv. 
  • båda påminner om bambu men med stora blad som är äggformade med uttagen spets (parkslide) eller har hjärtform (jätteslide). 
  • skjuter upp flera meter höga stjälkar på vår och försommar  
  • blommar i september–oktober (men producerar inte frön i Sverige) 

För mer hjälp med identifiering finns fakta och bilder på Artdatabanken:

Parkslide - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) 

Risker 
  • den sprids mycket lätt med sina rötter och stamdelar, en mycket liten rotdel kan ge upphov till en ny planta 
  • bilda stora, täta bestånd som skuggar och konkurrerar ut närapå all annan växtlighet.   
  • rötterna utsöndrar ett ämne som hämmar tillväxt och etablering av andra arter  
  • risk för stora skador på ekosystem eftersom arten kan etablera sig och konkurrera ut arter i ett så stort spann av miljöer. 
Åtgärder på din tomt
  • Köp, så eller plantera den helst inte 
  • Den är svårt och dyr att bekämpa, det finns ingen bekämpningsmetod som med säkerhet fungerar. 
  • Om växten inte breder ut sig eller är ett problem så är det bäst att låta den vara. Se bara till att det inte grävs nära beståndet och undvik att sprida rötter eller gröna delar. 
  • Om du måste bekämpa så vänta inte för länge och planera det noga innan du börjar. Mer råd om bekämpning finns här Parkslide (naturvardsverket.se) 
  • Var försiktig om du utför grävarbeten på tomten om du har parkslide. Det är stor risk för att det kan orsaka spridning och triggar igång tillväxt. 
  • Om du bekämpar så är det mycket viktigt att ta hand om rot- och växtdelar så att de inte orsakar spridning. Lägg absolut inte i kompost eller dumpa i skogen. Förpacka i dubbla säckar vid förflyttning och transport  
  • Hör med din kommun var du kan lämna växtavfallet för förbränning. Släng inte som ”trädgårdsavfall” på återvinningscentralen. 
Åtgärder i naturen
  • Plocka inte med dig och förflytta någon del av växten  
  • Om du vill ta bort plantor måste du fråga markägaren först 
  • Rapportera på invasivaarter.nu 
Om du vill rapportera 

Det är till stor hjälp om du rapporterar när du hittar parkslide som växer utanför trädgårdar. Skicka gärna med foto. 

Rapportera här

www.invasivaarter.nu  

Vidare läsning 

Läs mer om parkslide, om vad som gäller och få råd.

Fakta om parkslide

Mink

Minken är en nordamerikansk art som har kommit ut i naturen genom att den rymt från pälsfarmer. Nu finns den över hela landet och hotar många inhemska arter, framför allt markhäckande sjöfåglar i skärgården.  

mink-webb.png
Var finns mink? 
  • finns i vilt i nästan hela Sverige 
  • förekommer främst i skärgården, vid kusten, längs sjöar och vattendrag och i våtmarker.  
  • kan också finnas i urbana miljöer med mycket undervegetation med gott om bytesdjur 
Hur identifierar jag mink? 
  • Minkens päls är mörkbrun och glänsande  
  • Den har en vit hakfläck och vita fläckar kan också förekomma på halsen, kinderna och magen. 
  • Hannen är 34 - 45 cm lång, honan är ungefär hälften så stor och 31 - 38 cm lång.  
  • Mink skiljs från uttern genom sin betydligt spetsigare nos och mer jämntjocka svans.  

För mer hjälp med identifiering finns fakta och bilder på Artdatabanken:

Mink - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) 

Risker 
  • Ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i skärgårdsmiljöer 
  • Hotar särskilt mark- och hålhäckande sjöfåglar. 
  • Är även ett hot mot groddjur, små däggdjur, kräftor, musslor och fisk. 
  • kan bära varianter av parvovirus som kan smitta utter, men även ovaccinerade katter och hundar. 
Åtgärder 
  • Den är inte förbjuden, men rådet är att ta ändå hjälpa till att hindra spridningen.  
  • Om du ser en mink rapportera det till Artportalen via, www.artfakta.se. Bifoga gärna ett foto.  
  • Jakt på mink är tillåten året om men bäst är tidigt på våren, innan fåglarna häckar. På din egen mark kan du sätta upp minkfällor. För att sätta upp fällor eller på annat sätt jaga mink måste du ha ett statligt jaktkort. 
Om du vill rapportera 

Det är till stor hjälp om du rapporterar när du ser mink i naturen. 
Rapportera gör du på Artdatabankens webbplats. 

Rapportera invasiva arter (artfakta.se)

 

Vidare läsning 

Läs mer om mink, om vad som gäller och få råd.

Mink ─ ett hot mot biologisk mångfald

Svarthuvad snigel

En liten snigel som varit känd i Sverige sedan 2019. Den hittas framför i trädgårdar oftast i rikliga mängder. Den har troligen kommit hit med importerade växter eller jord. 

svarthuvad-snigel-webb.png
Var finns svarthuvad snigel? 
  • den observerades i Sverige 2019 i Västmanlands län och sedan dess har förekomster rapporterats från Ljungby i Kronoberg till Söderhamn i Gävleborg.  
Hur identifierar jag svarthuvad snigel?  
  • huvudet är svart, kroppen gåaktig och den blir upp till 45 mm 
  • den kan skiljas från liknande snigelarter genom att den alltid har andningshålet baktill i stället för framtill på mantelns högersida  
  • den är sensommar- och höstlevande och hittas nästan aldrig före mitten av juli. Sniglar med svart huvud som hittas tidigare är nästan alltid varianter av andra arter. 
  • där den förekommer så är det ofta med väldigt många sniglar på platsen 

För mer hjälp med identifiering finns fakta och bilder på Artdatabanken:

Svarthuvad snigel - Artbestämning från SLU Artdatabanken (artfakta.se) 

Risker 
  • effekterna den kan få i Sverige är inte färdigutforskade, men den bedöms potentiellt vara ett skadedjur i trädgårdar. 
  • det finns tecken på att den även tränger undan andra snigelarter 
Åtgärder 
  • om du hittar den i trädgården eller i naturen – rapportera det till invasivaarter.nu och bifoga en bild för artbestämning 
  • troligtvis fungerar samma bekämpningsmetoder som används för mördarsnigel 
  • bästa sättet verkar vara att plocka upp och avliva dem när de är fullt utvecklade, lämplig tidpunkt är på senvåren, innan de förökar sig 
  • sniglarna lägger gärna ägg i komposter, så använd helst sluten kompost  
Om du vill rapportera 

Det är till stor hjälp om du rapporterar när du hittar svarthuvad snigel. Skicka gärna med foto. 

Rapportera här

www.invasivaarter.nu 

Vidare läsning 

Läs mer om svarthuvad snigel, om vad som gäller och få råd.

Fakta om svarthuvad snigel

Invasiva främmande arter på land

Här finns information om fler invasiva främmande landarter som vi behöver hålla koll på i Sverige.

Läs mer om invasiva främmande arter på land

Invasiva främmande arter i vatten

De invasiva främmande arterna som finns i vatten skapar minst lika stora problem som landarterna gör, men de är inte alltid lika synliga. Det är bland annat olika vattenväxter, fiskar, krabbor och kräftdjur.

Läs mer om invasiva främmande arter i vatten (HaV:s webbplats)

Vidare läsning

Här kan du få mer råd om vad du som privatperson kan göra och vad som gäller ifråga om invasiva främmande arter

För dig som privatperson