Partiklar (PM10) i gaturum (årsmedelvärden)
Partiklar är en av de föroreningar som orsakar störst hälsoproblem i tätorter. Utsläppen av PM10 kommer huvudsakligen från slitage av vägar och däck. Trenden har varit nedåtgående under de senaste tjugofem åren, men höga halter förekommer fortfarande och mellanårsvariationerna är stora.
Långsiktigt minskande trend, men stora mellanårsvariationer
Ett flertal av dagens mätningar av PM10 i gaturum etablerades runt 2006, det år då miljökvalitetsnormen (MKN) för PM10 skulle klaras och mätdata redan borde funnits tillgängliga. Innan MKN inrättades fanns riktvärden för bland annat sot, som då mättes i många kommuner.
De längsta mätserierna avseende halter av PM10 i gaturum finns för Stockholm. Resultaten, i form av årsmedelvärden, visar på en tydlig förbättring sedan början av 2000-talet. Till stor del beroende på att man genomfört en rad åtgärder under senare år. Bland annat trängselskatt och dubbdäcksförbud på vissa gator samt intensifierad städning och dammbindning.
I flertalet av de tätorter som mätt i flera år kan en långsiktig minskning av partikelhalterna ses, mellanårsvariationen är dock generellt stor.
Miljömålet överskreds
Miljökvalitetsmålets precisering överskreds i flera av de rapporterade gaturummen 2024.
Miljökvalitetsnormen (MKN) för årsmedelvärdet och den övre utvärderingströskeln underskreds i samtliga rapporterade gaturum med full tidstäckning, medan den nedre utvärderingströskeln överskreds vid fyra mätstationer.
De högsta halterna har tidigare återfunnits på Hornsgatan i Stockholm. Förutom hög trafikbelastning, beror detta till stor del på att gatan är smal och omges av höga byggnader och att det därmed är sämre förutsättningar för utspädning och ventilation av luftföroreningar i gaturummet. Till följd av ett omfattande åtgärdsarbete är halterna nu dock på samma nivå som i andra gaturum.
Viktigt att åtgärda och förebygga höga partikelhalter
Högre halter av PM10 noteras särskilt under år med mindre nederbörd och mer barmarksförhållanden under vinter- och vårsäsongen. Höga halter tenderar även att uppstå i gaturum med begränsad ventilation, hög andel dubbdäck och i vissa fall hög trafikintensitet. Intensiv halkbekämpning genom sandning och därefter bristfällig borttagning av halkbekämpningsmaterialet och det vägdamm som genereras till följd av det uppkomna slitaget av vägbanan, bidrar ytterligare till förhöjda halter. I kommuner med aktivt åtgärdsarbete kan generellt sett en förbättring av halterna ses.
En förebyggande luftkvalitetsstrategi (FLIS) är ett konkret verktyg för att arbeta långsiktigt med luftkvaliteten, dels för att undvika överskridande av miljökvalitetsnormen, men även för att arbeta mot miljömålen och generellt sänkta luftföroreningshalter.
Partiklar ett stort hälsoproblem
När människan andas in partiklar passerar en stor del av dem som är mindre än 10 µm i diameter (PM10) ner till lungorna. PM10 är därför en av de luftföroreningar som orsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter.
Långtidsexponering av partiklar i omgivningsluften kan orsaka sjuklighet och förtida dödlighet i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar, till exempel hjärtinfarkt, stroke och lungcancer. Det finns även en ökad risk för astma, demens, diabetes och andra typer av cancer. Långtidsexponeringen beräknas bidra till i genomsnitt flera månaders förkortad livslängd i Sverige.
Kortvarigt förhöjda partikelhalter kan leda till luftvägsbesvär för astmatiker och andra känsliga personer, samt påverka dödligheten.
Barn samt gravida kvinnor och personer med underliggande sjukdomar är särskilt känsliga för luftföroreningar som partiklar.
Det har inte kunnat fastställas någon säker nivå, det vill säga under vilken luftföroreningar helt saknar negativa hälsoeffekter. Det finns därför hälsomässiga fördelar med att sänka halterna även vid lägre nivåer.
Vägtrafiken en stor utsläppskälla
Vägtrafiken, både avgaser och slitage av däck, bromsar och vägbana, är en stor källa till förekomsten av partiklar i tätortsluften. För partiklar i storleksområdet mellan PM2,5 och PM10 är slitagepartiklar från användning av dubbdäck samt uppvirvling av partiklar på vägbanan den största källan.
Partiklar kommer också från annan förbränning samt från naturliga källor, till exempel havssalt och sand.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Data för tätort
Redovisade data är framtagna av respektive kommun i enlighet med bestämmelserna i luftkvalitetsförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet. Resultat från kalenderår med ≥310 mätdygn på respektive station ingår i diagrammet.
Luftkvalitetsförordning (2010:477) (riksdagen.se)
Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9)
Rapportering och uppdatering
SMHI är, på uppdrag av Naturvårdsverket, datavärd för luft.
- Kommunerna rapporterar data till datavärden varje år senast den 31 mars.
- Nästa diagramuppdatering hösten 2026.
Mer data kan hämtas via datavärden:
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Läs mer om luft
Här kan du bland annat läsa mer om miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och hur luftkvaliteten kontrolleras.
Det mesta du behöver veta om partiklar i luft
Partiklar finns i all luft vi andas och kan påverka människors hälsa. I den här rapporten har vi samlat kunskap om partiklar, hur de påverkar oss och hur vi väljer rätt åtgärder.
