Målet om en giftfri miljö

Att förorenade områden ska vara åtgärdade ingår i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Naturvårdsverkets bedömning är att åtgärdstakten behöver öka om det ska lyckas. I förlängningen bidrar arbetet med förorenade områden även till att uppnå fler av miljökvalitetsmålen.

Långsiktighet är viktigt när det gäller föroreningar

Vid bedömning av miljö- och hälsorisker för förorenade områden är det viktigt att ha både ett kort och ett långt tidsperspektiv. Med ett långt tidsperspektiv menas i de här sammanhangen mellan 100—1000 år. Vad kan hända om vissa föroreningar lämnas kvar? Hur långsiktiga är de åtgärder man tänker göra? Hur kan markanvändningen tänkas förändras i framtiden? Det är viktigt att veta vad som finns i marken när man planerar för hur den ska användas. Det som är parkering i dag kanske ska bli en lekplats i morgon.

Föroreningar sprids till vattnet

I Sverige har vi ett relativt opåverkat yt- och grundvatten. Det är ovanligt i ett internationellt perspektiv, och en stor tillgång för landet. Men miljögifter från förorenade områden kan sprida sig. Att minska och förebygga den kemiska påverkan på vattnet är därför ett viktigt skäl för arbetet med efterbehandling av förorenade områden. Det som är en outnyttjad resurs idag kanske ska användas som dricksvatten i framtiden.

Att inte vattnet förorenas är viktigt även för alla arter som lever i sjöar, vattendrag och hav. När föroreningar har hamnat i vattendrag kan de spridas både snabbt och långt, och påverka ekosystem inom stora områden.

Förorenade områden är bara en av många källor till farliga ämnen

Människor utsätts för föroreningar på många sätt. Några exempel är via luften, maten, olika produkter och arbetsmiljön. Det finns gränsvärden för hur stor dos av olika ämnen en människa kan utsättas för utan att risken anses oacceptabel. När vi bedömer risker för människor från förorenade områden är utgångspunkten att ämnen från det förorenade området inte ska täcka in hela den dosen.