Vägledning

Hållbar dagvattenhantering

Ett barn som går mellan sina föräldrar i regnet. Sandhamn Stockholms skärgård

Vägledning om hållbar dagvattenhantering, till stöd för att nå etappmål om dagvatten.

Två av regeringens beslutade etappmål ska bidra till en hållbar dagvattenhantering. Denna vägledning syftar till att stötta kommunerna i arbetet med att nå dessa mål. Här beskrivs olika verktyg, processer och arbetssätt som kan bidra till att skapa underlag och förutsättningar för att nå målen. Vägledningen utgår från gällande lagstiftning.

Sidan vänder sig till

Kommuner i arbetet med att integrera en hållbar dagvattenhantering i planläggning samt som stöd inför kartläggning och framtagande av handlingsplaner.

Bra att veta

Inriktningen och utformningen på vägledningen baseras på behov som kommuner uttryckt. Vägledningen har tagits fram i samverkan mellan Boverket och Naturvårdsverket. Samverkan har även skett med andra berörda myndigheter.  

Aktuellt inom dagvatten

Regeringen beslutade våren 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över kommunens skyldighet att ordna vattentjänster enligt 6 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster och frågor om små avlopp. En statlig utredning startade 2018, lagförslag överlämnades i Prop. 2021/22:208 och riksdagsbeslut fattades 22 juni 2022. Beslutade lagändringar träder i kraft den 1 januari 2023.

Vägar till hållbara vattentjänster (riksdagen.se)

Regeringen beslutade i oktober 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över möjligheter att förenkla och förtydliga på vilket sätt miljökvalitetsnormer för vatten ska få genomslag vid planläggning och prövning enligt plan- och bygglagen.

Syftet är för det första att förenkla och förtydliga på vilket sätt miljökvalitetsnormer för vatten ska få genomslag vid planläggning och prövning enligt plan- och bygglagen på ett sätt som motsvarar kraven i EU-rätten och underlättar kommunernas tillämpning av dessa krav. För det andra är syftet att ge kommunerna de verktyg som behövs för att säkerställa att de krav på miljömässigt och ekonomiskt hållbara lösningar för dag- och dricksvatten som ställs vid planläggning och prövning enligt plan- och bygglagen kan genomföras i dag och vid ett förändrat klimat.

Utredningen ska lämna sitt betänkande senast den 20 juni 2023.

Vattenfrågor vid planläggning och byggande (regeringen.se)

Begreppsförklaringar

För att undvika olika tolkningar av etappmålsformuleringarna har Naturvårdsverket och Boverket här beskrivit myndigheternas uppfattning av begrepp och formuleringar i etappmålen.

Alla kommuner har senast 2023 integrerat en hållbar dagvattenhantering i planläggning av ny bebyggelse eller vid påtagliga ändringar av befintlig bebyggelse.

Integrerat: Med att integrera dagvattenfrågan avses i denna vägledning att en hållbar dagvattenhantering beaktas redan i tidiga skeden. Dagvattenhantering är en av flera aspekter som kommuner har att ta hänsyn till vid planering av ny eller ändring av befintlig bebyggelse. Tidiga skeden kan betyda redan i idéstadier innan eller i samband med exempelvis förstudier i planarbetet. Att integrera kan exempelvis betyda att den hållbara dagvattenhanteringen inarbetas i processer, rutiner, mallar, checklistor etc.

En annan aspekt av integrering är att berörda delar av kommunorganisationen bidrar med kompetens och kunnande som har betydelse för hur dagvattenfrågor kan hanteras vid bebyggelseplanering.

En hållbar dagvattenhantering: Avser här hantering som bidrar till att minimera belastning av förorenat dagvatten till våra yt- och grundvatten och till minskad risk för översvämning som kan leda till skada på miljö, egendom eller samhällsfunktioner.

En hållbar dagvattenhantering förebygger uppkomst av dagvatten, renar förorenat dagvatten, främjar urbana ekosystemtjänster och bidrar till anpassning till ett förändrat klimat.

Detta görs exempelvis genom att nyttja naturbaserade lösningar och genom att utforma stråk och vattenvägar där vatten kan fördröjas och avledas. En hållbar dagvattenhantering bidrar till att bibehålla vattenbalansen i den urbana miljön genom att dagvattnet infiltreras och fördröjs nära källan och nyttjas som en resurs där det är lämpligt.

Påtagliga ändringar: Avser ändring av markytan där kommunen har möjlighet att påverka förutsättningar för infiltration och avrinning som har betydelse för dagvattenhanteringen i ett område. Det kan handla om markarbeten som medför ändringar av markbeläggning eller markytans höjdläge men som inte nödvändigtvis föranleder ny eller ändrad detaljplan.

De kommuner där det finns risk för betydande påverkan av dagvatten på mark, vatten och den fysiska miljön i befintlig bebyggelse, har senast 2025 genomfört en kartläggning och tagit fram handlingsplaner för en hållbar dagvattenhantering samt påbörjat genomförandet av planerna.

Betydande påverkan av dagvatten på den fysiska miljön i befintlig bebyggelse: Avser påverkan, där dagvattnet ger upphov till skador på bebyggelse, infrastruktur eller avbrott i samhällsviktiga funktioner.

Betydande påverkan av dagvatten på mark: Exempel på betydande påverkan på mark kan vara då dagvattenhantering kan leda till ras, skred och erosion. Betydande påverkan på mark kan även gälla om hanteringen av dagvatten leder till att föroreningar frigörs från förorenad mark eller till att mark förorenas. Det kan också handla om dagvattnets påverkan på jordbrukets anläggningar för markavvattning.

Betydande påverkan av dagvatten på vatten: Avser här den påverkan från dagvatten som ensam eller tillsammans med övrig miljöpåverkan bedöms kunna medföra att miljökvalitetsnormer för en vattenförekomst riskerar att inte följas. Med betydande påverkan på vatten avses här även sådan påverkan från dagvatten på yt- och grundvatten som inte omfattas av miljökvalitetsnormer.

Dagvatten: Dagvatten är, enligt Prop. 2005/06:78, tillfälliga flöden av exempelvis regnvatten, smältvatten från snö, spolvatten och framträngande grundvatten. Skyfall inkluderas i dagvattenbegreppet.

Hållbar dagvattenhantering: Detta är ett samlingsbegrepp som innefattar många olika delar och lösningar i ett avrinningsområde. Hållbar dagvattenhantering i ny och i befintlig bebyggd miljö innebär att:

  • Minska uppkomsten av dagvatten och minimera behovet av bortledande genom att på lämpliga ställen nyttja genomsläppliga jordarter, bevara befintliga grönytor, anlägga genomsläppliga markmaterial och skapa grönytor. 
  • Nyttja dagvatten som en resurs, som exempelvis till bevattning, gestaltningsändamål och till främjande av ekosystemtjänster.
  • Hantera dagvatten där det uppkommer genom lokala åtgärder som renar ett förorenat dagvatten och reducerar vattenmängderna innan vidare avledning. 
  • Avleda långsamt och säkert. Den avrinning som uppstår vid regn behöver avledas i exempelvis diken, ledningar eller på markytan till en recipient eller annan lämplig plats. 
  • Tillskapa samlad fördröjning vid behov. Med samlad fördröjning avses större dagvattenanläggningar som fördröjer dagvatten inom avrinningssystemet.
  • Tillskapa samlad rening vid behov. Med samlad rening avses större dagvattenanläggningar som renar dagvatten inom avrinningssystemet.
  • Hantera skyfall genom att bygga där det är lämpligt, säkrar rätt höjdsättning av mark och byggnader samt skapar skyfallsytor och skyfallsstråk. 
  • Förvalta dagvattenlösningarna på ett hållbart och långsiktigt sätt.

Kommunövergripande, kommungemensam, kommun/en: Avser kommunala förvaltningar, kommunförbund och kommunägda bolag, till exempel va-huvudman.

Recipient: Avser i denna vägledning yt- eller grundvatten som dagvatten direkt eller indirekt avleds till. Ytvatten inkluderar i detta sammanhang hav, sjöar, vattendrag, våtmarker och andra vattensamlingar.

Att lyckas med hållbar dagvattenhantering

En bred, kommunövergripande samverkan är en förutsättning för att lyckas integrera en hållbar dagvattenhantering från tidig planering till genomförande och driftsättning. Dagvattenfrågan behöver beaktas i samtliga skeden av planerings- och byggprocessen med förvaltningsskedet i åtanke, för att säkerställa att utformning och funktion blir som planerat. En anläggning behöver också kunna förvaltas på ett arbetsmiljömässigt säkert sett.

Ofta behövs en rad utredningar, karteringar, analyser, dialog och förankringssteg för att få till nödvändiga dagvattenlösningar. Vanligtvis behövs flera olika kompetenser som kan tillföra kunskap. Genom att många perspektiv lyfts ökar möjligheten att skapa långsiktigt hållbara dagvattenlösningar.

Under separata rubriker i vägledningen ger vi exempel på styrdokument och rutiner, utredningar och underlag samt löpande arbete, till stöd för att nå etappmålen och en hållbar dagvattenhantering. Några lagkrav att genomföra exemplifierade aktiviteter finns inte, utan det är rekommendationer baserade på goda erfarenheter från olika kommuner. Varje kommun avgör själv vad som kan vara relevant att ta sig an för att stödja det ena, eller båda etappmålen samtidigt. 

Teknikområden, kompetenser och roller som kan beröras av dagvattenfrågan är stadsarkitekter, strategiska stadsutvecklare, planarkitekter, trafikplanerare, vägförvaltare, landskapsarkitekter, landskapsingenjörer, grönområdesplanerare, grönförvaltare, va-huvudmän, säkerhetssamordnare/krisberedskapshandläggare, miljöplanerare, miljösamordnare, miljötillsyn, bygglovshandläggare, klimatanpassningsstrateg, skyfallsstrateg, dagvattenstrateg, dagvatteningenjör, med flera.

I dialog med kommuner så har följande framgångsfaktorer framkommit:  

  • Bygg en bred organisation internt där dagvattenfrågorna diskuteras, med en tydlig beslutsordning och ansvarsfördelning. Arbeta för kommunövergripande förankrade beslut på hög beslutsnivå, för att få mandat och samsyn kring vad som behöver göras.
  • Tidigt skapa en strukturerad arbetsprocess för att säkerställa att dagvattenfrågan inte faller mellan stolarna. Med arbetsprocess avses exempelvis planprocessen, system- och bygghandlingsprocessen.
  • Skapa en gemensam nulägesbild och samsyn kring dagvattenproblematiken, åtgärdsbehoven och förutsättningarna, internt på kommunen, mellan kommuner och med externa aktörer då det behövs. Det kan göras genom att ta fram dagvattenutredningar för olika skeden av planeringsprocessen (översiktsplan, fördjupad översiktsplan, detaljplan) och vid påtagliga ändringar av bebyggelsen. Utredningarna bör utgå ifrån avrinningsområden och ta hänsyn till både dagvattnets kvalitet och kvantitet samt recipientens och avledningssystemens behov.
  • Prioritera bland dagvattenlösningar i samverkan med berörda aktörer, så som verksamhetsutövare, markägare och markavvattningsföretag. Ta bland annat hänsyn till ytbehov, kostnad och tidplaner. Skapa förutsättningar för dagvattenlösningar på kvartersmark och allmän platsmark genom höjdsättning och reservation av ytor. 
  • Projektera och anlägg dagvattenlösningar som går att förvalta på ett långsiktigt, säkert och kostnadseffektivt sätt. Tydliggör ansvarsfördelningen avseende förvaltning av dagvattenåtgärder.
  • Inför rutiner för att följa upp och utvärdera såväl det organisatoriska dagvattenarbetet som de genomförda dagvattenåtgärderna. 

För en hållbar dagvattenhantering är det viktigt att beakta olika regnscenarion och föroreningssituationer. Dagvattenhanteringen bör alltid utgå ifrån de platsspecifika utmaningar som föreligger inom ett avrinningsområde. 

En anläggning för lokalt omhändertagande av dagvatten, en dagvattendamm, ett dagvattenledningsnät, ett dike eller ett skyfallsstråk dimensioneras och utformas på olika sätt utifrån behovet av fördröjning, rening och avledning. Det är därför viktigt att välja lösning utifrån behovet och tydliggöra dagvattenanläggningens syfte, funktion och lämplighet. Exempelvis är syftet med ett grönt tak eller en regnbädd (biofilter) att omhänderta mindre regn och inte att omhänderta ett skyfall.

Nedan sammanställs parametrar som kan påverka dagvattenhanteringens utformning:

  • Ett regn kan vara kortvarigt eller långvarigt, det vill säga pågå under olika lång tid.
  • Ett regn kan vara lågintensivt eller högintensivt, det vill säga allt från ett lätt regn till en kraftig regnskur. 
  • Regnets intensitet och varaktighet kommer att påverka dagvattnets volymer (m3), flöden (l/s) och föroreningsinnehåll (halt: µg/l, belastning: kg/år).
  • Dagvatten kan vara allt från rent till mer eller mindre förorenat. Det kan innehålla olika föroreningar/ämnen i olika halter och mängder beroende på markanvändningen och arean som regnet kommer i kontakt med.
  • Dagvatten kan rinna av långsamt eller snabbt, beroende på markytans egenskaper, som till exempel genomsläpplighet, lutning och råhet, d.v.s. markens flödesmotstånd.
  • Dagvatten kan förekomma i små eller stora mängder och beskrivs som volym (m3). 
  • Dagvattenflöden kan vara små eller stora och beskrivs som liter/sekund (l/s). 
  • Markytans egenskaper, avrinningssystemets art (ledning, dike, markyta) och avrinningsområdets storlek påverkar tillsammans med nederbördsintensiteten flödet i en viss punkt. 

Läs mer om markanvändningens påverkan på vattenkvalitet hos Boverket:

Markanvändningens påverkan på vattenkvalitet - PBL kunskapsbanken - (boverket.se)

Under kapitel 5 i följande rapport kan du läsa mer om parametrar som kan påverka dagvattnets föroreningsinnehåll: 

Kunskapssammanställning Dagvattenkvalitet (svensktvatten.se)

Du hittar mer information om regnets variationer här:

Nederbördsintensitet (smhi.se)

Gemensamma styrdokument och rutiner

Exempel på vad kommuner kan göra för att nå etappmålen och en hållbar dagvattenhantering är att ta fram gemensamma styrdokument, mallar, rutiner och arbetssätt. Det kan till exempel vara en dagvattenstrategi, riktlinje för dagvattenhantering eller en beskrivning av ansvarsfördelningen inom kommunen. Dessa är till för att strukturera, organisera och informera tjänstemän, politiker och andra aktörer inom kommunen.

Gemensamma dokument och rutiner bidrar till samsyn och förståelse för vad som behöver göras och hur det ska utföras i just er kommun. På så vis kommer såväl kommunen själv som exempelvis externa byggaktörer veta vad som förväntas av dem.

Exempel på dokument, mallar och rutiner som kommunen kan ta fram:

En dagvattenstrategi skapar förutsättningar för att nå en hållbar dagvattenhantering och samsyn kring dagvattenfrågan i kommunen. En framgångsfaktor är att strategin tas fram gemensamt inom kommunen och fastställs av kommunfullmäktige. En dagvattenstrategi tydliggör kommunens gemensamma vägval för att nå en hållbar dagvattenhantering och klimatanpassning. Strategin bör gälla för alla kommunens aktiviteter som berör dagvattenhantering, god vattenstatus och översvämningsskydd. 

Vad kan en dagvattenstrategi innehålla?

En dagvattenstrategi kan beskriva en kommungemensam vision (målbild) och en långsiktig plan som leder till att målbilden uppnås, i det här fallet en hållbar dagvattenhantering. Oftast innebär en strategi att någon form av förändringar behöver genomföras inom kommunen. En dagvattenstrategi kan beskriva hur dagvattnet ska hanteras med hänsyn till bebyggelse, flöden, föroreningar, recipientförhållanden, klimatförändringar, långsiktig funktion och underhåll. Ett tips är att göra det tydligt vem som äger strategin, hur den ska följas upp och när den ska revideras.

Förslag till beståndsdelar i en dagvattenstrategi är vision, mål och en kort beskrivning av hur målen kan nås.

Vision: Visionen utgör den övergripande målbilden, det vill säga där kommunen vill befinna sig när strategin är genomförd och uppnådd. Visionen bör inte vara längre än någon eller några meningar och kan innehålla viktiga nyckelord. Visionen bör vara realistisk och utgå ifrån kommunens behov.

Exempel på en visionsformulering: Kommunen har skapat en klimatanpassad kommun där hållbara dagvattenlösningarna ges plats och vi uppnår god status i våra recipienter.

Mål: Målen beskriver tydligt vad som behöver göras för att visionen ska kunna uppnås. Mål skapar drivkraft och fokus och formuleras gemensamt inom kommunen där allas erfarenheter och insikter tas i beaktan. 

Exempel på en målformulering: Kommunen med dess bolag är ett enat team som ser till att det i bebyggelseplaneringen skapas förutsättningar för genomförande av en hållbar dagvattenhantering och klimatanpassning.

Hur målet nås: Vidare kan det vara bra att kortfattat beskriva och ha en plan för hur ni tänker att ni stegvis kan ta er till målet. 

Det exemplifierade målet ovan kan exempelvis nås genom att:

  • Förespråka skapande av naturbaserade dagvattenlösningar framför konventionella underjordiska anläggningar. 
  • Planera stadsmiljön för att tåla tillfällig översvämning av utvalda platser vid skyfall. 
  • Planera för skyfall i befintliga områden.
Att ta fram en dagvattenstrategi

Att ta fram en dagvattenstrategi kan vara en rolig och lärorik process som skapar gemenskap och engagemang. Det behöver inte vara komplicerat då enkla och överskådliga idéer ofta kan vara de bästa. En dagvattenstrategi kan med fördel vara kort och koncis och fokusera på vision och målbild samt vad kommunen behöver göra för att komma dit. Nedan följer förslag på vad som kan vara bra att beakta i en strategiprocess.

  • Utse projektledare och definiera ramarna för er strategi genom att föreslå vad som ska ingå och vad som bör ligga utanför ett strategiarbete.

    Dagvattenstrategier kan se väldigt olika ut. En del kommuner har valt att fördjupa sig i ansvarsfrågan medan andra beskriver tekniska lösningar eller recipienternas åtgärdsbehov. Kanske är det mer effektivt att diskutera och komma överens i ansvarsfrågan i ett annat forum? Kanske bör recipienternas status och åtgärdsbehov beskrivas i ett lokalt åtgärdsprogram? 
  • Lägg gärna upp en plan för när och hur strategin kan antas politiskt. 
  • Skapa en arbetsgrupp som kan bestå av representanter från plan, exploatering, bygglov, miljö, va, trafik, park/vägdrift, va-huvudman (planering och drift) och krisberedskap.

    Eftersom dagvatten är ett gemensamt ansvar och målet är att skapa samverkan och samsyn så kan det vara önskvärt att de olika förvaltningarna är med och bidrar själva. Om det inte är möjligt kan det behövas en projektbudget, inte minst om man vill ta in extern konsulthjälp.
  • Strategiarbetet kan utföras i workshopform och kombineras med kunskapshöjande insatser. Dela erfarenheter och skapa förståelse för olika dagvattenrelaterade utmaningar.  
  • Låt gärna chef/er och politiker tillsammans inleda strategiarbetet och förankra vikten av att arbeta mot en gemensam dagvattenstrategi.
  • När ett utkast till strategi finns framtaget kan det vara bra med ett förankringssteg inom kommunen genom att presentera arbetet för tjänstemän och politiker.

    När strategin är antagen kan den kommuniceras ut på ett seminarium för tjänstemän och politiker.

Exempel på dagvattenstrategier hittar du här:

Dagvattenstrategi, Nacka kommun (nacka.se)

Dagvattenstrategi, Faluns kommun (falun.se)

Dagvattenstrategi, Vimmerby kommun (vimmerby.se)

Som ett stöd i arbetet med att skapa ett strukturerat och tydligt arbetssätt kring dagvatten så har flera kommuner arbetat fram egna riktlinjer eller anvisningar för hur dagvattnet ska hanteras inom den egna kommunen. På samma sätt som dagvattenstrategier kan även dessa se olika ut. En del riktlinjer är politiskt antagna, andra inte. 

Det är viktigt att komma ihåg att riktlinjer inte är bindande och inte ska förväxlas med bindande kommunala föreskrifter. Tillämpningen av riktlinjer för dagvatten behöver bedömas utifrån behov och användas där det är lämpligt. 

Riktlinjer kan innehålla en kombination av kommunens ambitioner och lagkrav, de kan inkludera befintlig och planerad bebyggelse, eller bara det ena, samt innefatta både kvartersmark och/eller allmän platsmark. Riktlinjer kan tillämpas och användas som stöd och vägledning i kommunens hela stadsbyggnadsprocess, från tidig planering till genomförande och förvaltning. 

Viktigt att tänka på när riktlinjer eller anvisningar tas fram är att ansvarsfrågan berörs och tydliggörs så att respektive förvaltning och eventuellt bolag känner till sitt ansvarsområde. En del riktlinjer beskriver vilka krav som kommunen vill ställa på allmän platsmark, fastighetsägare, exploatör. Vissa kommuner har även angivit dimensioneringsanvisningar och funktionskrav för olika dagvattenanläggningar. Exempel på åtgärder och principlösningar kan också inkluderas. 

Nedan följer ett antal exempel på riktlinjer.

Dagvattenhandbok, Göteborgs kommun (goteborg.se)

Riktlinje för hållbar dagvattenhantering, Norrköpings komun (norrkoping.se)

Stockholms riktlinjer gäller vid markanvisning, det vill säga då staden äger marken:

Riktlinjer för dagvattenhantering, Stockholm Vatten och avfall (stockholmvattenochavfall.se)

Dagvattenhantering är en fråga som berör många olika aktörer i olika skeden av samhällsbyggnadsprocessen. Att många berörs innebär att ansvaret för dagvattenhanteringen kan vara delat och upplevs många gånger som komplext. 

En del kommuner beskriver ansvarsfördelningen i sina dagvattenstrategier eller riktlinjer, andra har separata överenskommelser antagna på tjänstemanna- eller politisk nivå. En rekommendation är att ta fram någon form av skriftlig kommungemensam överenskommelse. Det kan vara bra att beakta såväl planeringsprocessen som förvaltningsskedet i överenskommelsen. Detaljeringsgraden kan variera, vilket innebär att den enskilda kommunen kan behöva definiera nivån och omfattningen på överenskommelsen. 

En väg framåt kan vara att kommunen gemensamt tar fram en beskrivning över vem som har det formella ansvaret för dagvatten i ett visst planeringsskede (plan-, genomförande- eller förvaltningsskede) eller på en viss plats. Beskrivningen kan inkludera principer för dagvattensystem inom och utanför verksamhetsområde för dagvatten. Det kan även vara lämpligt att beskriva vem som har vilket ansvar avseende anläggningar för lokalt omhändertagande av dagvatten på allmän plats, system för avledning, åtgärder för samlad rening och fördröjning samt skyfallssäkring. 

I vissa fall kan ansvarsfördelningen behöva beskrivas utifrån ett antal principlösningar. Det kan exempelvis handla om anläggningar för lokalt omhändertagande av dagvatten på allmän plats och multifunktionella ytor där en överenskommelse mellan park- och vägförvaltaren eller mellan kommunen och va-huvudmannen kan behöva ordnas. Det kan vara till stor hjälp att komplettera texter med ett antal illustrerade exempel. 

Nedan följer ett antal exempel på hur olika kommuner har valt att beskriva ansvarsfördelningen i planeringen, genomförandet och förvaltningsskedet. 

Dagvatten och system, Stockholm Vatten och Avfall (stockholmvattenochavfall.se)

Dagvattenhandbok 2018, Växjö kommun (vaxjo.se)

Dagvatten och skyfall i stadsplaneringen, Göteborgs Stad (goteborg.se)

Det finns många olika naturbaserade och tekniska lösningar som kan bidra till en hållbar dagvattenhantering. Valet av lösning behöver alltid utgå ifrån platsens förutsättningar och de behov som finns inom avrinningsområdet. Många kommuner har valt att ta fram exempelsamlingar för att visualisera och beskriva exempel på möjliga dagvattenåtgärder på kvartersmark och allmän plats.

Dagvatten, en exempelsamling (uppsalavatten.se) 

Goda exempel på dagvattenlösningar i Stockholms län (godaexempel.dagvattenguiden.se)

Gestaltning av dagvatten - exempel och framgångsfaktorer (ltu.se) 

Checklistor, rapportmallar och typritningar kan ge vägledning för vad en kommun anser ska finnas med i en dagvattenutredning eller på en ritning. Dessa kan bidra till att arbetet utförs på ett tidseffektivt, enhetligt och kvalitetssäkrat sätt.

Rapportmallar kan förtydliga hur utredningar kan disponeras eller hur systemlösningar och dimensioneringsdata bör redovisas. Checklistor möjliggör att viktiga punkter inte glöms bort. Beroende på planerings- eller genomförandefas och unika förutsättningar i det enskilda projektet kan utredningarna och checkpunkterna bli olika omfattande. 

Typritningar och tekniska handböcker kan vara till stor hjälp men kräver sakkompetens vid förarbete och förståelse för hur dessa bör användas. En risk kan vara att typritningar kopieras rakt av i ett projekteringsskede utan vidare eftertanke, vilket då riskerar att resultera i en lösning som varken är lokalanpassad, långsiktig hållbar eller i vissa fall inte ens genomförbar. Det är av stor vikt att en anläggnings syfte är tydligt och att utformningen anpassas efter de platsspecifika förutsättningarna. 

Förslag på checklistor och mallar att arbeta med: 

  • Mall för skötselplan - Avser mallar för olika anläggningstyper under garantitid, då byggentreprenören ansvarar för skötseln, och efter överlämnande till förvaltarorganisationen.  
  • Checklista och rutin för egenkontroll av dagvattenanläggning i driftskedet. 
  • Checklista för dagvattenutredning i detaljplan.
  • Mall för dagvattenutredning i detaljplan.
  • Checklista för bygglov och tekniskt samråd.
  • Mall för dagvattenberäkningar och lösningar på kvartersmark 
  • Projekteringsanvisningar och teknisk handbok för va-anläggningar och allmänna anläggningar samt typritningar.
  • Mall för tekniskt PM i systemhandlings- och bygghandlingsprojektering.

Checklistor och rapportmallar för dagvattenutredningar (stockholmvattenochavfall.se)

Checklista för dagvattenutredningar (uppsalavatten.se)

Planprocessen för dagvatten och skyfall, Göteborgs Stad - inloggning med bankID krävs (goteborg.se)

Teknisk handbok Helsingborg 

Utredningar, underlag och handlingsplan för åtgärder

Utredningar och planeringsunderlag är kunskapsunderlag som tas fram för att visa på förutsättningar, utmaningar, risker och behov av åtgärder. Utredningar och planeringsunderlag bör utgå från avrinningsområden samt fysiska och naturliga förutsättningar. De kan beskriva dagvattnets kvalitet, kvantitet och rinnvägar samt föreslå nödvändiga åtgärder för rening, fördröjning och avledning ovan och under mark. Utredningarna kan även vara ett stöd i den fysiska planeringen samt vid framtagandet av en handlingsplan för en hållbar dagvattenhantering. 

Ett tips är att ta reda på vilket utredningsbehov ett specifikt projekt har genom att till exempel intervjua anställda inom kommunen, inventera befintligt underlag och öppna datakällor.  

Nedan ges exempel på utredningar som kan behövas: 

För att minska dagvattnets recipientpåverkan och möta de krav som ställs i bland annat EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) och badvattendirektivet (2006/7/EG) har behovet av dagvattenrening ökat. Hur stort behovet av rening är kan utredas utifrån ett recipientperspektiv. 

Inom ramen för vattenförvaltningen tar idag många kommuner fram lokala åtgärdsprogram för sina vattenförekomster. De lokala åtgärdsprogrammen kan behöva tas fram i samarbete mellan kommuner, då avrinningsområden kan sträcka sig över kommungränser.  

Ett lokalt åtgärdsprogram kan beskriva recipientpåverkan från dagvatten och andra källor så som internbelastning, enskilda avlopp och bräddningar från pumpstationer. Åtgärdsprogrammen beskriver vad som behöver göras inom ett visst avrinningsområde för att nå en önskad miljökvalitet i vattenförekomsten. 

Lokala åtgärdsprogram kan användas som underlag i kommunens översikts- och detaljplanering och utgör verktyg för att kunna planera för och reservera markområden för nödvändiga dagvattenåtgärder. Lokala åtgärdsprogram kan även utgöra underlag till en handlingsplan för hållbar dagvattenhantering. 

Hos Boverket kan du läsa mer om miljökvalitetsnormer för vatten i översiktsplaneringen:

Hantera miljökvalitetsnormer för vatten i översiktsplaneringen - PBL kunskapsbanken (boverket.se)

Se faktarutorna: 

  • Bekanta dig med kommunens vattenförekomster – Handledning
  • Utrymmeskrävande åtgärder i webbdatabasen VISS – Dagvatten

Läs mer om miljökvalitetsnormer och lokala åtgärdsprogram hos Boverket:

Underlag för att följa MKN - PBL kunskapsbanken (boverket.se)

I vatteninformationssystemet Sverige (VISS) kan du läsa mer om Sveriges vattenförekomster. Här hittar du kartor och information om bland annat statusklassning, miljökvalitetsnormer, förslag på åtgärder och miljöövervakningsdata.

Välkommen till VISS (lansstyrelsen.se)

Inom projektet Rich waters har bland annat myndigheter, länsstyrelser och kommuner gemensamt tagit fram en handbok för strategisk kommunal vattenplanering. Handboken är ett verktyg för kommuner som vill komma igång med eller utveckla sitt vattenarbete på ett integrerat och sammanhållet sätt. Handboken är omfattande och sträcker sig över stora delar av vattensektorn. Mer information om vad lokala åtgärdsprogram kan beskriva finns här: 

Vattenplanering Lokala åtgärdsprogram – förslag till disposition (Bilaga 4h Handbok för vattenplanering) (richwaters.se)

En lågpunktskartering visar potentiella översvämningsområden vid kraftig nederbörd och är ett enklare underlag än en skyfallskartering. En lågpunktskartering, ibland kallad för ”blue-spot analys”, kan ge en första indikation om potentiella problemområden som behöver beaktas och eventuellt utredas ytterligare under planeringsprocessen. 

Vid lokalisering av dagvattenanläggningar så behöver det beaktas att det tekniska avrinningsområdet för dagvatten, bestående av bland annat ledningsnät, kan se annorlunda ut än det topografiska avrinningsområdet. 

Med GIS-programvara kan lågpunkter i terrängen identifieras och man får fram utbredning, volym och djup för respektive lågpunkt samt flödesvägar till och mellan lågpunkterna. 

Då lågpunktskarteringar inte är kopplade till ett regn med en specifik volym eller återkomsttid kan inte riskerna kvantifieras. Lågpunktskarteringar tar inte hänsyn till markens infiltrationsförmåga eller ledningsnätets kapacitet. Det går därmed inte att ange en sannolikhet eller varaktighet för de översvämningsdjup som visas. Flöden kan inte beräknas och översvämningens tidsförlopp går inte att studera. 

Du kan läsa mer om lågpunkts- och skyfallskarteringar i MSBs Vägledning för skyfallskartering samt under kapitlet skyfallskartering och skyfallssäkring. 

Vägledning för skyfallskartering - Tips för genomförande och exempel på användning (msb.se)

I länsstyrelsens geodatakatalog hittar du information om utförda lågpunkts- och skyfallskarteringar. Här kan du ladda ner filer och rapporter när du söker på skyfall:

Geodatakatalogen (lansstyrelsen.se)

Det kan vara en stor utmaning att planera för skyfallshantering inom befintlig och ny bebyggelse. Kommuner är olika sårbara vilket innebär att varje kommun behöver identifiera sina utmaningar, lokala förutsättningar och behov av utredningar för att hantera skyfall. 

För att förebygga och minska risken för negativa konsekvenser av skyfall behöver kommunen ha kännedom om översvämningsrisker som finns i den bebyggda miljön. En riskanalys kan bidra till att se över om det finns risk för att infrastruktur skadas, viktiga samhällsfunktioner slås ut eller framkomlighet hindras. En riskanalys kan även visa på om det finns risk för människors hälsa och miljön. Till vilken nivå samhället ska skyddas, till vilket pris och till när, är frågor som behöver tas hänsyn till i planeringen.

För mer vägledning kopplat till skyfall så finns inspirerande inslag om skyfallsplanering på ett av Boverkets inspelade webbinarium.

Webbseminarium om ”Planering för en god livsmiljö” (boverket.se)

För stöd kring riskbedömning, som innefattar skyfall, i översiktsplanen:

Bedömning av översvämningsrisk - PBL kunskapsbanken (boverket.se)

För information om underlag för bedömning av översvämningsrisk vid skyfall: 

Översvämning skyfall - PBL kunskapsbanken (boverket.se)

Boverkets vägledning för tillsyn av översvämningsrisk i detaljplan:

Stöd till Länsstyrelsen vid riskbedömning - PBL kunskapsbanken (boverket.se)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en vägledning för skyfallskartering. Den beskriver hela processen från planering till uppföljning för att hitta vägen mot den skyfallståliga staden.

Vägledning för skyfallskartering - Tips för genomförande och exempel på användning (msb.se) 

Länsstyrelserna i Stockholm och Västra Götaland har tillsammans tagit fram Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall. Faktabladet innehåller en vägledning för hantering av översvämningsrisk i fysisk planering. Vägledningen beskriver hur översvämning till följd av skyfall konkret kan hanteras i enskilda detaljplaner och i samtliga skeden i planprocessen. Vägledningen hanterar inte översvämning från havet, sjöar eller vattendrag. 

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall – stöd i fysisk planering (lansstyrelsen.se)

Länsstyrelserna har även tagit fram en Checklista för klimatanpassning i fysisk planering som beskriver hur ökad nederbörd och förändrade flöden kan beaktas i översiktsplan och detaljplan:

Checklista för klimatanpassning i fysisk planering – ett verktyg för handläggare på kommun och länsstyrelse (lansstyrelsen.se)

Exempel på skyfallsplaner:

Skyfallsplan för Malmö (mynewsdesk.se)

Skyfallsplan för Vellinge kommun (vellinge.se)

Skyfallsplan för Mörbylånga kommun (morbylanga.se) 

Då markens vatteninnehåll kan påverka markstabiliteten så finns risk för skred i samband med snösmältning, tjällossning och under perioder då det regnat mycket. Skred är en naturlig process som kan påverkas genom människans ingrepp och med det kan markstabiliteten försämras.

Avverkning av träd/skog medför att nederbörd som tidigare stannat på trädkronor och därifrån avdunstat, når markytan. Vatten som tidigare sugits upp av trädens rötter, rinner av på markytan istället för att sugas upp. Risken för erosion ökar då på slänter och i sluttningar. Ökad tillrinning till vattendrag kan bland annat leda till ökad erosion i strandzonen. 

Inom arbetet med att nå en hållbar dagvattenhantering kan det behöva beaktas hur infiltration av dagvatten och dagvattenflöden kan påverka risken för skred och erosion. 

Ett antal myndigheter har tillsammans tagit fram vägledning och en webbaserad karttjänst för bedömning av risker för skred, ras och erosion. Underlagen bidrar till en säker och långsiktigt hållbar markanvändning och samhällsplanering. Karteringarna är oftast utförda på en översiktlig nivå. De ger indikationer på områden där det kan behövas mer detaljerade undersökningar av dagvattnets påverkan på risken för skred och erosion.

I vägledningen har myndigheterna samordnat informationen i sina underlag och beskrivit hur de kan användas. Underlagen består av rapporter, kartor och GIS-data och visas i den webbaserade kartvisningstjänsten. 

Skred och ras (sgu.se)

Vägledning: Kartunderlag om ras, skred och erosion (sgi.se)

Dagvatten från den bebyggda miljön avleds ibland via befintlig markavvattningsanläggning. Därför är det viktigt att ta med enskilda och samfällda markavvattningsanläggningar tidigt i planeringen av ny bebyggelse. Dels för att mängden vatten och föroreningar inte får öka, dels för att få rätt till att avleda dagvatten via markavvattningsföretaget och hantera påverkan tillsammans med de som äger anläggningen.

Om dagvatten ska avledas till ett befintligt markavvattningsföretag behöver markavvattningsföretagets krav beaktas. Ofta är de kraven som ställs svåra att uppnå i bebyggelsemiljön varför dagvatten från nya planområden behöver fördröjas och utflödet anpassas. I vissa fall kan det vara aktuellt att ändra på ett markavvattningsföretag i andra fall kan markavvattningsföretaget behöva inaktiveras.

För att undvika svårigheter i detaljplaneringen kan det vara bra att utföra en kommunövergripande inventering av befintliga markavvattningsföretag och markera dessa på en karta med information om de begränsningar som finns. I länsstyrelsens planeringskatalog finns vattenarkivet med information om markavvattningsföretag:

Planeringskatalogen (lansstyrelsen.se)

Nedan hittar du länkar till ytterligare information om markavvattning. 

Naturvårdsverkets vägledning om markavvattning

Jordbruksverkets information om Vattenverksamhet och vattenanläggningar (jordbruksverket.se)

Jordbruksverkets rapport om Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat (jordbruksverket.se) 

Dagvatten och åkermark - Tips och råd (lansstyrelsen.se)

En säker avledning i öppna diken eller rörsystem är ofta en del av den hållbara dagvattenhanteringen. Det kan därför finnas behov att utföra en översyn av det kommunala avloppsledningsnätet och andra avledande funktioner. Ledningsnätet kan utgöras av ett kombinerat system med dagvatten och spillvatten i samma ledning eller ett system med separerade ledningar där dagvatten avleds i egen ledning. När dagvatten avleds i separerat ledning skapas bättre möjligheter för exempelvis öppna dagvattenlösningar så som diken, dammar och liknande. 

Va-huvudmannen behöver ha god kännedom om sitt ledningsnät och tillhörande avledande funktioner, t.ex. om var problemområden finns och vilka åtgärder som behöver vidtas inom den allmänna va-anläggningen. En åtgärd kan vara att förhindra mark- och källaröversvämningar eller att bidra till minskat antal bräddningar från kombinerade ledningsnät.  

I varje kommun ska det finnas en aktuell vattentjänstplan. En vattentjänstplan ska innehålla kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses. En vattentjänstplan ska också innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna va-anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall. 

Kommunerna avgör om det finns behov av och möjlighet att utföra ledningsnätsmodelleringar eller andra kapacitetsutredningar för nulägessituationen och framtiden med hänsyn till klimatförändringen och planerade exploateringar. Initiativet till och finansieringen av dessa utredningar kan komma från såväl va-huvudmannen som andra kommunala förvaltningar.  

I samband med sådana utredningar kan även åtgärdsförslag tas fram, så som vilka fördröjningsåtgärder som behövs, hur stora volymer det rör sig om och var de fysiskt ska lokaliseras. Utredningarna kan även identifiera områden där ledningsdimensionerna behöver ses över, där kombinerade avloppsledningsnät kan separeras eller där lokala dagvattenlösningar kan anläggas för att avlasta ledningsnät. Resultaten från dessa utredningar kan vara användbart underlag till den fysiska planeringen. 

I planeringen och utbyggnaden av avledningssystemen kan det finnas behov av att ta hänsyn till och bedöma vid vilka förhållanden maximal kapacitet på befintligt ledningsnät nås. Vidare kan det vara lämpligt att analysera vilka konsekvenser ett tillfälligt överskridande av kapacitetstak innebär, t ex avseende framkomlighet eller samhällsviktiga funktioner. Bebyggelseutvecklingen behöver ta hänsyn till kapaciteten på dagvattensystemet och dagvattensystemets utbyggnad. Ibland uppstår behov av provisoriska lösningar, vilka kan innebära en utökad investeringskostnad och under en viss period utökat underhållsbehov. Hur ansvaret och kostnaderna fördelas behöver lösas och överenskommas.  

Det är viktigt att komma ihåg att va-huvudmannen är en verksamhetsutövare med befogenheter och ansvar enligt olika lagrum. Va-huvudmannen har egen budget och egna tidplaner att förhålla sig till. Va-huvudmannen ställer även egna funktions- och miljökrav vilka beskrivs i kommunens ABVA och/eller i tekniska handböcker. 

Genom grönplanering bidrar vi till god hälsa, biologisk mångfald och förutsättningar för en hållbar dagvattenhantering. Grönplanering, grön infrastruktur, naturbaserade lösningar är frågor där vatten och dagvatten kommer in och behöver samordnas. Kartläggning av grönstrukturen är en av grundstenarna inom grönplanering. Den visar på befintliga värden och förutsättningar i hela landskapet, både i och utanför den bebyggda miljön. Grönplanen med dess kartläggningar kan vara underlag för kommande strategier, prioriteringar, avvägningar och åtgärder, liksom kunskapsunderlag för översiktplane- och detaljplanearbete. 

I en grönplan kan kommunen beskriva hur grönstrukturen kan användas för att främja ekosystemtjänster. De kan vara stödjande, kulturella, försörjande eller reglerande. Kartläggningarna inom de olika kategorierna kan användas för att identifiera mark- och vattenområden som är viktiga att bevara eller återskapa, för att främja betydelsefulla/grundläggande funktioner i ekosystemen.  

De reglerande ekosystemtjänsterna bidrar till bland annat reglering av vattenflöden, markstabilisering och erosionsskydd, vilka är viktiga frågor att arbeta med i dagvattenplaneringen. Kartskikten som tas fram inom grönplanering visar vilka mark- och vattenområden som kan vara en resurs för hantering av dagvatten. Det kan ge en indikation på hur områdena behöver värnas eller utvecklas och vilka lösningar som kan vara användbara utifrån de lokala förutsättningarna.  

Kartläggningarna kan behöva omfatta förutsättningarna i hela kommunen. De kan också behöva kompletteras med mer detaljerade kartläggningar i vissa geografiska områden som exempelvis tätorter. Val av skala görs utifrån kommunens ambition och målsättningar, men också utifrån de naturliga förutsättningarna i landskapet.  

Underlagen och kartläggningarna som tas fram inom grönplaneringen kan vara användbara underlag i dagvattenplaneringen. Genom att arbeta samordnat med utvecklingen av mark- och vattenområden så kan mångfunktionella lösningar med flera nyttor skapas.  

Nedan finns exempel på kommuner som arbetat integrerat med grönplanering, där såväl blåa och gröna värden har beaktats som en helhet: 

Botkyrkas grönstrukturprogram

Grönplan - Eskilstuna kommun 

Vägledning om grönplanering

En handlingsplan för hållbar dagvattenhantering kan även benämnas som dagvattenplan och den kan vara styrande och/eller stödjande för hur dagvattenarbetet ska bedrivas i kommunen. 

Kartläggningar och utredningar som tas upp i denna vägledning, eller annat material som kommunen redan har tagit fram, kan utgöra underlag för framtagande av en handlingsplan. Exempel på material som redan kan finnas framtaget hos kommunen är lokala åtgärdsprogram, va-plan, vattenplan samt olika dagvattenutredningar. Om det redan finns tillräckliga underlag framtagna, som möjliggör ett strukturerat arbete med genomförande av åtgärder för att nå en hållbar dagvattenhantering, så kan kommunen själv bedöma om ytterligare handlingsplan behövs eller inte.  

Handlingsplanens huvudsakliga fokus bör ligga på vilka specifika dagvattenåtgärder som behöver genomföras, i vilken prioriteringsordning, av vem eller vilka och fram till vilket målår. Handlingsplanen kan även beskriva förutsättningar och villkor för de åtgärder som behövs.  

En handlingsplan för dagvatten kan också användas som ett kommunikationsverktyg internt, till exempel i verksamhets- och budgetplanering. Handlingsplanen kan även utgöra underlag i kommunikation och samverkan med externa aktörer, så som andra kommuner och verksamhetsutövare inom ett avrinningsområde. 

Nedan beskrivs vad som kan vara lämpligt att ta med i en handlingsplan. Fundera på vad som är relevant att ha med i just din kommun och om det kan underlätta att dela upp planen i flera delar. En första del kan vara en bakgrundsdel som redogör för förutsättningar så som recipientstatus, översvämningsområden, områden med kombinerat avloppsnät, områden känsliga för skred och erosion etc. Finns ett sådant material redan framtaget så kan det vara lämpligt att fokusera på en andra, mer konkret handlingsplan som beskriver de faktiska dagvattenåtgärderna som behöver genomföras.  

En handlingsplan kan innehålla följande delar: 

  • Syfte – varför tas handlingsplanen fram? 
  • Mål – vilket mål vill ni uppnå med handlingsplanen? 
  • Kortfattad beskrivning av kopplingen till andra kommunala styrdokument, planer och program. 
  • Vem som är ansvarig för handlingsplanen, var den beslutas och vilken version det är. 
  • Beskrivning av målgrupp, som kan vara både intern och extern. 
  • Planens geografiska avgränsning. 
  • Kortfattad beskrivning av kommunens recipienter, recipientstatus och dess avrinningsområden. 
  • Beskrivning av problemområden idag och framtida utmaningar kopplat till exploateringsplaner och ett förändrat klimat.  
  • Beskrivning av strategiska vägval så som att välja naturbaserade lösningar framför rörsystem.  
  • Organisation och ansvar för olika dagvattenfrågor om det inte redan finns en kommunal överenskommelse kring ansvarsfördelning. 
  • Beskrivning av hur samverkan med andra aktörer i avrinningsområdet ska gå till, både upp- och nedströms. Det kan bli aktuellt med gemensamma prioriteringar av åtgärder och samfinansiering av åtgärdsarbete.  
  • Beskrivning av konkreta åtgärder för att nå målen är den viktigaste delen i handlingsplanen. Vem som är ansvarig för att åtgärderna utförs. Tidplan och uppskattad kostnad för åtgärden samt beskrivning av förväntad effekt. 
  • Eventuellt kan finansieringsprinciper för åtgärdsarbetets olika aktiviteter behövas. Beskriv då vilka aktiviteter som behövs, inkludera behovet av fördjupningskarteringar, utredningar, projekteringar och utbyggnad, så gott det går även om osäkerheterna är stora. 
  • Beskrivning av hur åtgärder prioriteras och prioritera åtgärderna. 
  • Beskrivning av hur kommunen systematiskt ska arbeta utifrån planen. 
  • Beskrivning av hur planen ska följas upp, om och i så fall vad som ska mätas och hur ofta. Det kan även vara lämpligt att beskriva på vilket sett resultatet av uppföljningen ska användas. 
  • Beskrivning av hur erfarenhetsåterföring ska gå till samt hur planen kan användas i kommunens verksamhetsplanering.  

Nedan finner du exempel på handlingsplaner för hållbar dagvattenhantering. 

Dagvattenpolicy och dagvattenplan | Vatten och avlopp | NSVA 

Dagvattenplan för Eskilstuna kommun

Exempel på hur en första del i en dagvattenplan kan se ut.  

Dagvattenplan, Sundsvalls kommun

Dagvattenplan, Karlstads kommun

LIFE IP Rich Waters och länsstyrelsernas handbok för Strategisk kommunal vattenplanering som innefattar hela den kommunala vattenplaneringen: 

Handbok för strategisk kommunal vattenplanering

Löpande dagvattenarbete och fysisk planering

Här avses aktiviteter som utförs i det dagliga arbetet eller vilka är regelbundet återkommande. Här föreslås rutiner och arbetssätt i planerings- och genomförandefas. Aktiviteterna syftar även till ökad kunskap, engagemang och samsyn internt och externt.

Den fysiska planeringen utifrån PBL syftar till att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. I den fysiska planeringen ska miljökvalitetsnormerna för vatten följas. 

En viktig förutsättning för att ett markområde ska anses vara lämpligt för en viss användning är att dagvatten kan hanteras på ett tillfredställande sätt. Den fysiska planeringen behöver skapa förutsättningar för nödvändiga dagvattenåtgärder för rening, fördröjning, avledning och skyfallssäkring. Det är viktigt att tidigt beakta förutsättningar så som topografi, grundvattennivåer, rinnvägar, vattenstånd och flödeskapacitet. Utgångspunkten för dagvattenplaneringen bör vara att arbeta utifrån avrinningsområden och vattnets naturliga avrinningsvägar. 

Dagvattenfrågan löses stegvis i planeringsprocessernas olika skalor, från översiktsplanering till detaljplanering. I den översiktliga planeringen läggs grunderna för en hållbar dagvattenhantering genom att kommunen redovisar de stora dragen i fråga om användningen av mark- och vattenområden. I översiktsplanen kan kommunen redogöra för principer och övergripande struktur samt mål och riktlinjer för kommunens dagvattenhantering, som sedan blir vägledande för efterföljande detaljplanering.

Under respektive planeringsskede är det viktigt att beakta innebörden av hållbar dagvattenhantering. Ett angreppsätt är att ställa sig frågorna; Vad behöver vi göra i översiktsplanen/detaljplanen för att skapa förutsättningar för att:

  • Uppkomsten av dagvatten minskas och behovet av bortledande minimeras. 
  • Dagvatten nyttjas som en resurs.
  • Dagvatten hanteras där det uppkommer genom lokala åtgärder som renar ett förorenat dagvatten och reducerar vattenmängderna innan vidare avledning. 
  • Avledning sker långsamt och säkert. 
  • Samlad fördröjning tillskapas vid behov. 
  • Samlad rening tillskapas vid behov. 
  • Skyfall hanteras genom att det byggs där det är lämpligt, genom att säkra rätt höjdsättning och skapa skyfallsytor och skyfallsstråk.
  • Dagvattenlösningarna ska kunna förvaltas på ett hållbart och långsiktigt sätt.
  • Se även begreppsförklaringar under vägledningen för fullständig beskrivning. 

För att kommunen i översiktsplanen ska kunna skapa förutsättningar för en hållbar dagvattenhantering behövs underlag och utredningar som beskriver problembild och åtgärdsförslag. Mycket av detta underlag kan redan finnas framtaget om kommunen sedan tidigare arbetat med till exempel en kommunal handlingsplan om hållbar dagvattenhantering, VA-plan, grönplan eller klimatanpassningsplan. För att utnyttja kommunens resurser på ett effektivt sätt är det viktigt att tillvarata befintlig kompetens och framtagna underlag. 

Det underlag som kommunen behöver ha för att lägga grunden till en hållbar dagvattenhantering i översiktsplanen beskriver bland annat hur vatten rör sig i tätorter och landskap. Underlagen kan beskriva rinnvägar för vatten i avrinningsområden, identifiera lågpunkter där dagvatten kan ansamlas, identifiera bebyggelse som är utsatt för översvämningsrisk, redogöra för kapacitet av befintligt dagvattensystem eller beskriva sårbara vattenförekomster som behöver särskilt skydd. 

I länkarna nedan kan du läsa mer om hur kommunen i översiktsplanen kan arbeta med dagvattenhantering och miljökvalitetsnormer för vatten.

Vägledning om dagvatten i översiktsplaneringen:   

Dagvatten i den översiktliga planeringen - PBL kunskapsbanken - Boverket 

Hantera miljökvalitetsnormer för vatten i översiktsplaneringen - PBL kunskapsbanken - Boverket 

Om klimatrisker i översiktsplaneringen: 

Översvämning skyfall - PBL kunskapsbanken - Boverket  

Klimatrisker i översiktsplanering - PBL kunskapsbanken - Boverket

Utgångspunkten i plan- och bygglagen, PBL, är att marken som ska tas i anspråk för bebyggelse ska vara lämplig för det ändamål som detaljplanen anger. Vid detaljplaneläggning behöver kommunen visa hur dagvattenhanteringen avses att lösas. Med planbestämmelser kan kommunen skapa de förutsättningar som behövs för att genomföra en viss dagvattenlösning.

Är dagvattnet ett problem som behöver lösas för att marken ska anses vara lämplig ska kommunen visa att ett genomförande av detaljplanen klarar av att lösa problemen, exempelvis avseende översvämning och hantering av miljökvalitetsnormer. 

I vissa fall kan det räcka med att kommunen i planbeskrivningens genomförandedel visar hur lösningarna ska genomföras. I andra fall kan kommunen behöva införa särskilda planbestämmelser för att nödvändiga dagvattenåtgärder ska kunna genomföras och därmed göra att marken blir lämplig för bebyggelse. Planbestämmelser kan exempelvis avse:

  • Byggandets omfattning
  • Markens höjdläge och lutning som skapar förutsättningar för avrinning
  • Reglering av markens egenskaper, exempelvis genom bestämmelse om markens genomsläpplighet.
  • Reservation av mark för dagvattenhantering på allmän platsmark eller, om den allmänna va-anläggningen inte ska vara allmänt tillgänglig, på kvartersmark via E-tekniska anläggningar, se vidare i planbestämmelsekatalogen.

    Planbestämmelsekatalogen - PBL kunskapsbanken - Boverket
  • Bevarandet av befintlig vegetation, exempelvis träd.
  • Plats för skyddsåtgärder mot översvämning. 

Parallellt med detaljplanearbetet kan kommunen behöva utreda behovet av ett verksamhetsområde för dagvatten utifrån lagen om allmänna vattentjänster, LAV. Vid behov kan kommunen besluta om ett nytt eller utökat verksamhetsområde för dagvatten.

Mer om dagvatten i planering finns på Boverkets PBL kunskapsbanken:  

Dagvatten i detaljplan - PBL kunskapsbanken - Boverket 

Översvämningsrisk vid planläggning - PBL kunskapsbanken - Boverket

Att följa miljökvalitetsnormer i detaljplanering - PBL kunskapsbanken - Boverket

Vattenrening - PBL kunskapsbanken - Boverket 

Fördröjning och minskning av dagvatten - PBL kunskapsbanken - Boverket 

Parker och grönområden reglerar vatten vid skyfall och översvämning - PBL kunskapsbanken - Boverket 

Utformning av allmän plats - PBL kunskapsbanken - Boverket

Med dagvatten i projekteringen avses senare skeden av stadsbyggnadsprocessen. Beroende på utformning av aktuell detaljplan, vad som gjorts inför antagande, eller vad som behövs i den aktuella detaljplanen, kan utredningar, förstudier och förprojekteringar ha kommit olika långt. Ibland krävs långtgående fördjupningsutredningar för att en detaljplan ska kunna antas. Ibland blir en antagen detaljplan startskottet för en systemhandlings- och senare en detaljprojektering.

Inför projekteringen

Innan en projektering påbörjas så behöver projekteringsförutsättningar definieras och beskrivas. Det kan exempelvis vara vattengångar, befintliga murar, infarter till befintliga fastigheter, träd som ska bevaras eller om dagvatten kan infiltrera terrassen eller behöver ledas bort. Med terrass avses här underlag för överbyggnad som utgörs av befintlig mark eller fyllning.

Under projekteringsskedet säkerställs att föreslagen dagvattenhantering blir genomförbar och att anläggningarna projekteras så att de uppfyller sitt syfte. I det här skedet konkretiseras bygg- och anläggningsprojekten i ritningar, detaljerade beräkningar och tekniska beskrivningar. Det kan bli aktuellt att alternativa skisser och lösningar tas fram och jämförs för att tillgodose olika teknikområdens behov och funktionskrav, vilket kan påverka budget och tidplan. Anledningen kan exempelvis vara krockar mellan ledningsdragningar och platser för lokala dagvattenåtgärder.

För att få en så bra projekteringsprodukt som möjligt är det av stor vikt att ställa tydliga krav i förfrågningsunderlag för projekterande konsult om en sådan handlas upp. Innan den projekterande konsulten handlas upp är det fördelaktigt att ha en tydlig överlämning från tjänstemännen som arbetat med detaljplanen till den projektgrupp som tar över i det senare skedet. Målet är att få till en strukturerad kunskapsöverföring för att få en god förståelse för valda lösningar och de avvägningar som gjorts. 

Inför upphandlingen av projekteringen är det viktigt att kommunen och va-huvudmannen är överens om vilka krav som ska gälla för dagvattenhantering, ledningssystem och skyfallshantering. En platsspecifik uppdragsbeskrivning kan beskriva platsens förutsättningar, utmaningar, föreslagna åtgärder och dess karaktär samt tekniska funktionskrav.

Under projekteringen

Projekteringen är en samarbetsprocess av givande och tagande mellan teknikområden hos såväl projektörerna som beställarorganisationen. Det är under projekteringen som kommunens krav från bland annat upphandling och teknisk handbok arbetas in i projekteringshandlingarna.

Under projekteringen är det oftast nödvändigt att stämma av de tekniska lösningarna och detaljerna med de förvaltarorganisationer som ska ta över och ansvara för anläggningarna i driftskedet. Förvaltarna kan ofta komma med kloka inspel så att en så bra slutprodukt som möjligt erhålls samtidigt som anläggningarnas syfte och långtidsfunktion kan diskuteras. 

Detaljer som kan behöva beaktas under en projektering är exempelvis nivåer och lutningar på mark och ledningar, hur in- och utloppskonstruktioner ska utformas eller vilka laster anläggningen ska tåla från tunga driftfordon. Under projekteringen är det också bra att ta fram en egenkontroll- och skötselplan för de projekterade anläggningarna. Helst ska detta ske i samverkan med de aktörer som kommer att arbeta med driften. 

Under projekteringsprocessen bör även projektrisker beaktas och hanteras. Riskanalyser görs för att säkerställa att projektgruppen tänkt på allt som kan påverka projektet negativt samt vidtagit åtgärder för att undvika eller minimera att riskerna inträffar. Riskhanteringsarbetet bör uppdateras och följas upp regelbundet under hela projekteringsprocessen då nya risker kan tillkomma och identifierade risker kan reduceras eller försvinna. 

Det är önskvärt att inför en upphandling av entreprenad beskriva och tydliggöra vilka delar i en dagvattenanläggning som lämnas över vid slutbesiktning respektive vid garantibesiktning. Det kan även vara lämpligt att beskriva önskat tillstånd och anläggningsfunktion för de delar som överlämnas efter garantibesiktningen. Dagvattenanläggningar behöver oftast en annan typ av skötsel än vanliga trädplanteringar eller perennytor varför det kan vara lämpligt att beskriva de olika skötselmomenten som ska ingå under garantitid.

Efter att kommunen har beviljat bygglov, om dagvattenanläggningarna är bygglovspliktiga, och givit startbesked kan utbyggnaden påbörjas. Markarbeten och byggnadsarbeten utförs. Under det här skedet kan dagvatten, dagvattenhantering och befintlig grönstruktur påverkas negativt om nödvändiga skyddsåtgärder inte vidtas. Under produktionen kan uppföljning behövas av hur riktlinjer, tekniska lösningar och föreskrivna skyddsåtgärder från projekteringen följs.

Risker och beredskap under produktionen 

Sprängning, schaktning, mellanlagring av massor och transporter, till och från, samt på byggarbetsplatsen, är ofta kritiska moment som kan påverka dagvattnet och befintlig grönstruktur negativt. Det är viktigt att redan under projekteringen identifiera och ta hänsyn till de risker som kan uppstå. Entreprenören som utför arbetet behöver vara införstådd med, ta den hänsyn som behövs samt vidta nödvändiga och överenskomna skyddsåtgärder. 

Nedan följer exempel på moment som kan behöva utredas och beaktas för arbete under byggtid:

  • Dagvattnets kontakt med förorenade massor samt hantering av sulfidhaltigt berg och jordar så att föroreningar och försurat vatten inte avleds till recipient.
  • Hantering av länshållningsvatten.
  • Sedimenttransport via fordon och maskiner som kör ut från byggarbetsplatsen. 
  • Hantering och uppställning av maskiner med hänsyn till risken för kompaktering och spill.
  • Risk för skada på befintliga träd och annan grönstruktur genom exempelvis kompaktering, sönderkörning eller vid rotbeskärning.
  • Skydd av nya och befintliga brunnar, markförlagda ledningar och dagvattenanläggningar.
  • Tidsplanering för när det slutliga markarbetet, dvs finplaneringen av dagvattenanläggningar, ska genomföras med hänsyn till eventuell igenslamningsproblematik. Finplanering består av iordningställande av all yttre miljö vid anläggningsarbete. Det kan handla om anläggande av gräsmattor och planteringar, asfalts- och stenbeläggningar samt montage av markutrustning.
Uppföljning av entreprenad samt kunskapsåterföring

Under och efter entreprenaden är det viktigt att följa upp de riktlinjer och krav som sattes upp under projekteringen, för att säkerställa att dagvattenanläggningarna utförts så som planerat. Målet är att säkerställa att anläggningarna efter produktionen uppfyller tilltänkt funktion. 

Ibland sker avvikelser från projekteringen, vilket kan leda till att den tilltänkta funktionen går förlorad. För att undvika avvikelser mot bygghandling under produktionen är det lämpligt med regelbundna avstämningar med entreprenören. Om det av någon anledning inte går att utföra anläggningarna så som planerat är det viktigt att kunna ha en nära och lösningsorienterad dialog. Tillsammans kan byggherre och entreprenör försöka hitta alternativa vägar och lösningar så att den tilltänkta funktionen kan uppnås eller hamna så nära den önskade effekten som möjligt. Om det handlar om en allmän dagvattenanläggning och kommunen inte är byggherre så behöver även kommunen involveras.  

Om avvikelser mot bygghandling förekommer är det bra att dokumentera och motivera dessa (inte bara i relationshandling). Det kan vara bra att ha med sig lärdomarna inför nästa bygghandlingsprojektering. En avvikelse kan även medföra ett behov av att justera den skötselplan och eventuellt provtagningsprogram som togs fram i samband med projekteringen.

Slutbesiktning och överlämning 

När dagvattenanläggningarna är utförda och färdigställda sker normalt en slutbesiktning. I samband med slutbesiktningen övergår anläggningarna från produktionsskede till förvaltningsskede. I regel har anläggningsentreprenörer fortfarande ett visst ansvar under den så kallade garantitiden, som vanligtvis är på två till fem år. 

Den garantiskötsel som sker under garantitid kan exempelvis avse etablering av vegetation, bevattning och uppbyggnadsbeskärning av träd. Målet är att planterad vegetation ska etablera sig på ett bra sätt. Garantiskötseln kan även innefatta ogräsrensning, återplantering av vegetation och sedimenttömning om sådan föreskrivs. Efter garantitid sker en garantibesiktning innan överlämning av återstående delar till förvaltarorganisationen.

Norrköping:

Garanti och färdighetsställandeskötsel - Teknisk Handbok (norrkoping.se)

Uppsala:

Färdigställande- och garantiskötsel (uppsala.se)

Väl fungerande drift (skötsel) och underhåll är en förutsättning för att upprätthålla fungerande anläggningar över tid. Det är av stor vikt att så tidigt som möjligt tydliggöra ansvarsförhållandena för förvaltningsskedet. Ansvaret för skötseln av dagvattenanläggningar delas ofta mellan flera kommunala förvaltningar vilka har egna krav, rutiner och budgetar för sina respektive delar i anläggningen. Ansvaret för underhåll av en anläggning ligger hos ägaren av anläggningen.

Redan i den fysiska planeringen och projekteringen av anläggningar skapas förutsättningar för ett effektivt och arbetsmiljömässigt säkert drift- och underhållsarbete. Exempelvis behöver fordon och maskiner som behövs för slamsugning och rensning kunna komma åt en anläggning. Det kan även behövas körbara upplagsytor för slamavvattning för att ge några exempel.

En fördel är att den som projekterar en anläggning också tar fram driftinstruktioner (skötselplan) där det tydliggörs vilka aktiviteter och insatser som är nödvändiga för att upprätthålla anläggningens funktion över tid. Att ha en nära dialog och förankring med driftspersonal i samband med framtagandet av skötselplanen är ett viktigt moment för att skapa engagemang och tillvarata kunskap och erfarenheter. Park- och vägförvaltarna, miljöplanerare samt va-driften är de som oftast berörs. Utförs driften inom egen regi kan det behövas återkommande utbildningsinsatser och kunskapsåterföring.

En skötselplan är ett viktigt kommunikations- och styrdokument för alla som är inblandade i driften av dagvattenanläggningen. Vad som behöver kontrolleras och skötas, hur ofta och när på året, varierar mellan olika anläggningar varför det ofta behövs anläggningsspecifika skötselplaner med instruktioner. En skötselplan kan med fördel innehålla information om vem som gör vad och hur, hur ofta och varför en viss åtgärd ska utföras. I vissa fall kan det finnas behov av avstängning eller andra skyddsåtgärder för att skapa en god arbetsmiljö. 

Följande kontroller av funktion och skötselåtgärder kan behöva beskrivas i en skötselplan:

  • Inlopp, utlopp/bräddutlopp, dämmen, förbindelseledningar och rännor i exempelvis seriekopplade anläggningar.
  • Skräp och ogräsrensning.
  • Vegetationsbeskärning och återplantering.
  • Spol- och rensbrunnar samt dränerings- och täta anslutningsledningar.
  • Erosionsskydd och erosionsskador.
  • Sedimenttillväxt/föroreningsansamling. Borttagande av ”svål” av ansamlat material mellan hårdgjord yta och yta där översilning ska ske. Exempelvis mellan asfalterad körbana och angränsande gräsyta.
  • Infiltrationskapacitet och behov av byte av ytligt filtermaterial samt luckring.
  • Bevattning.
  • Gödsling efter etableringsskedet bör utföras med försiktighet så att läckage av näringsämnen från anläggningen undviks.
  • Extrema väderhändelser så som långvarig torka eller skyfall. 

Hur ofta sedimentrensning i en dagvattenanläggning behöver ske kan variera mellan olika anläggningar och kan behöva beskrivas i såväl drift- som underhållsplaner. För att få en god kännedom om behovet krävs regelbunden kontroll av slamtillväxten. I vissa fall kan behovet av en skötselåtgärd beskrivas som en viss funktion som ska uppnås. Det kan till exempel handla om att i stället för att ange ett tidsintervall, ange en viss genomsläpplighet eller en maxnivå för sedimenttillväxt. 

Oberoende av vem som utför skötseln, om den görs inom den egna organisationen eller om den handlas upp, så utgör skötselplanen ett viktigt verktyg. Skötselplaner kan ligga med i förfrågningsunderlag för upphandling av driftentreprenad både för lokala och uppsamlande dagvattenanläggningar. Olika aktörer har olika kunskap om skötsel av dagvattenanläggningar och därför är skötselmetodik och frekvens viktiga att beskriva. 

Utöver skötsel och skötselplanering för den löpande driften så behövs även underhåll och underhållsplanering för att behålla en anläggnings avsedda funktion på lång sikt. Underhåll är ett samlingsbegrepp för akuta eller långsiktiga åtgärder. Det kan handla om att reparera eller byta en trasig anläggningsdel, så som ett sönderkört alternativt åldrande brunnslock eller byte av ett murket skibord i en damm.  

Egenkontroll av dagvattenanläggningar

En verksamhetsutövare med en dagvattenanläggning behöver, för att uppfylla allmänna hänsynsregler, arbeta för att minska miljöpåverkan från sin verksamhet. Egenkontroll innebär bland annat att den som bedriver en verksamhet ska skaffa sig de kunskaper som behövs för att kunna styra över anläggningen på ett sätt så att miljöbalken och de krav som följer av den efterlevs. För dagvattenverksamhet som omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt gäller att rutiner för egenkontroll ska finnas dokumenterade. 

Skötsel av dagvattendammar - en handbok (wrs.se)

Naturvårdsverkets stöd och information om egenkontroll till verksamhetsutövare:

Egenkontroll för verksamhetsutövare 

Egenkontroll för verksamhetsutövare (vaguiden.se)

För att skapa ett väl fungerande förvaltningsövergripande samarbete inom dagvattenfrågorna krävs ömsesidigt intresse, engagemang, tillit och ett öppet samarbetsklimat i såväl formella som informella sammanhang. 

Flera kommuner har bland annat tillsatt centralt, samordnande nyckelpersoner så som vattenstrateg, dagvattenstrateg eller klimatanpassningsstrateg. Tillsammans med, eller med mandat från, ledningsgrupper är dessa nyckelpersoner sammankallande i olika forum för dialog, erfarenhetsutbyte och exempelvis vid framtagande av strategiska handlingar. Dessa personer kan även ha ansvar för att lärdomar, behov och initiativ lyfts till rätt styrgrupper. 

Förutsättningar skiljer sig åt från kommun till kommun. Det är inte ovanligt att tjänstemän i större kommuner och organisationer har snävt definierade roller inom sin profession, med specifika intressen, budgetar och ansvarsområden. Dessa kan behöva breddas för att se till helheten och vad man tillsammans kan förändra för att nå en hållbar dagvattenhantering. I mindre kommuner och organisationer kan situationen vara det motsatta, att en personresurs har en bred roll vilken även kan omfatta mer än ett sakområde. 

Det är viktigt att skapa forum för dialog kring dagvatten även utanför projekten. Personal behöver då ges både tid och mandat för att delta i dessa samverkansmöten. Förutom en plats för kunskapshöjning och kunskapsåterföring så blir dessa samverkansforum mötesplatser, vilket förbättrar samarbetet och bidrar till en öppen organisationskultur. 

Många kommuner har förvaltningsövergripande mötesplatser så som dagvattengrupper med resurser från plan, exploatering, bygglov, miljöplanering, miljötillsyn, va, anläggning samt park- och vägförvaltning. Utöver det finns exempel på mer specialiserade dagvattengrupper där komplexa sakfrågor inom dagvatten, recipienter, va och skyfall kan diskuteras i detalj. Det kan även finnas andra bredare specialistgrupper där även tjänstemän med kunskap inom grönplanering och grönförvaltning ingår. Oavsett mötesforum så är en framgångsfaktor i samarbetet en upprätthållen kontinuitet och regelbundenhet. 

En viktig del i att öka förståelsen för dagvatten och de behov av hantering som finns är att öka kunskapsnivån bland tjänstemän, politiker, medborgare och andra i kommunen verksamma aktörer. Liksom i samverkan på andra områden kan det vara effektivt att gå ihop med flera kommuner inom samma avrinningsområde för att nå ut med tydliga gemensamma budskap till fler samtidigt. 

Nedan följer förslag på aktiviteter som kan utföras som förvaltningsövergripande eller regionala samarbetsinsatser:

  • Interna seminarier för tjänstemän och politiker. 
  • Byggherrseminarier. 
  • En kort presentation på ett nämndsammanträde.
  • En kort presentation på tjänstemannagruppernas enhetsmöten.
  • Pedagogiska temadagar
  • Guidade turer inom kommun eller inom avrinningsområde för att tillsammans titta på dagvattenlösningar.

Här hittar du en presentation som du kan ladda ner, anpassa och använda vid framtagande av en egen presentation om hållbar dagvattenhantering.

Hållbar dagvattenhantering och etappmål (pptx 60 mb)

Inför en kunskapshöjande aktivitet kan det vara bra att definiera målgruppen, vem eller vilka kommunikationen är riktad till. För att hitta en lämplig nivå på insatsen kan det vara bra att tänka efter vilka förkunskaper och vilken inställning till ämnet målgruppen har. Sedan kan det vara bra att definiera målet med den kunskapshöjande aktiviteten. Vad ska målgruppen känna till eller agera på efter den riktade insatsen, är det kunskapshöjning, attitydförändring, motivationshöjning eller uppmaning att göra något? 

Formulera ett tydligt huvudbudskap och fundera på vilka frågor som kan komma från målgruppen. Efter genomförda insatser kan det finnas behov av att utvärdera om målgruppen nåddes av budskapet, vad som fungerade bra, mindre bra och vad som kan behöva utvecklas till nästa gång. 

Kommunikation är ett viktigt verktyg för hållbar förändring. Målet med kommunikationen är att få berörda att tillsammans skapa den förändring som behövs. Med god kommunikation skapas förutsättningar för att dagvattenfrågan ska värderas och prioriteras högt. 

Med kommunikation kan politiker, tjänstemän och allmänhet nås av information om fördelarna med en hållbar dagvattenhantering, om utmaningar inom vattenförvaltning och om klimatanpassningsarbetet. Relevant och tydlig kommunikation bidrar till att sprida kunskap och kan öka allmänhetens intresse och engagemang för dagvattenfrågor. 

Nedan följer exempel på olika kommunikationsaktiviteter och verktyg som kommuner kan arbeta med:

• Dagvattenwebb - en kommunal webbsida där relevant dagvatteninformation kan samlas. T.ex. en gemensam webbsida för kommunen, inkl. va-huvudmannen.

  • GIS-skikt för intern användning. Det kan vara bra att tillgängliggöra vissa kartunderlag som ger viktiga förutsättningar för att planera. Kommunicera internt vilka underlag som finns, var de hittas och hur de kan användas.  
  • Sociala medier - olika kommuner nyttjar olika kanaler för att nå olika målgrupper, till dessa kanaler hör bl a Twitter, LinkedIn, Facebook, Instagram, Youtube.
  • Temafilmer, reportage och intervjuer som sprids i olika kanaler, t ex lokaltidningen.
  • Utställningsbås med informationsmaterial i samband med andra kommunala arrangemang. Se exempelvis Edsvikens dag: Edsviken Vattensamverkan eller Edsviken Vattensamverkan

    Edsvikens dag

    Edsviken Vattensamverkan
  • Informationsfoldrar – ta fram skriftlig information, till exempel i broschyrer eller faktablad som kan spridas i samband med arrangemang, utskick eller personliga möten.

Exempel på dagvattensidor:

Malmö:

Tillsammans gör vi plats för vattnet, VA SYDs satsning på skyfallshantering

Falun:

Dagvatten - Falu Energi & Vatten (fev.se)

Exempel på informationssatsningar:

Täby:

Dagvattendammen i Ängsholmsparken - YouTube

Göteborg:

Regnkonstverk av Bea Szenfeld - en del av jubileumssatsningen Rain Gothenburg - YouTube

Exempel på informationsfoldrar till byggherrar och fastighetsägare:

Ystad:

Dagvatten för byggherrar - Ystads kommun

Norrköping:

Fastighetsägaren, regn och dagvatten - Norrkoping

Oxundaåns vattensamverkan:

Dagvatten på din fastighet - Viktigt att veta för dig som fastighetsägare

Om vägledningen

Vägledningens syfte är att stötta kommunerna i arbetet med att nå följande två etappmål om dagvatten och en hållbar dagvattenhantering: 

  1. Alla kommuner har senast 2023 integrerat en hållbar dagvattenhantering i planläggning av ny bebyggelse eller vid påtagliga ändringar av befintlig bebyggelse.
  2. De kommuner där det finns risk för betydande påverkan av dagvatten på mark, vatten och den fysiska miljön i befintlig bebyggelse, har senast 2025 genomfört en kartläggning och tagit fram handlingsplaner för en hållbar dagvattenhantering samt påbörjat genomförandet av planerna.

Målet med vägledningen är att ge stöd till kommunerna och andra aktörer, som exempelvis byggherrar, verksamhetsutövare och markägare, i arbetet med att integrera en hållbar dagvattenhantering i planläggning av ny bebyggelse eller vid ändringar av befintlig bebyggelse. Vägledningen ska även ge stöd för att integrera en hållbar dagvattenhantering där det finns risk för betydande påverkan av dagvatten på mark, vatten och den fysiska miljön i befintlig bebyggelse.

Vägledningen utgår ifrån gällande lagstiftning och avser att beskriva olika verktyg, processer och arbetssätt som kan hjälpa till att skapa rätt förutsättningar och underlag för att nå etappmålen för dagvatten.

Inriktningen och utformningen på vägledningen baseras på behov som kommuner uttryckt i dialog med Naturvårdsverket och Boverket. Vägledningen är helt webbaserad och utgörs av flera delar som publiceras på hemsidan. 

Etappmål är delmål inom det svenska miljömålssystemet. De identifierar en önskad samhällsomställning och de visar på steg att ta för att bidra till att nå miljökvalitetsmål och generationsmålet. Etappmålen om dagvatten syftar till att främja en hållbar dagvattenhantering som bidrar till att anpassa samhället till ett förändrat klimat, minska spridning av föroreningar och näringsämnen och ta tillvara vattnet som en resurs. De två beslutade etappmålen om dagvatten är delmål i riktning mot flera olika miljökvalitetsmål. 

Mer om miljökvalitetsmål och etappmål finns att läsa på; 

Sveriges miljömål (naturvardsverket.se)

För att visa på hur genomförandet av miljöarbetet går så följs miljökvalitetsmål och etappmål upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. För de två beslutade etappmålen om dagvatten finns inte några fastslagna indikatorer att följa upp inom den årliga uppföljningen utan en bedömning görs om etappmålen kan nås. 

Mer om den årliga uppföljningen av miljömål och etappmål finns att läsa på;

Miljömålen (naturvardsverket.se)

Relaterad vägledning