Nedskräpning av plast

Nedskräpningen och mängden plastskräp ökar hela tiden. Stora plastbitar nöts ner till mindre bitar och blir så småningom små plastbitar, så kallade mikroplaster. Mikroplaster har hittats på höga berg och i djupa hav, de finns överallt och vi vet idag för lite om på vilket sätt de påverkar människa och miljön.

Läs mer om mikroplastens miljöpåverkan

Majoriteten av skräpet i våra marina miljöer kommer från land och följer med dagvatten och bäckar ut i sjöar och hav. Nedskräpning av plast är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i haven. Både fåglar och däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i våra hav. Plast i den marina miljön kan dessutom transportera icke-inhemska arter till nya platser vilket kan hota känsliga miljöer. Skräp skadar också fiskeredskap och fartyg.

Ospar är konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten. Inom ramen för samarbetet inom Ospar har de kontrakterade parterna, däribland Sverige, tagit fram en regional handlingsplan för marint skräp. Handlingsplanen innehåller gemensamma regionala åtgärder för att förebygga och minska marin nedskräpning, med särskilt fokus på plast och mikroplast. 

Marine litter regional action plan (ospar.org)

Inom handlingsplanen för marint skräp har Sverige tagit på sig att, tillsammans med Frankrike leda åtgärden A.2.1 Förhindra utsläpp av bärarmaterial (i plast) till marin miljö eller vattendrag. Åtgärden syftar till att undersöka och främja användningen av bästa tillgängliga teknik och bästa miljöpraxis för att förhindra läckage av bärarmaterial i plast till miljön. Åtgärden omfattar hela värdekedjan för bärarmaterial, från design och användning till drift, underhåll och incidenthantering, med särskilt fokus på avloppsreningsverk, såväl kommunala som industriella sådana.  

Du kan läsa mer om åtgärden på Ospars webbplats. 

A.2.1 Prevent the release of biomedia to the marine and riverine environment (ospar.org) 

Inom ramen för denna åtgärd har Ospar tagit fram en bästa miljöpraxis om bärarmaterial (Best Environmental Practice) samt ett tillhörande faktablad. Dessa dokument beskriver vad myndigheter och tillsynsmyndigheter, projektörer, konstruktörer och ingenjörer, samt verksamhetsutövare kan göra för att minska risken för att bärarmaterial släpps ut och når den marina miljön. 

OSPAR Best Practice guidance to prevent the loss or leakage of plastic biomedia in wastewater treatment plants (pdf, ospar.org) 

OSPAR factsheet: Best practice guidance to prevent the loss or leakage of plastic biomedia in wastewater treatment plants (pdf, ospar.org) 

Inom handlingsplanen för marint skräp har Ospar även tagit fram en vägledning för att minska spill och nedskräpning av expanderad polystyren (EPS) och extruderad polystyren (XPS). EPS och XPS är lätta plastmaterial som främst används som isolering i till exempel byggnader och som skyddande förpackningsmaterial. Vägledningen innehåller exempel på bästa miljöpraxis för hela materialets livscykel, från lagring och användning till avfallshantering och återvinning. Den beskriver åtgärder som kan hjälpa företag och andra aktörer att minska risken för att materialet hamnar sprids till miljön. 

Läs vägledningen: Best Practice for the reduction and life cycle management of expanded polystyrene (EPS) and extruded polystyrene (XPS), as a means to reduce EPS and XPS becoming marine litter 

Läs bakgrundsrapporten: Background document for the development of programmes and measures to reduce Expanded Polystyrene (EPS) and Extruded Polystyrene (XPS) pollution in the North-East Atlantic Ocean 

I skräpmätningen 2025 var nio av tio skräpartiklar engångsprodukter av olika slag. Cigarettfimpar svarade för 46 procent när man räknar i antal per 10 m2, vilket är nästan hälften av allt skräp.

Mätningen visade också att två tredjedelar av skräpet på våra gator och torg samt i våra parker innehåller plast. Den vanligaste kategorin inom plast förutom fimpar är flexibla omslag, vilket bland annat är förpackningar för godis, glass och snacks men även plastbestruket papper som hamburgerpapper.

1. Fimpar, 46 procent
2. Portionssnus, 23 procent

Flexibla omslag 8 procent (mätt i antal, i procent av totala mängden skräp)

1. Plast, 63 procent
2. Övrigt material, här ingår portionssnus, 24 procent och papper/kartong, 5 procent
3. Metall, 4 procent
4. Glas, 3 procent

(mätt i antal, i procent av totala mängden skräp)

Mer om nedskräpning och skräpmätningen.

Skräpmätningen 2025 visar att nedskräpningen har minskat från 4,86 till 3,39 skräpföremål per tio kvadratmeter, vilket motsvarar en minskning med 30 procent jämfört med 2023.