Bidrag

Sanering av förorenade områden

Granskad: ‎den ‎18‎ ‎juni‎ ‎2024

Naturvårdsverket finansierar olika projekt kopplat till förorenade områden. Hur ansökan går till beror på om det är statsbidrag eller statligt stöd.

Vem får söka?

Bidraget kan sökas av kommuner eller annan huvudman, fastighetsägare, branschorganisationer, ideella organisationer och andra icke vinstdrivande verksamheter, se mer information nedan.

Vad kan jag söka för?

Statsbidrag kan sökas för bland annat åtgärder av förorenade områden och utredningar samt verifierande fältprovtagning och pilotprojekt. Medel till statligt stöd kan endast sökas för åtgärder.

Ansökningsperiod

Bidraget har olika ansökningstillfällen beroende på vad du ansöker för, se mer information nedan.

 Statlig finansiering kan ges till utredningar och åtgärder av förorenade områden. Finansieringen utgår från förordning (2004:100) om statsbidrag för avhjälpande av föroreningsskador (så kallade bidragsförordningen), samt förordning (2022:98) om statligt stöd till åtgärder för efterbehandling av föroreningsskador (så kallade stödförordningen). Statlig finansiering kan även ges till verifierande fältprovtagning och pilotprojekt för att testa metoder kopplat till förorenade områden. Dessa bidrag ges med stöd av villkor 3 för anslag 1:4 i Naturvårdsverkets regleringsbrev.

Finansiering av utredningar och åtgärder av förorenade områden går till områden där ingen ansvarig finns som kan bekosta åtgärderna. Förenklat startar alla statligt finansierade objekt som statsbidrag eftersom den inledande utredningen omfattas av förordning (2004:100). Om utredningen visar att ett förorenat område har behov av åtgärd är det den nuvarande markanvändningen som avgör den fortsatta finansieringsformen. Om det på någon av fastigheterna där saneringen ska utföras bedrivs en ekonomisk verksamhet utgörs finansieringen av statligt stöd enligt förordning (2022:98). Om det inte bedrivs ekonomisk verksamhet är det i stället statsbidrag. En sanering kan omfattas av båda förordningarna och på så sätt bli ett kombinationsärende. 

Mer om vem som får söka

Bidrag för åtgärder i förorenade områden kan sökas av kommuner eller annan huvudman via länsstyrelserna som i sin tur ansöker om statsbidrag hos Naturvårdsverket.

Bidrag för verifierande fältprovtagningar kan sökas av länsstyrelserna.

Bidrag för pilotprojekt kan även branschorganisationer, ideella organisationer och andra icke vinstdrivande verksamheter ansöka. Statligt stöd söker huvudmannen tillsammans med fastighetsägaren hos länsstyrelsen som i sin tur söker medel till statligt stöd hos Naturvårdsverket.

Om statsbidrag

Vid statsbidrag för åtgärder i förorenade områden gör kommunerna eller annan huvudman först en lokal prioritering av vilka objekt som är mest angelägna att utreda, undersöka eller åtgärda, och ansöker sen om statsbidrag hos länsstyrelserna. Länsstyrelserna gör därefter en regional prioritering av vilka objekt som ska gå vidare till ansökan om statsbidrag hos Naturvårdsverket.

För verifierande fältprovtagning, som är en del av inventeringen, är det länsstyrelsen som prioriterar och ansöker om statsbidrag hos Naturvårdsverket.

Statsbidrag kan även sökas för:

  • Verifierande fältprovtagning av PFAS-förorenade områden och förorenade sediment områden, som en del av inventeringen.
  • Pilotprojekt i stor skala för att testa metoder för att åtgärda förorenade områden
  • Åtgärder, utredningar, undersökningar och tillsynsprojekt av förorenade områden.
  • Att anlita en oberoende auktoriserad fastighetsvärderare.
  • Medel för huvudmannens kostnader för att upprätta en åtgärdsansökan om statsbidrag eller statligt stöd.
  • Åtgärder som behövs för att bevara eller återställa natur- eller kulturmiljövärden med anledning av en åtgärd, om det finns särskilda skäl.

Mer information finns i 2 § förordning (2004:100).

Om statligt stöd

Ansökan om statligt stöd görs från och med att objektet ska åtgärdas. Vid statligt stöd ansöker huvudmannen tillsammans med de fastighetsägare som äger förorenade fastigheter som berörs av åtgärden om statligt stöd hos länsstyrelsen. Vad en sådan ansökan ska innehålla framgår av 18 § i stödförordningen. Länsstyrelsen ansöker därefter om medel till statligt stöd hos Naturvårdsverket. Vad en sådan ansökan ska innehålla framgår av 21 § i stödförordningen. Mer information om ansökan till länsstyrelsen finns hos länsstyrelsen:

EBH-portalen - allt vägledningsmaterial

Huvudman och fastighetsägare kan ansöka om statsbidrag hos Naturvårdsverket för att anlita en fastighetsvärderare och för huvudmannens kostnader för att ta fram en ansökan om statligt stöd.

En förutsättning för stödet är att fastighetsägaren accepterar att information om stödet offentliggörs enligt bestämmelserna i EU:s statsstödsregler, om värdeökningen överstiger ett visst belopp. Fastighetsägaren behöver också tillåta att stödet utbetalas till huvudmannen och att huvudmannen ansvarar för projektet. För att stöd ska kunna betalas ut behöver det också vara säkerställt att fastighetsägaren kommer att stå för den värdeökning av fastigheten som sker med anledning av efterbehandlingen. 

Vad kan länsstyrelsen söka för?

Stödförordningen omfattar endast själva åtgärden och uppföljande miljökontroll. Ansökningar kan då omfatta åtgärder för sanering av förorenad mark och åtgärder för sanering inför bostadsbyggande. Åtgärdsförberedelser omfattas normalt av bidragsförordningen. Det är obligatoriskt att en bedömning av fastigheternas värdeökning utförs av en oberoende och auktoriserad värderare med generell auktorisation. Kostnader för att anlita en oberoende auktoriserad fastighetsvärderare omfattas av bidragsförordningen, se ovan. Kostnader för att ta fram ansökan om statligt stöd söks även det inom ramen för bidragsförordningen i åtgärdsförberedelsefas, se ovan.

Mer information finns i 6 § förordning (2022:98). 

Kvalitetsmanualen - att söka statligt bidrag

I Kvalitetsmanualen finns vägledning för användning och hantering av statlig finansiering till avhjälpande av föroreningsskador, frågor och svar om statlig finansiering och information om en sanering omfattas av stödförordningen eller bidragsförordningen.

Kvalitetsmanualen är ett levande dokument som uppdateras kontinuerligt utifrån interna och externa synpunkter som inkommit sedan senaste uppdateringen. I utgåva 16 av kvalitetsmanualen har:

  • Ett nytt avsnitt om invasiva arter och efterbehandling och ett nytt kapitel om Återställning tillkommit.
  • Information om ekonomisk redovisning, omfördelning och återbetalning har samlats under ett nytt kapitel. 
  • Beskrivning av ärendegången vid ansökan om efterbehandling av område som omfattar både bidrag och stöd har lagts till i kapitlet Ansökan om medel och statligt stöd. 
  • Bilaga 2 som är en mall för ansökan om medel, har justerats med uppgifter från A-Blanketten som tidigare skulle bifogas ansökan om statlig finansiering till åtgärd av mark inför bostadsbyggande. Blankett A behöver därmed inte längre fyllas i och bifogas ansökan. 
  • Bilaga 3 som var ett exempel på mall för ansökan om stöd till länsstyrelserna har tagits bort. Bilaga 3 (tidigare 4) som är en mall för ansökan om statsbidrag har reviderats något bland annat så att återställningskostnader specificeras separat och det har förtydligats vad som ska fyllas i om ansökan bara avser åtgärdsförberedelser. 
  • Bilagorna om Slutrapport och Slutredovisning har reviderats till mindre del. 
  • Tillägg har gjorts om att vid ansökan om statsbidrag vid verkställighet och rättelse på felandes bekostnad och särskilt angelägna objekt, måste ansökan från länsstyrelsen inkomma inom tre månader efter Naturvårdsverkets skriftliga besked efter samråd och att detta även gäller i de fall när åtgärder varit tvungna att vidtas innan samråd. 
  • Förtydliganden och omflyttning av text i övrigt har gjorts. 

Då länsstyrelserna är beslutande myndighet i ärenden där den nya stödförordningen är tillämplig, kommer därför också länsstyrelserna att ansvara för viss vägledning om stödförordningen. I kvalitetsmanualen finns därför hänvisning till relevant vägledningsmaterial som tagits fram av länsstyrelserna.

Här är några vanliga frågor och svar som kopplar till statligt finansierad efterbehandling av förorenade områden sammanställda. Tillsammans med informationen i kvalitetsmanualen ger detta ett stöd i möjligheten till att söka statlig finansiering. 

Är det bidragsförordningen, stödförordningen eller båda som är tillämpliga?

Det är svårt att fullt ut vägleda om detta men kvalitetsmanualen bör utgöra ett bra stöd. För ytterligare vägledning om statsstöd kan kommuner och regioner vända sig till Upphandlingsmyndigheten eller länsstyrelsen. Om det inte är helt tydligt huruvida ett projekt kan få bidrag eller inte, bör projektet alltid hanteras som ett statsstödsärende.

Är projekt som syftar till att åtgärda förorenad mark inför bostadsbyggande alltid att betrakta som statsstöd?

Ja, eftersom dessa ärenden i praktiken alltid har ett underliggande syfte med uppenbara ekonomiska incitament. I de fall det är nödvändigt för projektet att söka statlig finansiering av åtgärdsförberedelser/projektering kan dessa delar finansieras av statsbidrag enligt bidragsförordningen (2004:100).

Hur gör man med ansökningar som redan håller på att utarbetas utifrån den gamla hanteringen av bidraget och ärenden som redan är påbörjade?

För de ärenden där Naturvårdsverket redan beslutat om åtgärdsbidrag kommer dessa ärenden att kunna slutföras på samma sätt som tidigare. I de fall där något beslut ännu inte fattats och där åtgärden riskerar att utgöra ett statligt stöd, kommer ärendet att överlämnas till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.

Målet om en giftfri miljö

Att förorenade områden ska vara åtgärdade ingår i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Naturvårdsverkets bedömning är att åtgärdstakten behöver öka om det ska lyckas. I förlängningen bidrar arbetet med förorenade områden även till att uppnå fler av miljökvalitetsmålen.

Långsiktighet är viktigt när det gäller föroreningar

Vid bedömning av miljö- och hälsorisker för förorenade områden är det viktigt att ha både ett kort och ett långt tidsperspektiv. Med ett långt tidsperspektiv menas i de här sammanhangen mellan 100—1000 år. Vad kan hända om vissa föroreningar lämnas kvar? Hur långsiktiga är de åtgärder man tänker göra? Hur kan markanvändningen tänkas förändras i framtiden? Det är viktigt att veta vad som finns i marken när man planerar för hur den ska användas. Det som är parkering i dag kanske ska bli en lekplats i morgon.

Föroreningar sprids till vattnet

I Sverige har vi ett relativt opåverkat yt- och grundvatten. Det är ovanligt i ett internationellt perspektiv, och en stor tillgång för landet. Men miljögifter från förorenade områden kan sprida sig. Att minska och förebygga den kemiska påverkan på vattnet är därför ett viktigt skäl för arbetet med efterbehandling av förorenade områden. Det som är en outnyttjad resurs idag kanske ska användas som dricksvatten i framtiden.

Att inte vattnet förorenas är viktigt även för alla arter som lever i sjöar, vattendrag och hav. När föroreningar har hamnat i vattendrag kan de spridas både snabbt och långt, och påverka ekosystem inom stora områden.

Förorenade områden är bara en av många källor till farliga ämnen

Människor utsätts för föroreningar på många sätt. Några exempel är via luften, maten, olika produkter och arbetsmiljön. Det finns gränsvärden för hur stor dos av olika ämnen en människa kan utsättas för utan att risken anses oacceptabel. När vi bedömer risker för människor från förorenade områden är utgångspunkten att ämnen från det förorenade området inte ska täcka in hela den dosen.

Mallar och instruktioner

Här finns mallar och instruktioner för ansökan om medel för utredningar, statsbidrag inklusive bidrag för verifierande fältprovtagningar och pilotprojekt, statligt stöd samt slutredovisning och slutrapport.

Ansökningstillfällen

Länsstyrelsens ansökningar om statlig finansiering för åtgärd av föroreningsskador (åtgärdsförberedelser och åtgärder) samt åtgärd av förorenad mark inför bostadsbyggande görs vid fasta ansökningstillfällen, enligt beskrivning i kap 6 nationella planen.

Nedanstående datum är allra senaste dag det är möjligt att hösten 2024 ansöka om statlig finansiering för åtgärd av föroreningsskador (åtgärdsförberedelser och åtgärder) samt åtgärd av förorenad mark inför bostadsbyggande till de respektive fördelningstillfällena. Önskvärt är att länsstyrelserna skickar in sina ansökningar med god framförhållning innan dessa datum:

  • Senast tisdag den 3 september 2024, åtgärd av föroreningsskador
  • Senast tisdag den 1 oktober 2024, åtgärd av förorenad mark inför bostadsbyggande
  • Senast tisdag den 26 november 2024, åtgärd av föroreningsskador

Naturvårdsverket fattar vissa beslut om medel löpande under året, till exempel för medel till verkställighet och rättelse, medel till fördyringar, omfördelningar av medel mellan år inom projekt, bidrag till huvudmannens upprättande av ansökan och bidrag till fastighetsvärdering.

Huvudmännens ansökningar ska inkomma till länsstyrelsen i god tid för att länsstyrelsen ska kunna ansöka till Naturvårdsverket inom utsatt tid. 

 

Kontakta respektive länsstyrelse för information om sista datum för ansökningar till länsstyrelsen.

För verifierande fältprovtagningar under 2025 och 2026 är sista dagen för länsstyrelsen att ansöka om statsbidrag den 15 september 2024. Ansökningar görs årligen inför nästkommande år eller maximalt två år framåt i likhet med ansökningar om bidrag för utredning. 

Pilotprojekt i stor skala för att testa metoder för förorenade områden görs en gång per år, ansökan ska inkomma senast den 1 oktober.

Länsstyrelsens ansökningar om statsbidrag för utredningar kan göras två gånger per år, i oktober (det stora ansökningstillfället) och i februari (litet tillfälle med begränsad budget). Ansökningar görs inför nästkommande år eller maximalt två år framåt: 

  • Senast den 15 oktober, det stora ansökningstillfället
  • Senast den 15 februari, det mindre tillfället med begränsad budget

Huvudmännens ansökningar ska inkomma till länsstyrelsen i god tid för att länsstyrelsen ska kunna ansöka till Naturvårdsverket inom utsatt tid. 

Kontakta respektive länsstyrelse för information om sista datum för ansökningar till länsstyrelsen.

Nationell plan

Planen innehåller prioriteringsgrunder, fördelningsplan och arbetsplan. Syftet är att den ska vara Naturvårdsverkets beslutsstöd vid den nationella fördelningen av medel från det statliga saneringsanslaget.

Läs mer
Övergivna bilvrak i skogen

Naturvårdverkets roll

Naturvårdsverket har i uppdrag att samordna den statligt finansierade efterbehandlingen av förorenade områden, i enlighet med Naturvårdsverkets instruktion. Naturvårdsverket fördelar det statliga stödet till olika avhjälpandeåtgärder utifrån en nationell prioritering. Fördelningen är också styrd av behoven på lokal och regional nivå. Inriktningen på det statligt finansierade arbetet med förorenade områden kan variera mellan åren. Möjligheten till fördelning av statligt bidrag och stöd är också beroende av regeringens anslag till området.

Information om personuppgiftsbehandling vid handläggning och uppföljning av bidrag för sanering och efterbehandling av förorenade områden.

Naturvårdsverket är personuppgiftsansvarig och behandlar personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddsregler. Du har rätt att begära tillgång till och rättelse eller radering av dina personuppgifter eller begränsning av behandling som rör dig. Du har även rätt att invända mot behandlingen av dina personuppgifter. 

Information om dina rättigheter och kontaktuppgifter till Naturvårdsverkets dataskyddsombud

Integritetsskyddsmyndigheten är ansvarig tillsynsmyndighet för personuppgiftsbehandling och dataskydd. Du kan vända dig dit om du har klagomål rörande dina rättigheter. Du kan också alltid kontakta Naturvårdsverkets dataskyddsombud.

Kontakta Integritetsskyddsmyndigheten (imy.se)

Ändamål och rättslig grund för behandlingen

Naturvårdsverket behandlar personuppgifter vid handläggning av bidrag för sanering och efterbehandling av förorenade områden enligt förordningen (2004:100) om statsbidrag för avhjälpande av föroreningsskador samt för att möjliggöra uppföljning och utvärdering av bidraget genom att ta kontakt med sökande.

Handläggning av bidrag sker enligt den rättsliga grunden myndighetsutövning, artikel 6.1 e, dataskyddsförordningen. 1 Kommunikation och uppföljning sker enligt den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse, artikel 6.1 e.

Personuppgifter rörande fällande domar eller lagöverträdelser kan förekomma i samband med uppgifter om miljöbrott rörande enskild firma sker enligt den rättsliga grunden myndighetsutövning, artikel 6.1 e. Behandling av eventuella känsliga personuppgifter i bilagor till inkommen ansökan sker enligt den rättsliga grunden 9.2 g, dataskyddsförordningen.

Personuppgifter från annan källa

Personuppgifterna inkommer till Naturvårdsverket via ansökan och redovisning från kommunerna som skickas in av länsstyrelse.

Kategorier av personuppgifter

Personuppgifter som behandlas rörande kontaktpersoner (handläggare på länsstyrelser, tillsynsmyndigheter, kommuner samt hos huvudman) är för- och efternamn, titel, e-postadress, telefonnummer, organisatorisk tillhörighet samt diarienummer till Naturvårdsverkets dokument- och ärendehanteringssystem.

Personuppgifter som behandlas i ansvarsutredningen upprättad av tillsynsmyndigheten rörande ägare av fastigheter (nuvarande eller tidigare), verksamhetsutövare, företag m.fl. är för- och efternamn, personnummer, organisationsnummer (om det utgörs av ett personnummer) och fastighetsbeteckning.

Känsliga personuppgifter rörande hälsa kan även förekomma i bilagor till inkommen ansökan.

Personuppgifter rörande fällande domar eller lagöverträdelser kan förekomma i samband med uppgifter om miljöbrott rörande enskild firma.

Automatiserat beslutsfattande, inklusive profilering

Personuppgiftsbehandlingen innebär inte automatiserat beslutsfattande.

Mottagare av personuppgifter

Utöver handläggare inom Naturvårdsverket kommer även Naturvårdsverkets leverantörer av IT-tjänst samt IT-drift och förvaltning att ha tillgång till dina personuppgifter för att utföra sina uppdrag.

Uppgifter som lämnas in till Naturvårdsverket blir allmänna handlingar hos myndigheten och kan därmed begäras ut enligt tryckfrihetsförordningen. Om personuppgifter finns i en allmän handling kan de som begär ut denna ta del av dessa personuppgifter om personuppgifterna inte omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Naturvårdsverket gör alltid en sekretessprövning innan myndigheten lämnar ut allmänna handlingar.

Överföring av personuppgifter till tredje land

Överföring av personuppgifter till tredje land utanför EU/EES sker inte.

Hur länge behandlar Naturvårdsverket personuppgifterna?

Ansökningsärenden registreras i ett ärende i Naturvårdsverkets dokument- och ärendehanteringssystem och bevaras i myndighetens e-arkiv.

Inkomna och skickade e-postmeddelanden, inklusive bilagor, vars informationsinnehåll är av tillfällig eller ringa betydelse och som saknar vikt för verksamheten gallras när handlingarna inte längre behövs i verksamheten.

Underlag i form av svar vid undersökningar utförda av Naturvårdsverket eller på uppdrag av Naturvårdsverket. Gallring ska utföras efter att resultat sammanställts och underlagen inte längre behövs i verksamheten under förutsättning att undersökningsfrågor samt sammanställning bevaras.

Handlingar i ärendet som inte ska bevaras gallras vid inaktualitet, dock senast när ärendet avslutas.

Undantaget från gallring är de personuppgifter som registreras i ärende i Naturvårdsverkets dokument- och ärendehanteringssystem. Dessa kommer att bevaras i myndighetens e-arkiv.

Information om personuppgiftsbehandling vid handläggning och uppföljning av stöd för sanering och efterbehandling av förorenade områden.

Naturvårdsverket är personuppgiftsansvarig och behandlar personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddsregler. Du har rätt att begära tillgång till och rättelse eller radering av dina personuppgifter eller begränsning av behandling som rör dig. Du har även rätt att invända mot behandlingen av dina personuppgifter. 

Information om dina rättigheter och kontaktuppgifter till Naturvårdsverkets dataskyddsombud

Integritetsskyddsmyndigheten är ansvarig tillsynsmyndighet för personuppgiftsbehandling och dataskydd. Du kan vända dig dit om du har klagomål rörande dina rättigheter. Du kan också alltid kontakta Naturvårdsverkets dataskyddsombud.

Kontakta Integritetsskyddsmyndigheten (imy.se)

Ändamål och rättslig grund för behandlingen

Naturvårdsverket behandlar personuppgifter vid handläggning rörande stöd för sanering och efterbehandling av förorenade områden enligt förordning (2022:98) om statligt stöd till åtgärder för efterbehandling av föroreningsskador samt för att möjliggöra uppföljning och utvärdering av stödet genom att ta kontakt med sökande.

Handläggning av stöd sker enligt den rättsliga grunden myndighetsutövning, artikel 6.1 e, dataskyddsförordningen. 1 Kommunikation och uppföljning sker enligt den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse, artikel 6.1 e.

Personuppgifter rörande fällande domar eller lagöverträdelser kan förekomma i samband med uppgifter om miljöbrott rörande enskild firma sker enligt den rättsliga grunden myndighetsutövning, artikel 6.1 e.

Behandling av eventuella känsliga personuppgifter i bilagor till inkommen ansökan sker enligt den rättsliga grunden 9.2 g, dataskyddsförordningen.

Personuppgifter från annan källa

Personuppgifterna inkommer till Naturvårdsverket via ansökan och redovisning från kommunerna som skickas in av länsstyrelse.

Kategorier av personuppgifter

Personuppgifter som behandlas rörande kontaktpersoner (handläggare på länsstyrelser, tillsynsmyndigheter, kommuner samt hos huvudman) är för- och efternamn, titel, e-postadress, telefonnummer, organisatorisk tillhörighet samt diarienummer till Naturvårdsverkets dokument- och ärendehanteringssystem.

Personuppgifter som behandlas rörande handläggare på länsstyrelser, tillsynsmyndigheter, kommuner samt hos huvudman är för- och efternamn, titel, e-postadress, telefonnummer, organisatorisk tillhörighet, fastighetsbeteckning (privat fastighet), personnummer som utgör organisationsnummer samt diarienummer till ärende i Naturvårdsverkets dokument- och ärendehanteringssystem.

Personuppgifter som behandlas i ansvarsutredningen upprättad av tillsynsmyndigheten rörande ägare av fastigheter (nuvarande eller tidigare), verksamhetsutövare, företag m.fl. är för- och efternamn, personnummer, organisationsnummer (om det utgörs av ett personnummer) och fastighetsbeteckning.

Känsliga personuppgifter rörande hälsa kan även förekomma i bilagor till inkommen ansökan.

Personuppgifter rörande fällande domar eller lagöverträdelser kan förekomma i samband med uppgifter om miljöbrott rörande enskild firma.

Automatiserat beslutsfattande, inklusive profilering

Personuppgiftsbehandlingen innebär inte automatiserat beslutsfattande.

Mottagare av personuppgifter

Utöver handläggare inom Naturvårdsverket kommer även Naturvårdsverkets leverantörer av IT-tjänst samt IT-drift och förvaltning att ha tillgång till dina personuppgifter för att utföra sina uppdrag.

Uppgifter som lämnas in till Naturvårdsverket blir allmänna handlingar hos myndigheten och kan därmed begäras ut enligt tryckfrihetsförordningen. Om personuppgifter finns i en allmän handling kan de som begär ut denna ta del av dessa personuppgifter om personuppgifterna inte omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Naturvårdsverket gör alltid en sekretessprövning innan myndigheten lämnar ut allmänna handlingar.

Överföring av personuppgifter till tredje land

Överföring av personuppgifter till tredje land utanför EU/EES sker inte.

Hur länge behandlar Naturvårdsverket personuppgifterna?

Ansökningsärenden registreras i ett ärende i Naturvårdsverkets dokument- och ärendehanteringssystem och bevaras i myndighetens e-arkiv.

Inkomna och skickade e-postmeddelanden, inklusive bilagor, vars informationsinnehåll är av tillfällig eller ringa betydelse och som saknar vikt för verksamheten gallras när handlingarna inte längre behövs i verksamheten.

Underlag i form av svar vid undersökningar utförda av Naturvårdsverket eller på uppdrag av Naturvårdsverket. Gallring ska utföras efter att resultat sammanställts och underlagen inte längre behövs i verksamheten under förutsättning att undersökningsfrågor samt sammanställning bevaras.

Handlingar i ärendet som inte ska bevaras gallras vid inaktualitet, dock senast när ärendet avslutas.

Undantaget från gallring är de personuppgifter som registreras i ärende i Naturvårdsverkets dokument- och ärendehanteringssystem. Dessa kommer att bevaras i myndighetens e-arkiv.

Webbinarium om den ekonomiska redovisningsmallen för bidragsprojekt

Youtube video

Relaterade sidor