Ämnesområde

Avlopp

Algblomning i vatten
Granskad: 14 mars 2025

Förorenat avloppsvatten kan orsaka övergödning och syrebrist i våra sjöar och hav och bidra till att sprida organiska föroreningar och mikroplast. Men innehållet i avloppsvatten kan också utgöra en värdefull resurs.

Till avloppsvatten räknas använt vatten som kommer från hushåll, industrier eller andra verksamheter. Dagvatten, det vill säga ytligt avrinnande vatten, är också avloppsvatten enligt miljöbalken om det kommer från ett detaljplanelagt område och avleds från fler än ”en viss eller vissa fastigheter”. Det finns mer än 1 100 tillstånds- eller anmälningspliktiga avloppsanläggningar i Sverige.

Naturvårdsverket ansvarar för vägledning om avlopps- och avfallshantering och om reningsverk medan Havs- och vattenmyndigheten vägleder om avloppsanläggningar för hushållsspillvatten som är dimensionerade för högst 200 personekvivalenter (se Vem gör vad).

Avloppsledningsnät

Ett system av ledningar för uppsamling och transport av avloppsvatten.

Avloppsvatten

Spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som använts för kylning, vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Förenklat kan sägas att avloppsvatten utgörs av spillvatten och dagvatten.

Bräddat avloppsvatten

Orenat eller ofullständigt renat avloppsvatten som släpps ut från ledningsnät eller avloppreningsanläggning och som inte leds via den provtagningspunkt som används för behandlat utgående avloppsvatten.

Bräddavlopp

En anordning för avledning av överflödsvatten i magasin, bassäng eller ledning. Bräddavlopp på avloppsledning i ett kombinerat system dimensioneras för att aktiveras när vattenflödet uppnår viss storlek.

Dagvatten

Nederbördsvatten, det vill säga regn- eller smältvatten, som inte tränger ned i marken utan avrinner på markytan.

Drän(-erings)vatten

Vatten som avleds genom dränering.

Eutrofiering

Eutrofiering, eller övergödning, innebär en ökad halt näringsämnen i vatten, särskilt kväve- eller fosforföreningar, som leder till ökad tillväxt av alger och högre former av växtlighet, så att balansen mellan organismerna i vattnet störs och vattenkvaliteten påverkas negativt.

Hushållspillvatten

Spillvatten från bostäder och serviceinrättningar, vilket till övervägande del utgörs av klosettvatten samt bad-, disk- och tvättvatten.

Kombinerad ledning

En (enda) ledning för gemensam uppsamling och transport av spill- och dagvatten.

Maximal genomsnittlig veckobelastning (max gvb)

Maximal genomsnittlig vecka kan ses som ett statistiskt mått för beräkning och används normalt för att bestämma organisk belastning. 7 § NFS 2016:6 förtydligar att maximal genomsnittlig veckobelastning motsvarar en genomsnittlig dygnsbelastning under den normalt högst belastade veckan under året.

  • Max gvb tätbebyggelse avser den maximala genomsnittliga veckobelastning som genereras i en tätbebyggelse under året och anger tätbebyggelsens storlek. Parametern är styrande för vilka reningskrav som ska gälla enligt Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2016:6 och EU:s avloppsdirektiv.
  • Max gvb inkommande avser den maximala genomsnittliga veckobelastning som tillförs avloppsreningsverket under året; hänsyn ska inte tas till exceptionella vädersituationer, exempelvis sådana som uppstår till följd av kraftig nederbörd. Här avses den faktiska, uppmätta belastningen som kommer in till reningsverket ett specifikt år.

Personekvivalent (pe)

Motsvarar den mängd förorening som en person normalt kan antas ge upphov till per dygn. Vanligen avses biokemiskt nedbrytbart organiskt material mätt som syreförbrukning under sju dygn (BOD7).

  • Antalet personekvivalenter (pe) beräknas som kvoten mellan föreningsbelastningen med avseende på BOD7 och den specifika föroreningsmängden 70 g BOD7 per pe och dag.
  • Antalet personekvivalenter (pe) kan också beräknas som kvoten mellan föreningsbelastningen med avseende på BOD5 och den specifika föroreningsmängden 60 g BOD5 per pe och dag.

Recipient

Betyder mottagare. För utsläpp kan mottagare vara atmosfär, vatten- eller markområde. I avloppssammanhang avses normalt ett vattenområde som tar emot utsläpp av orenat eller renat avloppsvatten. För infiltrationsanläggningar är omgivande mark och i förlängningen anslutande grundvattenmagasin recipienten.

Retention

Innebär att näringsämnen och andra substanser fastläggs i eller avskiljs från mark- eller vattenområden genom naturliga biogeokemiska processer.

Separat ledning

En ledning för separat uppsamling och transport av antingen spillvatten (spillvattenledning) eller dagvatten (dagvattenledning).

Spillvatten

Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar och dylikt. Kan delas upp i hushållspillvatten och icke-hushållsspillvatten.

Tillskottsvatten

Vatten som inte är spillvatten men som avleds i ett spillvattenförande ledningsnät, det vill säga separerat eller kombinerat.

Beslutsstöd för tillskottsvatten – Verktyg för vattenbalans, nulägesanalys och åtgärdsvärdering (pdf, svensktvatten.se)

Vattenområde

Ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd.

Övergödning

Övergödning, eller eutrofiering, innebär en ökad halt näringsämnen i vatten, särskilt kväve- eller fosforföreningar, som leder till ökad tillväxt av alger och högre former av växtlighet, så att balansen mellan organismerna i vattnet störs och vattenkvaliteten påverkas negativt.

Ingen övergödning

Havs- och vattenmyndigheten samordnar arbetet med miljömålet Ingen övergödning:

Övergödning (havochvatten.se)

Miljöpåverkan och åtgärder

Dagvatten och skyfall

Dagvatten avrinner över hårdgjorda ytor och kan föra med sig skadliga ämnen till den naturliga mark- och vattenmiljön. En hållbar dagvattenhantering är därför viktig där tillräckligt rent dagvatten dessutom kan nyttjas som en värdefull resurs.

Dagvatten och skyfall
Dagvattenbrunn

Aktuellt inom avlopp

Här kan du ta del av nyheter, aktuella regeringsuppdrag och nya publikationer inom avloppsområdet.

Stärkt beredskap inom avloppshantering

  • Arbete för stärkt beredskap för rening av avloppsvatten

    En brist på fällningskemikalier för dricksvatten och avloppsvatten i Sverige skulle kunna få besvärliga konsekvenser. Myndigheter och andra aktörer arbetar för att förebygga och hantera en sådan situation.

    Investeringsstöd för avloppsberedskap

    Naturvårdsverket ser behov av åtgärder för att stärka avloppsberedskapen. Ett investeringsprogram bedöms vara centralt för att öka motståndskraften vid kriser och höjd beredskap.

EU-lagstiftning och internationella konventioner

Sverige måste samarbeta internationellt inom miljö- och klimatområdet för att vi ska klara Sveriges miljömål, bidra till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och leva upp till internationella miljökonventioner.

EU-lagstiftning och och internationella konventioner
Flaggor

Nu har det omarbetade avloppsdirektivet trätt i kraft

EU:s omarbetade avloppsdirektiv, (EU) 2024/3019, publicerades i EU:s officiella tidning den 12 december 2024 (se länk nedan) och trädde i kraft den 1 januari 2025. Sverige har nu till den 31 juli 2027 på sig att införliva bestämmelserna i svensk rätt...

EU-dom kräver ändring av Naturvårdsverkets avloppsföreskrifter

EU-domstolen beslutade den 2 september 2021, i mål C-22/20, att Sverige inte har rätt att tolka avloppsdirektivets artikel 4.2 så att enbart kallt klimat är ett skäl för att få tillämpa ett mildare utsläppskrav. De svenska bestämmelserna behöver nu ä...

Information om överträdelseärenden mot Sverige

Under ett antal år har den Europeiska kommissionen drivit överträdelseärenden mot Sverige med anledning av brister i genomförandet och tillämpningen av avloppsdirektivet (91/271/EEG). Här kan du läsa om vad som hänt i dessa ärenden.

Vem gör vad?

Myndigheter, kommuner och länsstyrelsen arbetar på olika sätt med avloppsfrågor. Naturvårdsverket ger vägledning, finansierar expertstöd och administrerar statlig finansiering för efterbehandling.

Vem gör vad?

Vägledning och stöd

Här hittar du som arbetar med avlopp Naturvårdsverkets vägledningar, föreskrifter och allmänna råd samt myndighetens yttranden i ärenden om avloppsreningsverk.

Synteser om avloppsvatten och övergödning

Fyra syntesarbeten har tilldelats medel för att sammanfatta och analysera kunskapsläge och kunskapsbehov inom områdena avloppsvatten och övergödning.

Synteser om dagvatten

Naturvårdsverket har beviljat 1,5 miljoner kronor vardera till två syntesprojekt som analyserar befintligt kunskapsläge och kunskapsbehov inom forskningsområdet dagvatten.