Nedskräpning

Nedskräpning sker på land och till havs och är ett hållbarhetsproblem på flera olika sätt. Djur och människor riskerar att skadas av skräpet och kommunerna har stora kostnader för att städa stadsmiljöer och stränder. Skräpiga miljöer upplevs dessutom ofta som otrygga och kan leda till ytterligare nedskräpning och skadegörelse.

Det finns idag ingen omfattande statistik över hur mycket skräp som hamnar i naturen varje år. Det är aldrig tillåtet att skräpa ner och vi har alla ett ansvar att städa upp efter oss. I stora delar av våra tätorter ansvarar kommunen för att städa upp efter nedskräpning. När det handlar om omfattande nedskräpning i naturen så skiljer sig ansvaret åt beroende av situation och plats. 

Majoriteten av skräpet i våra marina miljöer kommer från land och följer med i dagvatten och bäckar ut i sjöar och hav. Det kallas marint skräp. Även skräp på stränder är marint skräp. Det vanligaste skräpet i havet består av plast. Plast bryts ner väldigt långsamt och kan skada miljön under hela processen från en igenkännbar produkt eller förpackning - fram till att det sönderdelats till mikroplaster. Hur mycket skräp handlar det då om? 

Håll Sverige Rent ger ett exempel: varje timme spolas det upp motsvarande fem badkar fulla med skräp på stränder längs kusten i Bohuslän.  

Det finns ett generellt förbud mot nedskräpning enligt miljöbalken. Den som skräpar ned kan dömas för nedskräpning. 

Nedskräpning - allt från ett tuggummi till en övergiven bil   

Mängder av skräp dumpas varje år i naturen. Det handlar om till exempel möbler, däck, bilbatterier och hela bilar och båtar. De kan på olika sätt göra skada i naturen och det kostar mycket varje år att ta bort dem. De som får ta hand om de uttjänta bilar som har övergetts är kommuner och staten genom Trafikverket och Polismyndigheten. Bestämmelserna skiljer sig åt för olika situationer och om fordonet är att anse som fordonsvrak eller inte.  

35 miljoner skräpföremål under en vecka 

En stor skräpmätning genomfördes av Håll Sverige Rent på uppdrag av Naturvårdsverket i juni 2020. Nedskräpningen mättes i centralorterna i 75 av landets kommuner under en vecka. Resultaten har genom skattningar kunnat skalas upp och speglar alla Sveriges 290 kommuners centralorter. 

Genom att mäta under samma vecka i många kommuner har vi fått en överblick över mängden och sammansättningen av nedskräpningen i Sverige, även om den korta mätperioden är en begränsning. 

Mätningen visade att det  slängdes cirka 35 miljoner skräpföremål på trottoarer, gågator, gång- och cykelvägar under mätveckan. Den sammanlagda vikten av skräpet var cirka 60 ton. 

Fimpar och snus är det vanligaste skräpet 

Kategorierna som mättes i undersökningen var plast, papper/kartong, metall, glas, organiskt material och annat. ”Annat” svarade för hela 78 procent av skräpet, i kategorin ingår exempelvis ballonger, våtservetter, cigarettfimpar och portionssnus. Cigarettfimpar svarar till antal för så mycket som 62 procent av allt skräp. Näst vanligast är portionssnus som svarar för 14 procent. 

Även tuggummi konstateras vara ett mycket vanligt skräp i mätningen. Tuggummin är dock svårare att mäta eftersom det är ett skräp som ackumuleras över tid och därför kan överskattas. Tuggummin är därför exkluderade i sammanställningen. 

En tiondel av skräpet är plast 

Plast svarar för cirka en tiondel av skräpet. Antalet plastföremål som slängdes var 3,3 miljoner. Den vanligaste underkategorin var ”Övrig plast” som svarar för 64 procent av plastskräpet. Här ingår små delar från plastprodukter men också engångsbestick, cellofan från cigarettpaket, sugrör, frigolit och konfetti. Plastförpackningar för livsmedel är näst vanligast och står för 26,5 procent av plastskräpet. 

Arbete för en minskad nedskräpning 

Naturvårdsverket samarbetar med stiftelsen Håll Sverige Rent, som arbetar med förebyggande insatser och skräpplockaraktiviteter för att minska nedskräpningen. Tillsammans har vi tagit fram en vägledning för hur kommuner och andra aktörer kan arbeta strategiskt och långsiktigt med nedskräpningsfrågan, liksom metoder för att mäta mängden skräp i olika miljöer. Inom kort kommer en uppdaterad vägledning. 

Strategiskt arbete för minskad nedskräpning- Vägledning för kommuner ISBN 978-91-620-6551-5 (naturvardsverket.se) 

Kommuner, enskilt eller tillsammans, kan även ansöka om bidrag för strandstädning. Stödet kan bli upp till 90 procent av kostnaderna. 

Bidrag för strandstädning till havsnära kommuner - Naturvårdsverket (naturvardsverket.se) 

Den 1 september träder en föreskrift i kraft som ger kommuner möjlighet att söka bidrag för flyttning av fordonsvrak, bidraget kan uppgå till högst 5000 kronor och ges ut av Naturvårdsverket. Det första ansökningstillfället planeras till november.  

Bidrag till kommuner för flyttning av fordonsvrak - Naturvårdsverket (naturvardsverket.se) 

Eftersom så mycket av skräpet i skräpmätningar över hela EU visat sig vara engångsplast införs med start 2021 förbud, märkningskrav och andra åtgärder för att minska nedskräpningen.  

EU:s Engångsplastdirektiv – nya krav för flera produkter - Naturvårdsverket (naturvardsverket.se) 

Häll Sverige Rent tar fram Sveriges officiella statistik över nedskräpningen. 

Håll Sverige Rents statistikportal Välkommen till Håll Sverige Rents statistikportal! | Håll Sverige Rent (hsr.se)