Vägledning

Inventering av förorenade områden

Inspektör inventerar ett förorenat område

Vägledning vid inventering av potentiellt förorenade områden utförs enligt en metodik för inventering (MIFO). Inventeringen resulterar i riskklassning av områdena.

Syftet med vägledningen är att ge en överblick över de vägledningar som finns för inventering av potentiellt förorenade områden. 

Sidan vänder sig till

Den här vägledningen vänder sig till dig som arbetar med tillsyn av förorenade områden. 

Bra att veta

Branschlistan finns i två versioner beroende på syfte. Den äldre har inventeringsfokus och den nyare ett utrednings- och åtgärdsfokus.

§

Lagstiftning

Miljöbalkens kapitel 10 handlar om förorenade områden. Regeringen har beslutat om tre förordningar på området. Följande författningar har regeringen utfärdade med stöd av miljöbalken:

SFS 2007:667 Förordning om allvarliga miljöskador 

SFS 2004:100 Förordning om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande

SFS 1998:930 Förordning om miljöriskområden 

Identifiering

Det första steget är att identifiera potentiellt förorenade områden. Identifiering innebär att hitta områden där det funnits en verksamhet som skulle kunna förorena området. Områdena placeras i en branschklass (branschklass 1-4). Branschklassningen är en gruppriskklassning som baseras på generella bedömningar utifrån vilken verksamheten/ bransch som funnits på platsen.

Ett identifierat potentiellt förorenat område, behöver inte vara förorenat i praktiken eller komma att kräva efterbehandlingsåtgärder.

Tillsammans med länsstyrelserna har Naturvårdsverket tagit fram en lista över branscher som ska prioriteras vid inventering av områden. Naturvårdsverket har uppdaterat branschlistan från år 2011 där ansvarig för inventeringsarbetet har ersatts med två nya kolumner. I den uppdaterade versionen från år 2020 uppdateras branschlistan med branschspecifika föroreningar som ger en vägledning om de tre vanligast förekommande föroreningarna per objekt. I listan finns även en uppräkning av andra relaterade föroreningar som kan förekomma vid respektive bransch.

Naturvårdsverket har genomfört denna uppdatering för att ta tillvara på den kunskap som framkommit för att stödja det fortsatta arbetet med utredningar och åtgärder samt som stöd till kommunernas identifierings- och inventeringsarbete.

Uppdaterad branschlista från år 2020 (pdf 192 kB)

Äldre branschlista från år 2011 (pdf 85 kB)

Riskklassning

Därefter inträder inventeringsfasen. Inventeringen börjar med områdena i de högsta branschklasserna, det vill säga i en prioriteringsordning utifrån branschklassningen. Inventeringen görs enligt en metodik (MIFO). Fas 1 omfattar en orienterande studie och resulterar i en riskklassning. Fas 2 omfattar en översiktlig undersökning och en ny riskklassning.

I och med riskklassningen görs en översiktlig bedömning av de risker för människors hälsa och miljön som det förorenade området kan innebära idag och i framtiden. Det finns fyra olika riskklasser:

  • riskklass 1, mycket stor risk, 
  • riskklass 2, stor risk, 
  • riskklass 3, måttlig risk och
  • riskklass 4, liten risk.

Underlaget för en riskklassning utgörs oftast av arkivmaterial, intervjuer och platsbesök. I många fall har man inte tagit några prov i området. Riskklassningen är ett första steg för att avgöra vilka områden man bör gå vidare med. Många områden kan avskrivas i ett senare utredningsskede. Läs mer om riskklassning i ”Inventeringsmetodiken MIFO/Bedömningsgrunder för förorenade områden”.

Länsstyrelserna inventerar och prioriterar

Det är huvudsakligen länsstyrelserna i respektive län som inventerar de förorenade områdena och riskklassar dem. Med hjälp av riskklassningen gör länsstyrelserna sedan en prioritering för hur områdena ska hanteras vidare. Det är i första hand objekt i riskklass 1 och 2 som prioriteras vidare för utredningar och vid behov avhjälpande åtgärder. Informationen om både identifierade potentiellt förorenade områden och inventerade (riskklassade) områden samlas i en nationell databas.

Länsstyrelsernas arbete med inventering av förorenade områden avslutades den 31 december 2015. De flesta av Sveriges misstänkt förorenade områden är nu kända. Det fortsatta arbetet syftar till att åtgärda de misstänkt förorenade områdena.

Det finns även andra aktörer som inventerar förorenade områden, till exempel Försvarsmakten, Trafikverket, Banverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Relaterad publikation

Rapporten innehåller bedömningsgrunder och vägledning för insamling av underlagsdata.