Avlopp

Förorenat avloppsvatten kan orsaka övergödning och syrebrist i våra sjöar och hav och bidra till att sprida organiska föroreningar och mikroplast. Men innehållet i avloppsvatten kan också utgöra en värdefull resurs.
Det finns mer än 1 100 tillstånds- eller anmälningspliktiga avloppsanläggningar i Sverige.
Naturvårdsverket ansvarar för vägledning om avlopps- och avfallshantering och reningsverk i Sverige medan Havs- och vattenmyndigheten vägleder om små enskilda avlopp (se Vem gör vad).
Aktuellt inom avlopp
Här kan du ta del av nyheter, aktuella regeringsuppdrag och nya publikationer inom avlopps-området.
Om avloppsvatten
Innan avloppsvatten får släppas ut måste det, i det flesta fall, tas om hand och renas. Annars kan föroreningar och sjukdomsspridande mikroorganismer som finns i avloppsvattnet påverka miljön eller människors hälsa negativt. Till avloppsvatten räknas använt vatten som kommer från hushåll, industrier eller andra verksamheter. Dagvatten, det vill säga ytligt avrinnande vatten, är också avloppsvatten enligt miljöbalken om det kommer från ett detaljplanelagt område och avleds från fler än ”en viss eller vissa fastigheter”. I avloppsvatten från hushåll finns organiskt material som förbrukar syre vid nedbrytning och näringsämnen som kan orsaka övergödning men också hushållskemikalier och miljögifter som kan hamna i avloppet om vi är ovarsamma med vad vi sköljer av eller spolar ner.
Mer information om hur du kan bidra till en hållbar vatten- och avloppsanvändning finns på branschorganisationens Svenskt Vatten webbplats:
Vad kan du göra? (svensktvatten.se)
I dagvatten kan det finnas allt från näringsämnen, tungmetaller och organiska föroreningar till bakterier och partiklar, som exempelvis mikroplaster. Detta är föroreningar som är potentiellt skadliga för såväl människor som land- och vattenlevande organismer.
När näringsämnen som fosfor och kväve hamnar i sjöar, vattendrag och hav bidrar de till övergödning. På senare år har dessutom risken för att renat avloppsvatten orsakar hormonstörningar hos vattenlevande organismer uppmärksammats. Men innehållet i avloppsvatten kan också ses som resurser som kan cirkuleras tillbaka till samhället för att öka möjligheterna till ett hållbart samhälle i såväl vardag som i fredstida kris och vid höjd beredskap.
Vid rening av avloppsvatten i reningsverk används huvudsakligen mekaniska, biologiska och kemiska reningstekniker, som kan kombineras på olika sätt. På så sätt kan skräp och sand, lättnedbrytbara organiska föroreningar, fosfor- och kväveföreningar renas bort. För att bli av med mer svårbehandlade föroreningar som exempelvis läkemedelsrester krävs mer avancerad rening. Reningen i sig använder resurser i form av kemikalier och energi och kan orsaka oönskade utsläpp av växthusgaser. Samtidigt innehåller avloppsvatten nyttigheter som näringsämnen, organiskt material och energi i form av värme. Därför utvecklas nu nya mer resurssnåla och recirkulerande tekniker och tekniker för att kunna hantera mer svårbehandlade föroreningar.
Beställargrupp läkemedelsrester, mikroplaster och andra föroreningar (svensktvatten.se)
Avloppsslam uppstår under reningen av avloppsvatten. Slammet består av mikroorganismer som bryter ner organiskt material och omvandlar kväveföreningar till kvävgas. En viss andel näringsämnen tas även upp av dessa mikroorganismer. Med hjälp av kemisk fällning kan fosfor bindas till slammet. Slammet kan ha olika användningsområden för att nyttiggöra näringsinnehållet, men det innehåller också oönskade ämnen som kan skada naturen.
Viktiga begrepp
Avloppsvatten
Avloppsvatten definieras i 9 kap. 2 § miljöbalken som spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som använts för kylning, vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats.
Utsläpp av avloppsvatten definieras som miljöfarlig verksamhet (9 kap. 1 § miljöbalken). Att något definieras som miljöfarlig verksamhet innebär att det bland annat träffas av miljöbalkens tillsynsbestämmelser i 26 kapitlet och att det kan omfattas av krav på anmälnings- eller tillståndsplikt enligt 9 kapitlet. Dessutom innebär det att den som ansvarar för utsläppet måste ha tillräcklig kunskap om miljöeffekterna av utsläppet för att kunna förebygga negativa effekter (2 kap. 2 § och 26 kap. 19 § miljöbalken). Av en särskild hänsynsregel i 9 kap. 7 § miljöbalken framgår att:
Avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.
Därutöver finns en bestämmelse om krav på rening innan utsläpp av avloppsvatten i vattenområde i 12 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd:
Det är förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse, om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning.
Vad som sägs i första stycket gäller dock inte om det är uppenbart att sådant utsläpp kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Dagvatten
Dagvatten är ytligt avrinnande vatten som regn-, smält- och spolvatten samt framträngande grundvatten. Förorenat dagvatten kan innehålla en komplex blandning av ämnen och dess kvalitet varierar mellan olika tillfällen och årstider. Behovet av rening av dagvatten kan därför variera. Dagvatten avleds från samhället via ledningsnät eller öppna dagvattensystem som till exempel diken. Volymen dagvatten som ska hanteras påverkas av om det regnar eller inte. För att bättre hantera flödesvariationen kan man vidta olika fördröjande eller utjämnande åtgärder. Ibland har dessa åtgärder också en renande effekt. Till skillnad från spillvatten, så renas inte separat hanterat dagvatten i reningsverk och det är därför viktigt att hela samhället arbetar för en hållbar och fungerande dagvattenhantering. Läs mer här:
Spillvatten
Spillvatten brukar beskrivas som förbrukat eller förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar eller dylikt. Hushållsspillvatten avser spillvatten från bostäder och serviceinrättningar, vilket till övervägande del utgörs av klosettvatten från toaletter samt vatten från hushållsaktiviteter som bad och disk och tvätt. Industrispillvatten är spillvatten som släpps ut från områden som används för kommersiell eller industriell verksamhet och som inte är hushållsspillvatten eller dagvatten.
Personekvivalent (pe)
En personekvivalent motsvarar den mängd förorening som en person normalt kan antas ge upphov till per dygn. Vanligen avses biokemiskt nedbrytbart organiskt material mätt som syreförbrukning under sju dygn (BOD7). Antalet personekvivalenter (pe) beräknas som kvoten mellan föreningsbelastningen med avseende på BOD7 och den specifika föroreningsmängden 70 g BOD7/pe och dag.
Maximal genomsnittlig veckobelastning
”Maximal genomsnittlig veckobelastning” (max gvb) är ett statistiskt mått på samma sätt som till exempel dygnsmedelvärde eller veckomedelvärde, och används normalt för organisk belastning. Max gvb används i flera sammanhang för att beskriva belastning.
Max gvb tätbebyggelse avser en till ett reningsverk ansluten tätbebyggelses storlek och styr vilka utsläppskrav som ska gälla enligt Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2016:6 och EU:s avloppsdirektiv.
Max gvb inkommande avser den inkommande belastningen till ett avloppsreningsverk.
Tillskottsvatten
Tillskottsvatten är allt vatten som inte är spillvatten men som ändå finns i en spillvattenledning. Det kan exempelvis vara inläckande markvatten, grundvatten eller vatten från utläckande dricks- eller dagvattenledningar. Andra exempel är sjö- eller havsvatten som läcker in via dåligt utformade bräddutlopp.
Recipient
Recipient betyder ”mottagare”. I avloppssammanhang avses vanligen vattendrag, sjö eller hav som tar emot utsläpp av orenat eller renat avloppsvatten. För infiltrationsanläggningar är omgivande mark och i förlängningen anslutande grundvattenmagasin recipienten.
Retention
Retention innebär att näringsämnen och andra substanser fastläggs eller avskiljs i mark- eller vattenområden genom naturliga biogeokemiska processer. Retentionen beräknas som skillnaden mellan brutto- och nettobelastning, vanligen genom modellering. Retentionen kan exempelvis ha betydelse för att bedöma miljönyttan av en reningsåtgärd.
Övergödning
Övergödning eller eutrofiering definieras i EU:s avloppsdirektiv (91/271/EEG) som en ökad halt av näringsämnen i vatten, särskilt kväve- eller fosforföreningar, som leder till ökad tillväxt av alger och högre former av växtlighet, så att balansen mellan organismerna i vattnet störs och vattenkvaliteten påverkas negativt.
Havs- och vattenmyndigheten samordnar arbetet med miljömålet Ingen övergödning:
Stärkt beredskap inom avloppshantering
Naturvårdsverket är sedan oktober 2022 beredskapsmyndighet med särskilt ansvar för avlopps- och avfallshantering. Vi ingår i beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten.
Dagvatten och skyfall
Dagvatten avrinner över hårdgjorda ytor och kan föra med sig skadliga ämnen till den naturliga mark- och vattenmiljön. En hållbar dagvattenhantering är därför viktig där tillräckligt rent dagvatten dessutom kan nyttjas som en värdefull resurs.

EU och internationella konventioner
Sverige måste samarbeta internationellt inom miljö- och klimatområdet för att vi ska klara Sveriges miljömål, bidra till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och leva upp till internationella miljökonventioner. Naturvårdsverket stöttar Regeringskansliet i frågor om avlopps- och slamhantering. Bland annat arbetar vi med det reviderade avloppsdirektivet och EU:s utvärdering av slamdirektivet.
Reviderat avloppsdirektiv beslutas i ministerrådet
Inom Helsinforskonventionen, Helcom, arbetar vi främst med att genomföra Baltic Sea Action Plan, och Helcom:s rekommendationer inom avlopp, dagvatten och slam.
En gemensam aktionsplan för Östersjöns miljö – Baltic Sea Action Plan (havochvatten.se)
HELCOM Rekommendation 28E/5 om avloppsvatten från tätbebyggelse (pdf, helcom.fi)
HELCOM Rekommendation 23/5 om dagvattenhantering (pdf, helcom.fi)
HELCOM Rekommendation 38/1 om avloppsslam (pdf, helcom.fi)
Europeiska kommissionen har drivit överträdelseärenden mot Sverige med anledning av brister i genomförandet och tillämpningen av avloppsdirektivet (91/271/EEG). Här kan du läsa om vad som hänt i dessa ärenden:
Regeringsuppdrag, remisser och yttranden
Nedan listar vi uppdrag, remisser och yttranden som rör avloppshantering i omvänd kronologisk ordning.
2023-02-01 Avloppsrening och krisberedskap
2022-11-25 Register över uppgifter om användning av slam i jordbruket
2022-06-30 Nationell vägledning om hållbar dagvattenhantering
2021-03-26 Reglering för översyn av känsliga områden
2021-07-01 Utredning av förutsättningarna för systematisk övervakning av SARS-CoV-2 i avloppsvatten
2019-03-26 Föreslå etappmål om dagvatten
2017-09-25 Analys av kunskapsläget för dagvattenproblematiken (pdf)
Yttranden
Vem gör vad
Naturvårdsverket
Naturvårdverket vägleder om hantering av avloppsvatten från tätbebyggelse, inklusive dagvatten, och om avloppsreningsverk som tar emot avloppsvatten från 201 pe och uppåt. Vi vägleder också om avloppsvatten från verksamheter där avloppsvattnet varken är hushållsspillvatten eller till innehållet kan jämställas med hushållsspillvatten eller dagvatten. Vi vägleder om torra toalettlösningar som regleras av 40 § FMH samt om avfalls- och kretsloppsfrågor, inklusive EU:s bevattningsförordning och frågor som rör små avloppsanordningar. Vi är beredskapsmyndighet med särskilt ansvar för avlopps- och avfallshantering. I EU-arbetet stöttar Naturvårdsverket Regeringskansliet med sakkunskap om bland annat avloppsfrågor och slam och deltar i Helcom:s arbete relaterat till avlopp, dagvatten och slam.
Havs- och vattenmyndigheten
Havs- och vattenmyndigheten vägleder om avloppsanordningar som tar emot hushållsspillvatten upp till 200 pe samt om avloppsanordningar för upp till 200 pe där avloppsvattnet till innehållet kan jämställas med hushållspillvatten. Havs- och vattenmyndigheten stöttar Regeringskansliet i arbetet med olika internationella konventioner med bäring på vatten och hav, samordnar arbetet med miljökvalitetsmålet Ingen övergödning och med att motverka skadeverkningar från miljögifter i vatten samt tillsynsvägleder länsstyrelserna om tillämpningen av 6 § lag om allmänna vattentjänster.
Helcom – skydd av Östersjöns marina miljö (havochvatten.se)
Miljöpåverkan på vatten och hav (havochvatten.se)
Tillsynsvägledning – lagen om allmänna vattentjänster (LAV) (havochvatten.se)
Vägledning och kunskap om små avlopp (havochvatten.se)
Små avloppsanläggningar – Faktablad 1 Planera för avlopp (pdf)
Små avloppsanläggningar – Faktablad 2 Jordprov, Grundvattenundersökning, Infiltrationsyta (pdf)
Små avloppsanläggningar – Faktablad 3 Tilloppsledningar, Slamavskiljare, Fördelningsbrunnar (pdf)
Små avloppsanläggningar – Faktablad 4 Infiltrationsanläggningar (pdf)
Små avloppsanläggningar – Faktablad 5 Markbädd (pdf)
Små avloppsanläggningar – Faktablad 6 Skötsel av avloppsanläggning (pdf)
Relaterade publikationer
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för stora avloppsreningsverk som är tillståndspliktiga enligt miljöprövningsförordningen (som tar emot avloppsvatten från 2 000 pe eller mer). Länsstyrelsen kan delegera detta tillsynsansvar till en kommun. Länsstyrelsen ansvarar för att tillsynsvägleda kommunerna i länet om avloppshantering. Länsstyrelserna ansvarar också för tillsynen över hur kommunerna följer 6 § lag om allmänna vattentjänster. Miljöprövningsdelegationerna som finns vid tolv länsstyrelser beslutar om tillstånd för avloppsreningsverk. Fem länsstyrelser är utsedda av regeringen att vara vattenmyndighet i var sitt vattendistrikt. Vattenmyndigheten ansvarar för att besluta om miljökvalitetsnormer för vatten och att ta fram åtgärdsprogram och förvaltningsplan för sitt vattendistrikt.
Kommunen
Kommunerna är tillsynsmyndighet för avloppsanläggningar som tar emot avloppsvatten från mindre än 2 000 pe. Kommunerna kan även vara tillsynsmyndighet för avloppsreningsverk för 2 000 pe eller mer om länsstyrelsen har delegerat tillsynsansvaret.
Vägledning och stöd
Här hittar du som arbetar med avlopp Naturvårdsverkets vägledningar, föreskrifter och allmänna råd samt myndighetens yttranden i ärenden om avloppsreningsverk.