Hållbar plastanvändning i kommunen
Ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material. Det är regeringens vision för framtidens cirkulära ekonomi. Kommunens arbete för en hållbar plastanvändning kan bidra till detta och samtidigt bidra till minskad klimatpåverkan och att bromsa läckage av plast till naturen.
Plast har många goda egenskaper – bland annat är det jämförelsevis billigt, relativt tåligt och kan skräddarsys med olika sammansättningar som passar för olika användningsområden. Samtidigt innebär dagens produktion och användning av plast stora utmaningar, bland annat:
- 5-10% av Sveriges territoriella växthusgasutsläpp kommer från produktion och förbränning av plast
- Plast och mikroplast läcker ut och förblir i naturen
- Exponering för farliga ämnen
Precis som för andra material måste vår användning av plast anpassas för att ingå i en cirkulär ekonomi, så att vi minimerar miljö- och klimatpåverkan. Plast är en av de strömmar som prioriteras särskilt i regeringens strategi för cirkulär ekonomi.
Med en hållbar plastanvändning menar Naturvårdsverket att:
- Plast ska inte förbrukas i onödan.
- Plast ska vara tillverkad av råvaror med låg miljöbelastning
- Plast ska materialåtervinnas
- Plast ska vara fri från farliga ämnen
- Plast ska inte hamna i naturen och skada människor, djur eller natur
Plastanvändning
Plast används främst i förpackningar, näst mest plast används i byggsektorn och därefter i fordonssektorn. Även sektorn ”övrigt” står för en betydande del av plastanvändning.
Kartläggning av plastflöden i Sverige
Kommunerna Norrköping, Linköping, Uppsala och Karlstad har genom uppföljning av inköp av olika produkter som innehåller fossil plast kartlagt hur mycket (antal eller kilo) av varje produkt som köpts in under ett år i respektive kommun. Tabellen nedan visar en sammanställning över dessa, som gjorts av länsstyrelsen i Gävleborg.
Tabell: Inköp av produkter som innehåller fossil plast
| Produkt | Norrköping (antal) | Linköping (antal) | Uppsala (kg) | Karlstad (antal) |
| Plastbägare | 455 270 | 183 430 | 1 123 | 147 000 |
| Skoskydd | 571 200 | 101 600 | 11 341 | 1 300 000 |
| Plastfickor | 328 647 | 296 682 | ||
| Plastpåsar/säckar | 1 465 077 | 813 428 | 71 171 | 1 800 000 |
| Handskar | 6 666 254 | 4 692 896 | 94 277 | 5 000 000 |
| Tallrikar/bestick | 195 130 | 156 920 | 1 150 | |
| Gummibandsmapp | 31 714 | 23 814 | 17 000 | |
| Förkläden | 496 150 | 96 160 | 11 524 | 300 000 |
Avfallsslag - statistik
Klimatpåverkan från produktion och förbränning av plast
Plast som tillverkas av nytt, fossilt material och förbränns efter användning ger sammanlagt ett utsläpp på cirka 5 ton koldioxidekvivalenter per ton plast. Produktion och förbränning av plast står för 5-10% av Sveriges territoriella växthusgasutsläpp.
I samverkansprojektet Minskad klimatpåverkan från plast i kommunal verksamhet har kommunerna Uppsala, Eskilstuna, Norrköping och Linköping identifierat att verksamheten i kommunerna orsakar cirka 4 000 ton koldioxidutsläpp per år enbart genom sin användning av skoskydd, handskar, förkläden, sopsäckar, soppåsar samt muggar, bägare och bestick.
Läckage av plast till naturen
Nedskräpning
Nedskräpning är ett hållbarhetsproblem på flera olika sätt. Djur och människor riskerar att skadas av skräpet. Skräp kan skada djur genom kvävning, inflammationer, problem med matsmältning, intrassling och därmed svält. Mer än en miljon fåglar och hundra tusen däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i våra hav. Skräpiga miljöer upplevs dessutom ofta som otrygga och kan leda till ytterligare nedskräpning och skadegörelse.
I december 2018 lämnades en statlig utredning om hållbara plastmaterial in till regeringen (SOU 2018:84). I utredningen identifierades följande plastföremål, utan inbördes rangordning, som särskilt förekommande i nedskräpningssammanhang, med risk för att ställa till skada:
- cigarettfimpar
- förlorade fiskeredskap
- förpackningar för snacks, godis, glass och snabbmat
- förpackningsplast från industri och handel inklusive styva plastband
- plastbestick och sugrör
- plastfragment inklusive fragment från expanderad polystyren
- plastkapsyler och lock
- plastpåsar
- rep, snören och nätdelar.
Utöver dessa produkter menade utredningen att bomullstops och ballonger med tillhörande föremål, som till exempel ballongpinnar, bör läggas till listan.
Under sommaren 2020 genomfördes en nationell skräpmätning. Cigarettfimpar, som innehåller bland annat plast, svarar till antal för så mycket som 62 procent av allt skräp. Plast svarar för cirka en tiondel av skräpet. Antalet plastföremål som slängdes var 3,3 miljoner. Den vanligaste underkategorin var ”Övrig plast” som svarar för 64 procent av plastskräpet. Här ingår små delar från plastprodukter men också engångsbestick, cellofan från cigarettpaket, sugrör, frigolit och konfetti. Plastförpackningar för livsmedel är näst vanligast och står för 26,5 procent av plastskräpet.
Mikroplast
Naturvårdsverket redovisade till regeringen 2017, vilka källor som står för de största utsläppen av mikroplast i Sverige. Utredningen visar att mikroplast uppstår framför allt genom slitage av däck från vägar, industriell produktion och hantering av primärplast, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg, läckage av granulat från konstgräsplaner och nedskräpning.
De mest betydande spridningsvägarna är dagvatten, avloppsreningsverk och luftdeposition. Kommunen har viss rådighet över såväl flera källor, och betydande rådighet över spridningsvägar. Kunskapsluckorna är stora när det gäller i vilken grad mikroplasterna påverkar människors hälsa och vår natur. Vi vet att mikroplaster förekommer över hela världen; från djuphavsbottnar till grunda områden, i såväl marina miljöer, som i inlandsvatten och på land. Naturvårdsverket driver på för ökad kunskap och dialog i frågor om mikroplast.
Så kan kommuner bidra till hållbar plastanvändning
Alla delar av värdekedjan kan och behöver bidra till en hållbar plastanvändning. Kommuner har många viktiga roller i arbetet.
Smart användning av plast
Regeringens plastutredning ”Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvändning” lyfte fram avfallsförebyggande arbete som ett rekommenderat område för kommuner att jobba med. Effektivare resursanvändning är ett kostnadseffektivt sätt att bidra till miljömålen. Nya regler innebär att kommunerna har i uppgift att informera hushållen om avfallsförebyggande åtgärder som återanvändning. Kommuner kan minska onödig användning och främja flergångsanvändning i egen verksamhet, och också skapa förutsättningar för invånare att använda plast smartare.
Efterfråga mer hållbara produkter
Plastutredningen rekommenderar också arbete för att offentlig upphandling i högre grad ska främja en hållbar plastanvändning. Att offentlig upphandling ska bidra till resurseffektivitet, återvinning och cirkulära affärsmodeller lyfts också fram i regeringens strategi för cirkulär ekonomi. Offentlig upphandling har genom de stora volymer som upphandlas goda förutsättningar att bidra till utveckling av marknaden för mer hållbara produkter.
Skapa förutsättningar för cirkulära plastflöden
Kommunerna bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi bland annat genom att främja en avfallshantering som bidrar till cirkulära och fossilfria materialflöden. Regeringens strategi för cirkulär ekonomi inriktas bland annat på att främja återanvändning av produkter framför materialåtervinning och annan avfallshantering och att utveckla utsorteringen av avfall så att mer avfall kan materialåtervinnas. Kommuner har genom ändrade regler för renhållningsavgiften fått nya möjligheter att främja återanvändning. Materialåtervinning kräver homgena eller sorteringsbara flöden. Arbetet för ökad materialåtervinning bör inriktas mot att tillvarata sådana flöden. Regeringen lyfter i strategin för cirkulär ekonomi särskilt fram behovet av att förbättra källsorteringen för att öka plastens kvalitet i materialåtervinningen.
Förebygga läckage av plast till miljön
Nedskräpning orsakar skador på djur och natur, bidrar till otrygghet och bedöms vara en av de största källorna till mikroplast. Kunskapsluckorna är stora när det gäller i vilken grad mikroplaster påverkar människors hälsa och vår natur. Klart är dock att det finns en risk för negativ påverkan på människors hälsa och miljön. Naturvårdsverket anser därför att försiktighetsprincipen bör vara ledande i frågor rörande mikroplaster och att utsläpp av mikroplaster bör undvikas samt åtgärdas för att minska exponeringar och ökade risker i framtiden.
Inspiration för arbetet i kommunen hittar du också i lokala strategier för hållbar plastanvändning, exempelvis:
Gävleborgs strategi för hållbar plastanvändning
Regional strategi för minskad miljöpåverkan från plast i Skåne
Kunskapsunderlag
Här hittar du ett urval av rapporter och länkar som kan underlätta ert arbete för hållbar plastanvändning i kommunen.
Rapporter och länkar till kunskap om plast i kommunen
Möjligheter för en hållbar plastanvändning
Utredningen inleds med en sammanfattning av en rad förslag till hur olika aktörer kan bidra till en hållbar plastanvändning, och innehåller också kortfattad information om exempelvis miljöeffekter av användning av plast.
Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvändning (SOU 2018:84)
Hållbar plastanvändning genom miljöledning
Verksamheter kan bidra till att plast används hållbart genom att till exempel utreda miljöpåverkan, sätta mål, och identifiera åtgärder och indikatorer för uppföljning. Denna rapport ger guidning i det arbetet.
Källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige
Redovisning av Naturvårdsverkets tidigare regeringsuppdrag kring mikroplast. Ger en kompletterande bild av mikroplast från andra källor, utifrån kunskapsläget år 2017.
Statistik
Statistik om plastanvändning
SMED har på uppdrag av Naturvårdsverket kartlagt plastflöden i Sverige.
Kartläggning av plastflöden i Sverige. Råvara, produkter, avfall och nedskräpning (pdf 2 mb)
Strategier och planer
Regeringens strategi för cirkulär ekonomi
Kommunerna är viktiga aktörer på avfallsområdet och bidrar i hög grad till omställningen till en cirkulär ekonomi bland annat genom information, innovation och teknikutveckling för att främja en avfallshantering som bidrar till cirkulära och fossilfria materialflöden. Kommunerna kan på detta sätt underlätta för hushållen och verksamheterna, inklusive de kommunala verksamheterna, att bidra till en cirkulär ekonomi. Vidare har kommunerna också huvudansvaret för fysisk samhällsplanering och bebyggelseutveckling vilket kan ha stor betydelse för människors förutsättningar att bidra till en cirkulär ekonomi. Så beskrivs kommuners roll i utvecklingen av en cirkulär ekonomi i regeringens strategi, som också innehåller bland annat vision för arbetet med cirkulär ekonomi och inriktningar för fortsatt arbete.
Gävleborgs strategi för hållbar plastanvändning
Länsstyrelsen i Gävleborg har med hjälp av projektmedel från Naturvårdsverket tagit fram en strategi för hållbar plastanvändning. Den bärande tanken bakom strategin är att dess mål och åtgärder ska lyftas in i den befintliga kommunala planeringsstrukturen, främst i avfallsplanerna, men också i ett eventuellt miljöstrategiskt program.
Regional strategi för minskad miljöpåverkan från plast i Skåne
Länsstyrelsen startade nätverket "Tänk om plast" med ambitionen att samla de skånska aktörer som hade börjat arbeta med frågan. Syftet var att samlas kring en gemensam problembild, bli överens om vilka som är de viktigaste insatsområdena och hitta möjliga samarbetsformer för att på ett effektivare sätt ställa om till en mer hållbar plastanvändning. Projektet har fått stöd av Naturvårdsverket och Region Skånes miljövårdsfond.
Strategin finns publicerad på webbsidan Tänk om plast
Regional strategi för minskad miljöpåverkan från plast i Skåne
Utredning av användning av engångsartiklar, orsaker och lösningar
Göteborgs stad har i utredningen kartlagt användning av engångsartiklar, orsaker och lösningar, såväl som goda exempel på hur man kan jobba för att minska användningen av engångsartiklar. Utredningen innehåller ett avsnitt om hygienprodukter och medicinska produkter – denna användning omfattade i Göteborgs stad år 2017 enligt utredningen 6,6 miljoner artiklar till en kostnad om 18 miljoner kronor och med utsläpp motsvarande 508 ton koldioxidekvivalenter under livscykeln. Utredningen mynnar ut i konkreta förslag till beslut för att minska användningen av engångsmaterial.
Lokala planer och åtgärder för att minska läckage av mikroplast
Möjliga åtgärder för kommuners arbete med att minska läckage av mikroplast beskrivs bland annat i:
Handlingsplan mot mikroplast i Stockholms stad
Så kan du minska spridning av mikroplast – information från Malmö stad