Även om det inte är tillåtet att skräpa ned så slängs och dumpas mängder av skräp varje år, både i tätorter och i naturen. Det handlar om allt från tuggummin till möbler, däck, bilbatterier samt hela bilar och båtar. Skräpiga miljöer upplevs ofta som otrygga platser som skräpas ned ännu mer eller förstörs.

Naturvårdsverkets skräpmätning från 2020 visar att det slängs cirka 35 miljoner föremål på landets trottoarer, gång- och cykelbanor.

Kostnader för kommunen och andra myndigheter

Kommunen ansvarar för att städa upp nedskräpningen i stora delar av landets tätorter. Ansvaret för omfattande nedskräpning i naturen skiljer sig åt beroende på situation och plats.  Övergivna bilar tar till exempel kommunen, Trafikverket och Polismyndigheten hand om.

Olagligt att skräpa ned – även småskräp

Det är olagligt att skräpa ner i Sverige. Den som skräpar ner kan få böter eller fängelse, beroende på hur allvarlig och omfattande nedskräpningen är. Vid mindre allvarliga fall kan polisen direkt skriva ut en bot på 800 kronor.

Från 1 januari 2022 gäller även boten för den som slänger småskräp på marken, som till exempel cigarettfimpar, tuggummin eller godispapper.  Det är enligt 15 kap. 26§ Miljöbalken som redovisar att det är förbjudet att skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till.

Plast är vanligaste skräpet i haven

Under senare år har skräpet i våra havsmiljöer uppmärksammats. Majoriteten av skräpet i våra marina miljöer följer med åar och vattendrag på land och rinner ut i sjöar och hav. Det kallas marint skräp. Även skräp på stränder är marint skräp.

Plast är det vanligaste skräpet i haven. Plast bryts ner väldigt långsamt och kan skada miljön under hela nedbrytningsprocessen – från ursprungsprodukt till mikroplaster.

Skräpmätning: 35 miljoner föremål under en vecka 

En stor skräpmätning genomfördes av Håll Sverige Rent på uppdrag av Naturvårdsverket i juni 2020. Nedskräpningen mättes i centralorterna i 75 av landets kommuner under en och samma vecka. Resultaten har sedan skalats upp för att spegla centralorterna i Sveriges alla 290 kommuner. 

Mätningen visar att det slängdes motsvarande cirka 35 miljoner skräpföremål på trottoarer, gågator, gång- och cykelvägar under mätveckan. Skräpets sammanlagda vikt var cirka 60 ton. 

Fimpar och snus var det vanligaste skräpet 

Kategorierna som mättes i undersökningen var plast, papper/kartong, metall, glas, organiskt material och annat. ”Annat” svarade för hela 78 procent av skräpet. I den kategorin ingick ballonger, våtservetter, cigarettfimpar och portionssnus.

Cigarettfimpar svarade för så mycket som 62 procent av allt skräp i mätningen. Näst vanligast var portionssnus med 14 procent. 

Även tuggummi var ett mycket vanligt skräp. Men tuggummi är svårare att mäta eftersom det samlas över tid och mängden kan överskattas.

En tiondel av skräpet var plast 

Mätningen visade också att cirka en tiondel av skräpet – 3,3 miljoner föremål – var plastskräp. Vanligast var underkategorin ”Övrig plast” med 64 procent av allt plastskräp. I den kategorin ingick små delar från plastprodukter, engångsbestick, cellofan från cigarettpaket, sugrör, frigolit samt konfetti. Näst vanligast var plastförpackningar från livsmedel med över 26 procent av allt plastskräp. 