Avlopp
Förorenat avloppsvatten kan orsaka övergödning och syrebrist i våra sjöar och hav och bidra till att sprida organiska föroreningar och mikroplast. Men innehållet i avloppsvatten kan också utgöra en värdefull resurs.
Till avloppsvatten räknas använt vatten som kommer från hushåll, industrier eller andra verksamheter. Dagvatten, det vill säga ytligt avrinnande vatten, är också avloppsvatten enligt miljöbalken om det kommer från ett detaljplanelagt område och avleds från fler än ”en viss eller vissa fastigheter”. Det finns mer än 1 100 tillstånds- eller anmälningspliktiga avloppsanläggningar i Sverige.
Naturvårdsverket ansvarar för vägledning om avlopps- och avfallshantering och om reningsverk medan Havs- och vattenmyndigheten vägleder om avloppsanläggningar för hushållsspillvatten som är dimensionerade för högst 200 personekvivalenter (se Vem gör vad).
Aktuellt inom avlopp
Här kan du ta del av nyheter, aktuella regeringsuppdrag och nya publikationer inom avlopps-området.
Om avloppsvatten
Innan avloppsvatten får släppas ut måste det, i det flesta fall, tas om hand och renas. Annars kan föroreningar och sjukdomsspridande mikroorganismer som finns i avloppsvattnet påverka miljön eller människors hälsa negativt. I avloppsvatten från hushåll finns organiskt material som förbrukar syre vid nedbrytning och näringsämnen som kan orsaka övergödning men också hushållskemikalier och miljögifter som kan hamna i avloppet om vi är ovarsamma med vad vi sköljer av eller spolar ner.
Mer information om hur du kan bidra till en hållbar vatten- och avloppsanvändning finns på branschorganisationens Svenskt Vatten webbplats:
Vad kan du göra? (svensktvatten.se)
I dagvatten kan det finnas allt från näringsämnen, tungmetaller och organiska föroreningar till bakterier och partiklar, som exempelvis mikroplaster. Detta är föroreningar som är potentiellt skadliga för såväl människor som land- och vattenlevande organismer.
När näringsämnen som fosfor och kväve hamnar i sjöar, vattendrag och hav bidrar de till övergödning. På senare år har dessutom risken för att renat avloppsvatten orsakar hormonstörningar hos vattenlevande organismer uppmärksammats. Men innehållet i avloppsvatten kan också ses som resurser som kan cirkuleras tillbaka till samhället för att öka möjligheterna till ett hållbart samhälle i såväl vardag som i fredstida kris och vid höjd beredskap.
Vid rening av avloppsvatten i reningsverk används huvudsakligen mekaniska, biologiska och kemiska reningstekniker, som kan kombineras på olika sätt. På så sätt kan skräp och sand, lättnedbrytbara organiska föroreningar, fosfor- och kväveföreningar renas bort. För att bli av med mer svårbehandlade föroreningar som exempelvis läkemedelsrester krävs mer avancerad rening. Reningen i sig använder resurser i form av kemikalier och energi och kan orsaka oönskade utsläpp av växthusgaser. Samtidigt innehåller avloppsvatten nyttigheter som näringsämnen, organiskt material och energi i form av värme. Därför utvecklas nu nya mer resurssnåla och recirkulerande tekniker och tekniker för att kunna hantera mer svårbehandlade föroreningar.
Beställargrupp läkemedelsrester, mikroplaster och andra föroreningar (svensktvatten.se)
Avloppsslam uppstår under reningen av avloppsvatten. Slammet består av mikroorganismer som bryter ner organiskt material och omvandlar kväveföreningar till kvävgas. En viss andel näringsämnen tas även upp av dessa mikroorganismer. Med hjälp av kemisk fällning kan fosfor bindas till slammet. Slammet kan ha olika användningsområden för att nyttiggöra näringsinnehållet, men det innehåller också oönskade ämnen som kan skada naturen.
Viktiga begrepp
Avloppsledningsnät
Ett system av ledningar för uppsamling och transport av avloppsvatten.
Avloppsvatten
Spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som använts för kylning, vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Förenklat kan sägas att avloppsvatten utgörs av spillvatten och dagvatten.
Bräddat avloppsvatten
Orenat eller ofullständigt renat avloppsvatten som släpps ut från ledningsnät eller avloppreningsanläggning och som inte leds via den provtagningspunkt som används för behandlat utgående avloppsvatten.
Bräddavlopp
En anordning för avledning av överflödsvatten i magasin, bassäng eller ledning. Bräddavlopp på avloppsledning i ett kombinerat system dimensioneras för att aktiveras när vattenflödet uppnår viss storlek.
Dagvatten
Nederbördsvatten, det vill säga regn- eller smältvatten, som inte tränger ned i marken utan avrinner på markytan.
Drän(-erings)vatten
Vatten som avleds genom dränering.
Eutrofiering
Eutrofiering, eller övergödning, innebär en ökad halt näringsämnen i vatten, särskilt kväve- eller fosforföreningar, som leder till ökad tillväxt av alger och högre former av växtlighet, så att balansen mellan organismerna i vattnet störs och vattenkvaliteten påverkas negativt.
Hushållspillvatten
Spillvatten från bostäder och serviceinrättningar, vilket till övervägande del utgörs av klosettvatten samt bad-, disk- och tvättvatten.
Kombinerad ledning
En (enda) ledning för gemensam uppsamling och transport av spill- och dagvatten.
Maximal genomsnittlig veckobelastning (max gvb)
Maximal genomsnittlig vecka kan ses som ett statistiskt mått för beräkning och används normalt för att bestämma organisk belastning. 7 § NFS 2016:6 förtydligar att maximal genomsnittlig veckobelastning motsvarar en genomsnittlig dygnsbelastning under den normalt högst belastade veckan under året.
- Max gvb tätbebyggelse avser den maximala genomsnittliga veckobelastning som genereras i en tätbebyggelse under året och anger tätbebyggelsens storlek. Parametern är styrande för vilka reningskrav som ska gälla enligt Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2016:6 och EU:s avloppsdirektiv.
- Max gvb inkommande avser den maximala genomsnittliga veckobelastning som tillförs avloppsreningsverket under året; hänsyn ska inte tas till exceptionella vädersituationer, exempelvis sådana som uppstår till följd av kraftig nederbörd. Här avses den faktiska, uppmätta belastningen som kommer in till reningsverket ett specifikt år.
Personekvivalent (pe)
Motsvarar den mängd förorening som en person normalt kan antas ge upphov till per dygn. Vanligen avses biokemiskt nedbrytbart organiskt material mätt som syreförbrukning under sju dygn (BOD7).
- Antalet personekvivalenter (pe) beräknas som kvoten mellan föreningsbelastningen med avseende på BOD7 och den specifika föroreningsmängden 70 g BOD7 per pe och dag.
- Antalet personekvivalenter (pe) kan också beräknas som kvoten mellan föreningsbelastningen med avseende på BOD5 och den specifika föroreningsmängden 60 g BOD5 per pe och dag.
Recipient
Betyder mottagare. För utsläpp kan mottagare vara atmosfär, vatten- eller markområde. I avloppssammanhang avses normalt ett vattenområde som tar emot utsläpp av orenat eller renat avloppsvatten. För infiltrationsanläggningar är omgivande mark och i förlängningen anslutande grundvattenmagasin recipienten.
Retention
Innebär att näringsämnen och andra substanser fastläggs i eller avskiljs från mark- eller vattenområden genom naturliga biogeokemiska processer.
Separat ledning
En ledning för separat uppsamling och transport av antingen spillvatten (spillvattenledning) eller dagvatten (dagvattenledning).
Spillvatten
Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar och dylikt. Kan delas upp i hushållspillvatten och icke-hushållsspillvatten.
Tillskottsvatten
Vatten som inte är spillvatten men som avleds i ett spillvattenförande ledningsnät, det vill säga separerat eller kombinerat.
Vattenområde
Ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd.
Övergödning
Övergödning, eller eutrofiering, innebär en ökad halt näringsämnen i vatten, särskilt kväve- eller fosforföreningar, som leder till ökad tillväxt av alger och högre former av växtlighet, så att balansen mellan organismerna i vattnet störs och vattenkvaliteten påverkas negativt.
Havs- och vattenmyndigheten samordnar arbetet med miljömålet Ingen övergödning:
Stärkt beredskap inom avloppshantering
Dagvatten och skyfall
Dagvatten avrinner över hårdgjorda ytor och kan föra med sig skadliga ämnen till den naturliga mark- och vattenmiljön. En hållbar dagvattenhantering är därför viktig där tillräckligt rent dagvatten dessutom kan nyttjas som en värdefull resurs.
EU-lagstiftning och internationella konventioner
Sverige måste samarbeta internationellt inom miljö- och klimatområdet för att vi ska klara Sveriges miljömål, bidra till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och leva upp till internationella miljökonventioner.
Regeringsuppdrag, remisser och yttranden
Nedan listar vi uppdrag, remisser och yttranden som rör avloppshantering i omvänd kronologisk ordning.
2025-02-14 Genomföra EU:s reviderade avloppsdirektiv
2023-02-01 Avloppsrening och krisberedskap
2022-11-25 Register över uppgifter om användning av slam i jordbruket
2022-06-30 Nationell vägledning om hållbar dagvattenhantering
2021-03-26 Reglering för översyn av känsliga områden
2021-07-01 Utredning av förutsättningarna för systematisk övervakning av SARS-CoV-2 i avloppsvatten
2019-03-26 Föreslå etappmål om dagvatten
2017-09-25 Analys av kunskapsläget för dagvattenproblematiken (pdf)
Yttranden
Vem gör vad?
Myndigheter, kommuner och länsstyrelsen arbetar på olika sätt med avloppsfrågor. Naturvårdsverket ger vägledning, finansierar expertstöd och administrerar statlig finansiering för efterbehandling.
Vem gör vad?Vägledning och stöd
Här hittar du som arbetar med avlopp Naturvårdsverkets vägledningar, föreskrifter och allmänna råd samt myndighetens yttranden i ärenden om avloppsreningsverk.