Vägledning

Hållbar dagvattenhantering

Ett barn som går mellan sina föräldrar i regnet. Sandhamn Stockholms skärgård

Vägledning om hållbar dagvattenhantering, till stöd för att nå etappmål om dagvatten.

Två av regeringens beslutade etappmål ska bidra till en hållbar dagvattenhantering. Denna vägledning syftar till att stötta kommunerna i arbetet med att nå dessa mål. Här beskrivs olika verktyg, processer och arbetssätt som kan bidra till att skapa underlag och förutsättningar för att nå målen. Vägledningen utgår från gällande lagstiftning.

Sidan vänder sig till

Kommuner i arbetet med att integrera en hållbar dagvattenhantering i planläggning samt som stöd inför kartläggning och framtagande av handlingsplaner.

Bra att veta

Inriktningen och utformningen på vägledningsarbetet baseras på behov som kommuner uttryckt i dialog med Naturvårdsverket och Boverket. Vägledningen består av flera delar som uppdateras löpande.

Aktuellt inom dagvatten

Regeringen beslutade våren 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över kommunens skyldighet att ordna vattentjänster enligt 6 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster och frågor om små avlopp. En statlig utredning startade 2018, lagförslag överlämnades i Prop. 2021/22:208 och riksdagsbeslut fattades 22 juni 2022. Beslutade lagändringar träder i kraft den 1 januari 2023.

Vägar till hållbara vattentjänster (riksdagen.se)

Regeringen beslutade i oktober 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över möjligheter att förenkla och förtydliga på vilket sätt miljökvalitetsnormer för vatten ska få genomslag vid planläggning och prövning enligt plan- och bygglagen.

Syftet är för det första att förenkla och förtydliga på vilket sätt miljökvalitetsnormer för vatten ska få genomslag vid planläggning och prövning enligt plan- och bygglagen på ett sätt som motsvarar kraven i EU-rätten och underlättar kommunernas tillämpning av dessa krav. För det andra är syftet att ge kommunerna de verktyg som behövs för att säkerställa att de krav på miljömässigt och ekonomiskt hållbara lösningar för dag- och dricksvatten som ställs vid planläggning och prövning enligt plan- och bygglagen kan genomföras i dag och vid ett förändrat klimat.

Utredningen ska lämna sitt betänkande senast den 20 juni 2023.

Vattenfrågor vid planläggning och byggande (regeringen.se)

Begreppsförklaringar

För att undvika olika tolkningar av etappmålsformuleringarna har Naturvårdsverket och Boverket här beskrivit myndigheternas uppfattning av begrepp och formuleringar i etappmålen.

Alla kommuner har senast 2023 integrerat en hållbar dagvattenhantering i planläggning av ny bebyggelse eller vid påtagliga ändringar av befintlig bebyggelse.

Integrerat: Med att integrera dagvattenfrågan avses i denna vägledning att en hållbar dagvattenhantering beaktas redan i tidiga skeden. Dagvattenhantering är en av flera aspekter som kommuner har att ta hänsyn till vid planering av ny eller ändring av befintlig bebyggelse. Tidiga skeden kan betyda redan i idéstadier innan eller i samband med exempelvis förstudier i planarbetet. Att integrera kan exempelvis betyda att den hållbara dagvattenhanteringen inarbetas i processer, rutiner, mallar, checklistor etc.

En annan aspekt av integrering är att berörda delar av kommunorganisationen bidrar med kompetens och kunnande som har betydelse för hur dagvattenfrågor kan hanteras vid bebyggelseplanering.

En hållbar dagvattenhantering: Avser här hantering som bidrar till att minimera belastning av förorenat dagvatten till våra yt- och grundvatten och till minskad risk för översvämning som kan leda till skada på miljö, egendom eller samhällsfunktioner.

En hållbar dagvattenhantering förebygger uppkomst av dagvatten, renar förorenat dagvatten, främjar urbana ekosystemtjänster och bidrar till anpassning till ett förändrat klimat.

Detta görs exempelvis genom att nyttja naturbaserade lösningar och genom att utforma stråk och vattenvägar där vatten kan fördröjas och avledas. En hållbar dagvattenhantering bidrar till att bibehålla vattenbalansen i den urbana miljön genom att dagvattnet infiltreras och fördröjs nära källan och nyttjas som en resurs där det är lämpligt.

Påtagliga ändringar: Avser ändring av markytan där kommunen har möjlighet att påverka förutsättningar för infiltration och avrinning som har betydelse för dagvattenhanteringen i ett område. Det kan handla om markarbeten som medför ändringar av markbeläggning eller markytans höjdläge men som inte nödvändigtvis föranleder ny eller ändrad detaljplan.

De kommuner där det finns risk för betydande påverkan av dagvatten på mark, vatten och den fysiska miljön i befintlig bebyggelse, har senast 2025 genomfört en kartläggning och tagit fram handlingsplaner för en hållbar dagvattenhantering samt påbörjat genomförandet av planerna.

Betydande påverkan av dagvatten på den fysiska miljön i befintlig bebyggelse: Avser påverkan, där dagvattnet ger upphov till skador på bebyggelse, infrastruktur eller avbrott i samhällsviktiga funktioner.

Betydande påverkan av dagvatten på mark: Exempel på betydande påverkan på mark kan vara då dagvattenhantering kan leda till ras, skred och erosion. Betydande påverkan på mark kan även gälla om hanteringen av dagvatten leder till att föroreningar frigörs från förorenad mark eller till att mark förorenas. Det kan också handla om dagvattnets påverkan på jordbrukets anläggningar för markavvattning.

Betydande påverkan av dagvatten på vatten: Avser här den påverkan från dagvatten som ensam eller tillsammans med övrig miljöpåverkan bedöms kunna medföra att miljökvalitetsnormer för en vattenförekomst riskerar att inte följas. Med betydande påverkan på vatten avses här även sådan påverkan från dagvatten på yt- och grundvatten som inte omfattas av miljökvalitetsnormer.

Dagvatten: Dagvatten är tillfälliga flöden av exempelvis regnvatten, smältvatten från snö, spolvatten och framträngande grundvatten. Skyfall inkluderas i dagvattenbegreppet.

Hållbar dagvattenhantering: Detta är ett samlingsbegrepp som innefattar många olika delar och lösningar i ett avrinningsområde. Hållbar dagvattenhantering i ny och i befintlig bebyggd miljö innebär att:

  • Minska uppkomsten av dagvatten och minimera behovet av bortledande genom att på lämpliga ställen nyttja genomsläppliga jordarter, bevara befintliga grönytor, anlägga genomsläppliga markmaterial och skapa grönytor. 
  • Nyttja dagvatten som en resurs, som exempelvis till bevattning, gestaltningsändamål och till främjande av ekosystemtjänster.
  • Hantera dagvatten där det uppkommer genom lokala åtgärder som renar ett förorenat dagvatten och reducerar vattenmängderna innan vidare avledning. 
  • Avleda långsamt och säkert. Den avrinning som uppstår vid regn behöver avledas i exempelvis diken, ledningar eller på markytan till en recipient eller annan lämplig plats. 
  • Tillskapa samlad fördröjning vid behov. Med samlad fördröjning avses större dagvattenanläggningar som fördröjer dagvatten inom avrinningssystemet.
  • Tillskapa samlad rening vid behov. Med samlad rening avses större dagvattenanläggningar som renar dagvatten inom avrinningssystemet.
  • Hantera skyfall genom att bygga där det är lämpligt, säkrar rätt höjdsättning av mark och byggnader samt skapar skyfallsytor och skyfallsstråk. 
  • Förvalta dagvattenlösningarna på ett hållbart och långsiktigt sätt.

Kommunövergripande, kommungemensam, kommun/en: Avser kommunala förvaltningar, kommunförbund och kommunägda bolag, till exempel va-huvudman.

Recipient: Avser i denna vägledning yt- eller grundvatten som dagvatten direkt eller indirekt avleds till. Ytvatten inkluderar i detta sammanhang hav, sjöar, vattendrag, våtmarker och andra vattensamlingar.

Att lyckas med hållbar dagvattenhantering

En bred, kommunövergripande samverkan är en förutsättning för att lyckas integrera en hållbar dagvattenhantering från tidig planering till genomförande och driftsättning. Dagvattenfrågan behöver beaktas i samtliga skeden av planerings- och byggprocessen med förvaltningsskedet i åtanke, för att säkerställa att utformning och funktion blir som planerat. En anläggning behöver också kunna förvaltas på ett arbetsmiljömässigt säkert sett.

Ofta behövs en rad utredningar, karteringar, analyser, dialog och förankringssteg för att få till nödvändiga dagvattenlösningar. Vanligtvis behövs flera olika kompetenser som kan tillföra kunskap. Genom att många perspektiv lyfts ökar möjligheten att skapa långsiktigt hållbara dagvattenlösningar.

Under separata rubriker i vägledningen ger vi exempel på styrdokument och rutiner, utredningar och underlag samt löpande arbete, till stöd för att nå etappmålen och en hållbar dagvattenhantering. Några lagkrav att genomföra exemplifierade aktiviteter finns inte, utan det är rekommendationer baserade på goda erfarenheter från olika kommuner. Varje kommun avgör själv vad som kan vara relevant att ta sig an för att stödja det ena, eller båda etappmålen samtidigt. 

Teknikområden, kompetenser och roller som kan beröras av dagvattenfrågan är stadsarkitekter, strategiska stadsutvecklare, planarkitekter, trafikplanerare, vägförvaltare, landskapsarkitekter, landskapsingenjörer, grönområdesplanerare, grönförvaltare, va-huvudmän, säkerhetssamordnare/krisberedskapshandläggare, miljöplanerare, miljösamordnare, miljötillsyn, bygglovshandläggare, klimatanpassningsstrateg, skyfallsstrateg, dagvattenstrateg, dagvatteningenjör, med flera.

I dialog med kommuner så har följande framgångsfaktorer framkommit:  

  • Bygg en bred organisation internt där dagvattenfrågorna diskuteras, med en tydlig beslutsordning och ansvarsfördelning. Arbeta för kommunövergripande förankrade beslut på hög beslutsnivå, för att få mandat och samsyn kring vad som behöver göras.
  • Tidigt skapa en strukturerad arbetsprocess för att säkerställa att dagvattenfrågan inte faller mellan stolarna. Med arbetsprocess avses exempelvis planprocessen, system- och bygghandlingsprocessen.
  • Skapa en gemensam nulägesbild och samsyn kring dagvattenproblematiken, åtgärdsbehoven och förutsättningarna, internt på kommunen, mellan kommuner och med externa aktörer då det behövs. Det kan göras genom att ta fram dagvattenutredningar för olika skeden av planeringsprocessen (översiktsplan, fördjupad översiktsplan, detaljplan) och vid påtagliga ändringar av bebyggelsen. Utredningarna bör utgå ifrån avrinningsområden och ta hänsyn till både dagvattnets kvalitet och kvantitet samt recipientens och avledningssystemens behov.
  • Prioritera bland dagvattenlösningar i samverkan med berörda aktörer, så som verksamhetsutövare, markägare och markavvattningsföretag. Ta bland annat hänsyn till ytbehov, kostnad och tidplaner. Skapa förutsättningar för dagvattenlösningar på kvartersmark och allmän platsmark genom höjdsättning och reservation av ytor. 
  • Projektera och anlägg dagvattenlösningar som går att förvalta på ett långsiktigt, säkert och kostnadseffektivt sätt. Tydliggör ansvarsfördelningen avseende förvaltning av dagvattenåtgärder.
  • Inför rutiner för att följa upp och utvärdera såväl det organisatoriska dagvattenarbetet som de genomförda dagvattenåtgärderna. 

För en hållbar dagvattenhantering är det viktigt att beakta olika regnscenarion och föroreningssituationer. Dagvattenhanteringen bör alltid utgå ifrån de platsspecifika utmaningar som föreligger inom ett avrinningsområde. 

En anläggning för lokalt omhändertagande av dagvatten, en dagvattendamm, ett dagvattenledningsnät, ett dike eller ett skyfallsstråk dimensioneras och utformas på olika sätt utifrån behovet av fördröjning, rening och avledning. Det är därför viktigt att välja lösning utifrån behovet och tydliggöra dagvattenanläggningens syfte, funktion och lämplighet. Exempelvis är syftet med ett grönt tak eller en regnbädd (biofilter) att omhänderta mindre regn och inte att omhänderta ett skyfall.

Nedan sammanställs parametrar som kan påverka dagvattenhanteringens utformning:

  • Ett regn kan vara kortvarigt eller långvarigt, det vill säga pågå under olika lång tid.
  • Ett regn kan vara lågintensivt eller högintensivt, det vill säga allt från ett lätt regn till en kraftig regnskur. 
  • Regnets intensitet och varaktighet kommer att påverka dagvattnets volymer (m3), flöden (l/s) och föroreningsinnehåll (halt: µg/l, belastning: kg/år).
  • Dagvatten kan vara allt från rent till mer eller mindre förorenat. Det kan innehålla olika föroreningar/ämnen i olika halter och mängder beroende på markanvändningen och arean som regnet kommer i kontakt med.
  • Dagvatten kan rinna av långsamt eller snabbt, beroende på markytans egenskaper, som till exempel genomsläpplighet, lutning och råhet, d.v.s. markens flödesmotstånd.
  • Dagvatten kan förekomma i små eller stora mängder och beskrivs som volym (m3). 
  • Dagvattenflöden kan vara små eller stora och beskrivs som liter/sekund (l/s). 
  • Markytans egenskaper, avrinningssystemets art (ledning, dike, markyta) och avrinningsområdets storlek påverkar tillsammans med nederbördsintensiteten flödet i en viss punkt. 

Läs mer om markanvändningens påverkan på vattenkvalitet hos Boverket:

Markanvändningens påverkan på vattenkvalitet - PBL kunskapsbanken - (boverket.se)

Under kapitel 5 i följande rapport kan du läsa mer om parametrar som kan påverka dagvattnets föroreningsinnehåll: 

Kunskapssammanställning Dagvattenkvalitet (svensktvatten.se)

Du hittar mer information om regnets variationer här:

Nederbördsintensitet (smhi.se)

Gemensamma styrdokument och rutiner

Exempel på vad kommuner kan göra för att nå etappmålen och en hållbar dagvattenhantering är att ta fram gemensamma styrdokument, mallar, rutiner och arbetssätt. Det kan till exempel vara en dagvattenstrategi, riktlinje för dagvattenhantering eller en beskrivning av ansvarsfördelningen inom kommunen. Dessa är till för att strukturera, organisera och informera tjänstemän, politiker och andra aktörer inom kommunen.

Gemensamma dokument och rutiner bidrar till samsyn och förståelse för vad som behöver göras och hur det ska utföras i just er kommun. På så vis kommer såväl kommunen själv som exempelvis externa byggaktörer veta vad som förväntas av dem.

Exempel på dokument, mallar och rutiner som kommunen kan ta fram:

En dagvattenstrategi skapar förutsättningar för att nå en hållbar dagvattenhantering och samsyn kring dagvattenfrågan i kommunen. En framgångsfaktor är att strategin tas fram gemensamt inom kommunen och fastställs av kommunfullmäktige. En dagvattenstrategi tydliggör kommunens gemensamma vägval för att nå en hållbar dagvattenhantering och klimatanpassning. Strategin bör gälla för alla kommunens aktiviteter som berör dagvattenhantering, god vattenstatus och översvämningsskydd. 

Vad kan en dagvattenstrategi innehålla?

En dagvattenstrategi kan beskriva en kommungemensam vision (målbild) och en långsiktig plan som leder till att målbilden uppnås, i det här fallet en hållbar dagvattenhantering. Oftast innebär en strategi att någon form av förändringar behöver genomföras inom kommunen. En dagvattenstrategi kan beskriva hur dagvattnet ska hanteras med hänsyn till bebyggelse, flöden, föroreningar, recipientförhållanden, klimatförändringar, långsiktig funktion och underhåll. Ett tips är att göra det tydligt vem som äger strategin, hur den ska följas upp och när den ska revideras.

Förslag till beståndsdelar i en dagvattenstrategi är vision, mål och en kort beskrivning av hur målen kan nås.

Vision: Visionen utgör den övergripande målbilden, det vill säga där kommunen vill befinna sig när strategin är genomförd och uppnådd. Visionen bör inte vara längre än någon eller några meningar och kan innehålla viktiga nyckelord. Visionen bör vara realistisk och utgå ifrån kommunens behov.

Exempel på en visionsformulering: Kommunen har skapat en klimatanpassad kommun där hållbara dagvattenlösningarna ges plats och vi uppnår god status i våra recipienter.

Mål: Målen beskriver tydligt vad som behöver göras för att visionen ska kunna uppnås. Mål skapar drivkraft och fokus och formuleras gemensamt inom kommunen där allas erfarenheter och insikter tas i beaktan. 

Exempel på en målformulering: Kommunen med dess bolag är ett enat team som ser till att det i bebyggelseplaneringen skapas förutsättningar för genomförande av en hållbar dagvattenhantering och klimatanpassning.

Hur målet nås: Vidare kan det vara bra att kortfattat beskriva och ha en plan för hur ni tänker att ni stegvis kan ta er till målet. 

Det exemplifierade målet ovan kan exempelvis nås genom att:

  • Förespråka skapande av naturbaserade dagvattenlösningar framför konventionella underjordiska anläggningar. 
  • Planera stadsmiljön för att tåla tillfällig översvämning av utvalda platser vid skyfall. 
  • Planera för skyfall i befintliga områden.
Att ta fram en dagvattenstrategi

Att ta fram en dagvattenstrategi kan vara en rolig och lärorik process som skapar gemenskap och engagemang. Det behöver inte vara komplicerat då enkla och överskådliga idéer ofta kan vara de bästa. En dagvattenstrategi kan med fördel vara kort och koncis och fokusera på vision och målbild samt vad kommunen behöver göra för att komma dit. Nedan följer förslag på vad som kan vara bra att beakta i en strategiprocess.

  • Utse projektledare och definiera ramarna för er strategi genom att föreslå vad som ska ingå och vad som bör ligga utanför ett strategiarbete.

    Dagvattenstrategier kan se väldigt olika ut. En del kommuner har valt att fördjupa sig i ansvarsfrågan medan andra beskriver tekniska lösningar eller recipienternas åtgärdsbehov. Kanske är det mer effektivt att diskutera och komma överens i ansvarsfrågan i ett annat forum? Kanske bör recipienternas status och åtgärdsbehov beskrivas i ett lokalt åtgärdsprogram? 
  • Lägg gärna upp en plan för när och hur strategin kan antas politiskt. 
  • Skapa en arbetsgrupp som kan bestå av representanter från plan, exploatering, bygglov, miljö, va, trafik, park/vägdrift, va-huvudman (planering och drift) och krisberedskap.

    Eftersom dagvatten är ett gemensamt ansvar och målet är att skapa samverkan och samsyn så kan det vara önskvärt att de olika förvaltningarna är med och bidrar själva. Om det inte är möjligt kan det behövas en projektbudget, inte minst om man vill ta in extern konsulthjälp.
  • Strategiarbetet kan utföras i workshopform och kombineras med kunskapshöjande insatser. Dela erfarenheter och skapa förståelse för olika dagvattenrelaterade utmaningar.  
  • Låt gärna chef/er och politiker tillsammans inleda strategiarbetet och förankra vikten av att arbeta mot en gemensam dagvattenstrategi.
  • När ett utkast till strategi finns framtaget kan det vara bra med ett förankringssteg inom kommunen genom att presentera arbetet för tjänstemän och politiker.

    När strategin är antagen kan den kommuniceras ut på ett seminarium för tjänstemän och politiker.

Exempel på dagvattenstrategier hittar du här:

Dagvattenstrategi, Nacka kommun (nacka.se)

Dagvattenstrategi, Faluns kommun (falun.se)

Dagvattenstrategi, Vimmerby kommun (vimmerby.se)

Som ett stöd i arbetet med att skapa ett strukturerat och tydligt arbetssätt kring dagvatten så har flera kommuner arbetat fram egna riktlinjer eller anvisningar för hur dagvattnet ska hanteras inom den egna kommunen. På samma sätt som dagvattenstrategier kan även dessa se olika ut. En del riktlinjer är politiskt antagna, andra inte. 

Det är viktigt att komma ihåg att riktlinjer inte är bindande och inte ska förväxlas med bindande kommunala föreskrifter. Tillämpningen av riktlinjer för dagvatten behöver bedömas utifrån behov och användas där det är lämpligt. 

Riktlinjer kan innehålla en kombination av kommunens ambitioner och lagkrav, de kan inkludera befintlig och planerad bebyggelse, eller bara det ena, samt innefatta både kvartersmark och/eller allmän platsmark. Riktlinjer kan tillämpas och användas som stöd och vägledning i kommunens hela stadsbyggnadsprocess, från tidig planering till genomförande och förvaltning. 

Viktigt att tänka på när riktlinjer eller anvisningar tas fram är att ansvarsfrågan berörs och tydliggörs så att respektive förvaltning och eventuellt bolag känner till sitt ansvarsområde. En del riktlinjer beskriver vilka krav som kommunen vill ställa på allmän platsmark, fastighetsägare, exploatör. Vissa kommuner har även angivit dimensioneringsanvisningar och funktionskrav för olika dagvattenanläggningar. Exempel på åtgärder och principlösningar kan också inkluderas. 

Nedan följer ett antal exempel på riktlinjer.

Dagvattenhandbok, Göteborgs kommun (goteborg.se)

Riktlinje för hållbar dagvattenhantering, Norrköpings komun (norrkoping.se)

Riktlinjer för dagvattenhantering, Stockholm Vatten och avfall (stockholmvattenochavfall.se)

Dagvattenhantering är en fråga som berör många olika aktörer i olika skeden av samhällsbyggnadsprocessen. Att många berörs innebär att ansvaret för dagvattenhanteringen kan vara delat och upplevs många gånger som komplext. 

En del kommuner beskriver ansvarsfördelningen i sina dagvattenstrategier eller riktlinjer, andra har separata överenskommelser antagna på tjänstemanna- eller politisk nivå. En rekommendation är att ta fram någon form av skriftlig kommungemensam överenskommelse. Det kan vara bra att beakta såväl planeringsprocessen som förvaltningsskedet i överenskommelsen. Detaljeringsgraden kan variera, vilket innebär att den enskilda kommunen kan behöva definiera nivån och omfattningen på överenskommelsen. 

En väg framåt kan vara att kommunen gemensamt tar fram en beskrivning över vem som har det formella ansvaret för dagvatten i ett visst planeringsskede (plan-, genomförande- eller förvaltningsskede) eller på en viss plats. Beskrivningen kan inkludera principer för dagvattensystem inom och utanför verksamhetsområde för dagvatten. Det kan även vara lämpligt att beskriva vem som har vilket ansvar avseende anläggningar för lokalt omhändertagande av dagvatten på allmän plats, system för avledning, åtgärder för samlad rening och fördröjning samt skyfallssäkring. 

I vissa fall kan ansvarsfördelningen behöva beskrivas utifrån ett antal principlösningar. Det kan exempelvis handla om anläggningar för lokalt omhändertagande av dagvatten på allmän plats och multifunktionella ytor där en överenskommelse mellan park- och vägförvaltaren eller mellan kommunen och va-huvudmannen kan behöva ordnas. Det kan vara till stor hjälp att komplettera texter med ett antal illustrerade exempel. 

Nedan följer ett antal exempel på hur olika kommuner har valt att beskriva ansvarsfördelningen i planeringen, genomförandet och förvaltningsskedet. 

Dagvatten och system, Stockholm Vatten och Avfall (stockholmvattenochavfall.se)

Dagvattenhandbok 2018, Växjö kommun (vaxjo.se)

Dagvatten och skyfall i stadsplaneringen, Göteborgs Stad (goteborg.se)

Det finns många olika naturbaserade och tekniska lösningar som kan bidra till en hållbar dagvattenhantering. Valet av lösning behöver alltid utgå ifrån platsens förutsättningar och de behov som finns inom avrinningsområdet. Många kommuner har valt att ta fram exempelsamlingar för att visualisera och beskriva exempel på möjliga dagvattenåtgärder på kvartersmark och allmän plats.

Dagvatten, en exempelsamling (uppsalavatten.se) 

Goda exempel på dagvattenlösningar i Stockholms län (godaexempel.dagvattenguiden.se)

Gestaltning av dagvatten - exempel och framgångsfaktorer (ltu.se) 

Checklistor, rapportmallar och typritningar kan ge vägledning för vad en kommun anser ska finnas med i en dagvattenutredning eller på en ritning. Dessa kan bidra till att arbetet utförs på ett tidseffektivt, enhetligt och kvalitetssäkrat sätt.

Rapportmallar kan förtydliga hur utredningar kan disponeras eller hur systemlösningar och dimensioneringsdata bör redovisas. Checklistor möjliggör att viktiga punkter inte glöms bort. Beroende på planerings- eller genomförandefas och unika förutsättningar i det enskilda projektet kan utredningarna och checkpunkterna bli olika omfattande. 

Typritningar och tekniska handböcker kan vara till stor hjälp men kräver sakkompetens vid förarbete och förståelse för hur dessa bör användas. En risk kan vara att typritningar kopieras rakt av i ett projekteringsskede utan vidare eftertanke, vilket då riskerar att resultera i en lösning som varken är lokalanpassad, långsiktig hållbar eller i vissa fall inte ens genomförbar. Det är av stor vikt att en anläggnings syfte är tydligt och att utformningen anpassas efter de platsspecifika förutsättningarna. 

Förslag på checklistor och mallar att arbeta med: 

  • Checklista för dagvattenutredning i detaljplan.
  • Mall för dagvattenutredning i detaljplan.
  • Checklista för bygglov och tekniskt samråd.
  • Mall för dagvattenberäkningar och lösningar på kvartersmark 
  • Projekteringsanvisningar och teknisk handbok för va-anläggningar och allmänna anläggningar samt typritningar.
  • Mall för tekniskt PM i systemhandlings- och bygghandlingsprojektering.

Checklistor och rapportmallar för dagvattenutredningar (stockholmvattenochavfall.se)

Checklista för dagvattenutredningar (uppsalavatten.se)

Planprocessen för dagvatten och skyfall, Göteborgs Stad - inloggning med bankID krävs (goteborg.se)

Utredningar och planeringsunderlag

Utredningar och planeringsunderlag är kunskapsunderlag som tas fram för att visa på förutsättningar, utmaningar, risker och behov av åtgärder. Utredningar och planeringsunderlag bör utgå från avrinningsområden samt fysiska och naturliga förutsättningar. De kan beskriva dagvattnets kvalitet, kvantitet och rinnvägar samt föreslå nödvändiga åtgärder för rening, fördröjning och avledning ovan och under mark.

Ta gärna reda på vilket utredningsbehov ett specifikt projekt har genom att till exempel intervjua anställda inom kommunen, inventera befintligt underlag och öppna datakällor. Utredningarna kan även vara ett stöd i den fysiska planeringen.

Nedan ges exempel på utredningar som kan behövas:

För att minska dagvattnets recipientpåverkan och möta de krav som ställs i bland annat EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) och badvattendirektivet (2006/7/EG) har behovet av dagvattenrening ökat. Hur stort behovet av rening är kan utredas utifrån ett recipientperspektiv. 

Inom ramen för vattenförvaltningen tar idag många kommuner fram lokala åtgärdsprogram för sina vattenförekomster. De lokala åtgärdsprogrammen kan behöva tas fram i samarbete mellan kommuner, då avrinningsområden kan sträcka sig över kommungränser.  

Ett lokalt åtgärdsprogram kan beskriva recipientpåverkan från dagvatten och andra källor så som internbelastning, enskilda avlopp och bräddningar från pumpstationer. Åtgärdsprogrammen beskriver vad som behöver göras inom ett visst avrinningsområde för att nå en önskad miljökvalitet i vattenförekomsten. 

Lokala åtgärdsprogram kan användas som underlag i kommunens översikts- och detaljplanering och utgör verktyg för att kunna planera för och reservera markområden för nödvändiga dagvattenåtgärder. Lokala åtgärdsprogram kan även utgöra underlag till en handlingsplan för hållbar dagvattenhantering. 

Hos Boverket kan du läsa mer om miljökvalitetsnormer för vatten i översiktsplaneringen:

Hantera miljökvalitetsnormer för vatten i översiktsplaneringen - PBL kunskapsbanken (boverket.se)

Se faktarutorna: 

  • Bekanta dig med kommunens vattenförekomster – Handledning
  • Utrymmeskrävande åtgärder i webbdatabasen VISS – Dagvatten

Läs mer om miljökvalitetsnormer och lokala åtgärdsprogram hos Boverket:

Underlag för att följa MKN - PBL kunskapsbanken (boverket.se)

I vatteninformationssystemet Sverige (VISS) kan du läsa mer om Sveriges vattenförekomster. Här hittar du kartor och information om bland annat statusklassning, miljökvalitetsnormer, förslag på åtgärder och miljöövervakningsdata.

Välkommen till VISS (lansstyrelsen.se)

Inom projektet Rich waters har bland annat myndigheter, länsstyrelser och kommuner gemensamt tagit fram en handbok för strategisk kommunal vattenplanering. Handboken är ett verktyg för kommuner som vill komma igång med eller utveckla sitt vattenarbete på ett integrerat och sammanhållet sätt. Handboken är omfattande och sträcker sig över stora delar av vattensektorn. Mer information om vad lokala åtgärdsprogram kan beskriva finns här: 

Vattenplanering Lokala åtgärdsprogram – förslag till disposition (Bilaga 4h Handbok för vattenplanering) (richwaters.se)

En lågpunktskartering visar potentiella översvämningsområden vid kraftig nederbörd och är ett enklare underlag än en skyfallskartering. En lågpunktskartering, ibland kallad för ”blue-spot analys”, kan ge en första indikation om potentiella problemområden som behöver beaktas och eventuellt utredas ytterligare under planeringsprocessen. 

Vid lokalisering av dagvattenanläggningar så behöver det beaktas att det tekniska avrinningsområdet för dagvatten, bestående av bland annat ledningsnät, kan se annorlunda ut än det topografiska avrinningsområdet. 

Med GIS-programvara kan lågpunkter i terrängen identifieras och man får fram utbredning, volym och djup för respektive lågpunkt samt flödesvägar till och mellan lågpunkterna. 

Då lågpunktskarteringar inte är kopplade till ett regn med en specifik volym eller återkomsttid kan inte riskerna kvantifieras. Lågpunktskarteringar tar inte hänsyn till markens infiltrationsförmåga eller ledningsnätets kapacitet. Det går därmed inte att ange en sannolikhet eller varaktighet för de översvämningsdjup som visas. Flöden kan inte beräknas och översvämningens tidsförlopp går inte att studera. 

Du kan läsa mer om lågpunkts- och skyfallskarteringar i MSBs Vägledning för skyfallskartering samt under kapitlet skyfallskartering och skyfallssäkring. 

Vägledning för skyfallskartering - Tips för genomförande och exempel på användning (msb.se)

I länsstyrelsens geodatakatalog hittar du information om utförda lågpunkts- och skyfallskarteringar. Här kan du ladda ner filer och rapporter när du söker på skyfall:

Geodatakatalogen (lansstyrelsen.se)

Det kan vara en stor utmaning att planera för skyfallshantering inom befintlig och ny bebyggelse. Kommuner är olika sårbara vilket innebär att varje kommun behöver identifiera sina utmaningar, lokala förutsättningar och behov av utredningar för att hantera skyfall. 

För att förebygga och minska risken för negativa konsekvenser av skyfall behöver kommunen ha kännedom om översvämningsrisker som finns i den bebyggda miljön. En riskanalys kan bidra till att se över om det finns risk för att infrastruktur skadas, viktiga samhällsfunktioner slås ut eller framkomlighet hindras. En riskanalys kan även visa på om det finns risk för människors hälsa och miljön. Till vilken nivå samhället ska skyddas, till vilket pris och till när, är frågor som behöver tas hänsyn till i planeringen.

För mer vägledning kopplat till skyfall så finns inspirerande inslag om skyfallsplanering på ett av Boverkets inspelade webbinarium.

Webbseminarium om ”Planering för en god livsmiljö” (boverket.se)

För stöd kring riskbedömning, som innefattar skyfall, i översiktsplanen:

Bedömning av översvämningsrisk - PBL kunskapsbanken (boverket.se)

För information om underlag för bedömning av översvämningsrisk vid skyfall: 

Översvämning skyfall - PBL kunskapsbanken (boverket.se)

Boverkets vägledning för tillsyn av översvämningsrisk i detaljplan:

Stöd till Länsstyrelsen vid riskbedömning - PBL kunskapsbanken (boverket.se)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en vägledning för skyfallskartering. Den beskriver hela processen från planering till uppföljning för att hitta vägen mot den skyfallståliga staden.

Vägledning för skyfallskartering - Tips för genomförande och exempel på användning (msb.se) 

Länsstyrelserna i Stockholm och Västra Götaland har tillsammans tagit fram Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall. Faktabladet innehåller en vägledning för hantering av översvämningsrisk i fysisk planering. Vägledningen beskriver hur översvämning till följd av skyfall konkret kan hanteras i enskilda detaljplaner och i samtliga skeden i planprocessen. Vägledningen hanterar inte översvämning från havet, sjöar eller vattendrag. 

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall – stöd i fysisk planering (lansstyrelsen.se)

Länsstyrelserna har även tagit fram en Checklista för klimatanpassning i fysisk planering som beskriver hur ökad nederbörd och förändrade flöden kan beaktas i översiktsplan och detaljplan:

Checklista för klimatanpassning i fysisk planering – ett verktyg för handläggare på kommun och länsstyrelse (lansstyrelsen.se)

Exempel på skyfallsplaner:

Skyfallsplan för Malmö (mynewsdesk.se)

Skyfallsplan för Vellinge kommun (vellinge.se)

Skyfallsplan för Mörbylånga kommun (morbylanga.se) 

Då markens vatteninnehåll kan påverka markstabiliteten så finns risk för skred i samband med snösmältning, tjällossning och under perioder då det regnat mycket. Skred är en naturlig process som kan påverkas genom människans ingrepp och med det kan markstabiliteten försämras.

Avverkning av träd/skog medför att nederbörd som tidigare stannat på trädkronor och därifrån avdunstat, når markytan. Vatten som tidigare sugits upp av trädens rötter, rinner av på markytan istället för att sugas upp. Risken för erosion ökar då på slänter och i sluttningar. Ökad tillrinning till vattendrag kan bland annat leda till ökad erosion i strandzonen. 

Inom arbetet med att nå en hållbar dagvattenhantering kan det behöva beaktas hur infiltration av dagvatten och dagvattenflöden kan påverka risken för skred och erosion. 

Ett antal myndigheter har tillsammans tagit fram vägledning och en webbaserad karttjänst för bedömning av risker för skred, ras och erosion. Underlagen bidrar till en säker och långsiktigt hållbar markanvändning och samhällsplanering. Karteringarna är oftast utförda på en översiktlig nivå. De ger indikationer på områden där det kan behövas mer detaljerade undersökningar av dagvattnets påverkan på risken för skred och erosion.

I vägledningen har myndigheterna samordnat informationen i sina underlag och beskrivit hur de kan användas. Underlagen består av rapporter, kartor och GIS-data och visas i den webbaserade kartvisningstjänsten. 

Skred och ras (sgu.se)

Vägledning: Kartunderlag om ras, skred och erosion (sgi.se)

Dagvatten från den bebyggda miljön avleds ibland via befintlig markavvattningsanläggning. Därför är det viktigt att ta med enskilda och samfällda markavvattningsanläggningar tidigt i planeringen av ny bebyggelse. Dels för att mängden vatten och föroreningar inte får öka, dels för att få rätt till att avleda dagvatten via markavvattningsföretaget och hantera påverkan tillsammans med de som äger anläggningen.

Om dagvatten ska avledas till ett befintligt markavvattningsföretag behöver markavvattningsföretagets krav beaktas. Ofta är de kraven som ställs svåra att uppnå i bebyggelsemiljön varför dagvatten från nya planområden behöver fördröjas och utflödet anpassas. I vissa fall kan det vara aktuellt att ändra på ett markavvattningsföretag i andra fall kan markavvattningsföretaget behöva inaktiveras.

För att undvika svårigheter i detaljplaneringen kan det vara bra att utföra en kommunövergripande inventering av befintliga markavvattningsföretag och markera dessa på en karta med information om de begränsningar som finns. I länsstyrelsens planeringskatalog finns vattenarkivet med information om markavvattningsföretag:

Planeringskatalogen (lansstyrelsen.se)

Nedan hittar du länkar till ytterligare information om markavvattning. 

Naturvårdsverkets vägledning om markavvattning

Jordbruksverkets information om Vattenverksamhet och vattenanläggningar (jordbruksverket.se)

Jordbruksverkets rapport om Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat (jordbruksverket.se) 

Dagvatten och åkermark - Tips och råd (lansstyrelsen.se)

Löpande dagvattenarbete och fysisk planering

Här avses aktiviteter som utförs i det dagliga arbetet eller vilka är regelbundet återkommande. Här föreslås rutiner och arbetssätt i planerings- och genomförandefas. Aktiviteterna syftar även till ökad kunskap, engagemang och samsyn internt och externt.

  • Dagvatten i fysisk planering  
  • Dagvatten i genomförandet 
  • Drift och underhåll av dagvattenanläggningar 
  • Kunskapshöjande insatser internt och externt 
  • Kommunikation internt och externt
  • Resurser 

Kommande uppdatering

Vägledning om löpande dagvattenarbete och fysisk planering avses att kompletteras under hösten 2022.

Om vägledningen

Vägledningens syfte är att stötta kommunerna i arbetet med att nå följande två etappmål om dagvatten och en hållbar dagvattenhantering: 

  1. Alla kommuner har senast 2023 integrerat en hållbar dagvattenhantering i planläggning av ny bebyggelse eller vid påtagliga ändringar av befintlig bebyggelse.
  2. De kommuner där det finns risk för betydande påverkan av dagvatten på mark, vatten och den fysiska miljön i befintlig bebyggelse, har senast 2025 genomfört en kartläggning och tagit fram handlingsplaner för en hållbar dagvattenhantering samt påbörjat genomförandet av planerna.

Målet med vägledningen är att ge stöd till kommunerna och andra aktörer, som exempelvis byggherrar, verksamhetsutövare och markägare, i arbetet med att integrera en hållbar dagvattenhantering i planläggning av ny bebyggelse eller vid ändringar av befintlig bebyggelse. Vägledningen ska även ge stöd för att integrera en hållbar dagvattenhantering där det finns risk för betydande påverkan av dagvatten på mark, vatten och den fysiska miljön i befintlig bebyggelse.

Vägledningen utgår ifrån gällande lagstiftning och avser att beskriva olika verktyg, processer och arbetssätt som kan hjälpa till att skapa rätt förutsättningar och underlag för att nå etappmålen för dagvatten.

Inriktningen och utformningen på vägledningen baseras på behov som kommuner uttryckt i dialog med Naturvårdsverket och Boverket. Vägledningen är helt webbaserad och utgörs av flera delar som publiceras på hemsidan. 

Etappmål är delmål inom det svenska miljömålssystemet. De identifierar en önskad samhällsomställning och de visar på steg att ta för att bidra till att nå miljökvalitetsmål och generationsmålet. Etappmålen om dagvatten syftar till att främja en hållbar dagvattenhantering som bidrar till att anpassa samhället till ett förändrat klimat, minska spridning av föroreningar och näringsämnen och ta tillvara vattnet som en resurs. De två beslutade etappmålen om dagvatten är delmål i riktning mot flera olika miljökvalitetsmål. 

Mer om miljökvalitetsmål och etappmål finns att läsa på; 

Sveriges miljömål (naturvardsverket.se)

För att visa på hur genomförandet av miljöarbetet går så följs miljökvalitetsmål och etappmål upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. För de två beslutade etappmålen om dagvatten finns inte några fastslagna indikatorer att följa upp inom den årliga uppföljningen utan en bedömning görs om etappmålen kan nås. 

Mer om den årliga uppföljningen av miljömål och etappmål finns att läsa på;

Miljömålen (naturvardsverket.se)

Relaterad vägledning