Ämnesområde

Avlopp

Algblomning i vatten

Genom att ha en god avloppshantering och skapa goda förutsättningar för dagvattenhantering kan vi undvika att föroreningar hamnar i naturen och bidrar till allvarliga miljöproblem.

I Sverige finns drygt 2 000 kommunala vatten- och avloppsanläggningar och ännu fler om dagvattenanläggningar inkluderas. Att rena avloppsvattnet är viktigt för att undvika utsläpp av förorenat vatten. Förorenat avloppsvatten kan bidra till övergödning och syrebrist av våra sjöar och hav men avloppsvatten kan även utgöra en värdefull resurs.

Naturvårdsverket ansvarar för vägledning om reningsverk i Sverige medan Havs- och vattenmyndigheten vägleder om enskilda avlopp.

Om avloppsvatten

Innan avloppsvatten får släppas ut måste det, i det flesta fall, enligt gällande lag tas om hand och renas. I annat fall kan de föroreningar och smittämnen som finns i avloppsvattnet påverka miljön eller människors hälsa negativt. Till avloppsvatten räknas använt vatten som kommer från hushåll, industrier eller andra verksamheter. Det kan också vara dagvatten, det vill säga regnvatten, smältvatten eller spolvatten som hamnar i våra avlopp.  I avloppsvatten från hushåll finns näringsämnen så som kväve och fosfor samt olika bakterier. När kväve och fosfor hamnar i sjöar, vattendrag och hav bidrar det till övergödning. De flesta ämnen i avloppsvatten finns naturligt i miljön men blir föroreningar när de förekommer i för stora mängder eller på fel plats. Det är därför viktigt med rening av avloppsvatten - både för människor och miljön.

Avloppsvatten

Avloppsvatten är spill- och dagvatten. Spillvatten når avloppsreningsverk via ledningsnät. Avloppsvattnet samlas upp från bland annat hushåll och industrier.

Dagvatten

Dagvatten är tillfälliga flöden av regnvatten, smältvatten och spolvatten samt framträngande grundvatten. Detta vatten rinner på hårdgjorda ytor så som exempelvis asfalt. Förorenat dagvatten kan innehålla en komplex blandning av organiska och oorganiska ämnen och dess kvalitet varierar mellan olika tillfällen och årstider. Behovet av fördröjning eller rening av dagvatten kan därför variera. Dagvatten avleds från samhället genom allmänna ledningsnät eller öppna dagvattensystem som t.ex. diken. Tillskillnad från spillvatten renas inte dagvatten i reningsverk och det är därför viktigt att hela samhället arbetar för en hållbar och fungerande dagvattenhantering. Förorenat dagvatten från hårdgjorda ytor måste enligt lag renas innan det återgår till naturen.

Spillvatten

Förorenat spillvatten avleds till spillvattenavlopp. Från hushåll avleds hushållsspillvatten från toaletter, samt från bad och disk och tvätt. Industrispillvatten är det spillvatten som släpps ut från områden som används för kommersiell eller industriell verksamhet och som inte är hushållsspillvatten eller dagvatten.

Personekvivalent (pe)

Personekvivalent är ett mått på den mängd syre som går åt för att bryta ner organiskt material. En personekvivalent motsvarar den mängd nedbrytbart organiskt material som har en biokemisk syreförbrukning på 70 gram löst syre per dygn under sju dygn (BOD7). Personekvivalent förkortas pe.

Maximal genomsnittlig veckobelastning (gvb)

Den maximala genomsnittliga veckobelastningen är en tidsbas på motsvarande sätt som t ex dygnsmedelvärde eller veckomedelvärde. Max gvb har flera tillämpningsområden. Max gvb tätbebyggelse gäller tätbebyggelsens storlek och är det som styr vilka utsläppskrav som ska gälla enligt Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2016:6, och i förlängningen EU:s avloppsdirektiv. Max gvb inkommande är den maximala inkommande genomsnittliga veckobelastningen till avloppsreningsverk. Max gvb inkommande syftar på den faktiska, uppmätta belastningen som kommer in till reningsverket det specifika året. 

Tillskottsvatten

Tillskottsvatten är t.ex. markvatten, grundvatten eller vatten från läckande dricks- eller dagvattenledningar som läcker in i spillvattenledningsnät.

Recipient

Recipient är ett vattendrag, sjö eller hav som är mottagare av orenat eller renat avloppsvatten.

Retention

Retention innebär avskiljning av näringsämnen och andra substanser i vattensystem genom naturliga biogeokemiska processer. Retention sker i mark och grundvatten samt i vattendrag och sjöar.

Rening av avloppsvatten

Vid rening av avloppsvatten i reningsverk används huvudsakligen tre olika tekniker som kan kombineras på olika sätt. För att rena avloppsvatten och bli av med skadliga ämnen används mekaniska, biologiska och kemiska reningstekniker. För att bli av med ytterligare skadliga ämne så som exempelvis läkemedelsrester krävs en mer avancerad rening.

Avloppsvattnets miljöpåverkan

Trots att avloppsvatten renas kan det skapa stora problem när de släpps ut i naturen. Avloppsslam är en biprodukt från reningsverkens rening av avloppsvatten. Våra avloppsreningsverk är byggda för att ta bort växtnäringsämnen och binda dem i slam. Slammet kan sedan ha olika användningsområden men kan även innehålla oönskade ämnen som kan skada naturen.

Dagvatten

Dagvatten rinner fram på hårdgjorda ytor och är en blandning av organiska och oorganiska ämnen. Då dagvatten inte renas i reningsverk kan det föra med sig skadliga ämnen som hamnar i naturen. Det är därför viktigt med en hållbar dagvattenhantering där tillräckligt rent dagvattnet kan nyttjas som en värdefull resurs.

Avloppshantering och miljömålsarbetet

De svensk miljöarbetet har sin grund i Sveriges miljömål. I regeringens riktlinjer för ett framtida hållbart och kretsloppsanpassat VA-system anges specificerade mål rörande vatten och avloppssystem i Sverige. Prövnings- och tillsynsmyndigheter har hittills riktat mest uppmärksamhet mot reningsverken men i takt med att reningsverken blir effektivare kommer brister i ledningsnäten att få större betydelse.

Vem gör vad

Naturvårdverket ansvarar för vägledning om avloppsanläggningar som är dimensionerade från 200 pe och uppåt, avloppsanläggningar som är dimensionerade för upp t.o.m. 200 pe men som belastas av avloppsvatten från verksamheter där avloppsvattnet varken utgör hushållsspillvatten eller avloppsvatten som till innehållet är att jämställa med hushållsspillvatten samt dagvatten. Dessutom är Naturvårdsverket ansvarig myndighet för vägledning gällande torra toalettlösningar som regleras av 40 § FMH samt avfall och kretsloppsfrågor kopplat till avfall som rör “små” avloppsanläggningar. Naturvårdsverket är även sakkunnig inom avloppsfrågor vid EU-arbete samt beslutar om bidrag för dagvatteninsatser och insatser för avancerad rening.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndig för de stora avloppsreningsverken, d.v.s. tillståndspliktiga reningsverk enligt miljöprövningsförordningen (2 000 pe eller mer).

I de fall länsstyrelsen delegerat tillsynsansvaret för avloppsanläggningar i länet till kommunerna har länsstyrelsen ett ansvar att ge kommunerna tillsynsvägledning gällande avloppsreningsverk. Fem länsstyrelser är utsedda av regeringen att vara vattenmyndighet i var sitt vattendistrikt. Vattenmyndigheterna är ansvariga myndigheter för förvaltningsplan och åtgärdsprogram samt för att besluta om miljökvalitetsnormer.

Kommunerna är tillsynsmyndighet för avloppsanläggningar dimensionerade för mindre än 2 000 pe.  Kommunerna kan även vara tillsynsmyndighet för avloppsreningsverk för 2 000 pe eller mer om länsstyrelsen delegerat tillsynsansvaret. 

Vägledning och stöd

Här hittar du som arbetar med avlopp Naturvårdsverkets vägledningar, föreskrifter och allmänna råd samt myndighetens yttranden i ärenden om avloppsreningsverk.

Resultat av bidrag

Här presenteras resultat från bidragsbeviljade och genomförda insatser för att minska utsläpp av mikroplaster och andra föroreningar via dagvatten, samt ett urval av de projekt som beviljats medel för att bidra till ökad kunskap och förståelse kring dagvatten.

Publikationer