Bygg- och rivningsavfall

Under år 2018 genererade Sverige 13 miljoner ton bygg- och rivningsavfall. Det motsvarar 1,3 ton per person under ett år.

Bygg- och rivningsavfallet kommer från byggverksamhet, inklusive rivnings- och anläggningsarbete, liksom andra branscher och hushåll. Den absolut största mängden, 12 miljoner ton, kommer från byggbranschen.  

Störst mängder från infrastruktur och anläggning 

De största mängderna med bygg- och rivningsavfall kommer från infrastruktur- och anläggningsprojekt eller muddring. Anläggningsprojekt kan vara till exempel vägar, broar eller markarbeten.  

De stora avfallsslagen är jord (schaktmassor), betong, tegel, klinker, asfalt och liknande (så kallat mineraliskt bygg- och rivningsavfall) samt muddermassor. I Sveriges statistik ingår endast avfall som hanteras i tillståndspliktiga avfallsanläggningar. Det innebär exempelvis att om schaktmassor används direkt från ett vägarbete till ett annat så finns mängden inte med i statistiken. 

Avfallsmängder i Sverige

Klicka här för mer detaljer
    • Blir oftast konstruktionsmaterial

      Den vanligaste behandlingen av bygg- och rivningsavfall är att det återvinns som konstruktionsmaterial, följt av deponering och energiåtervinning. Konventionell materialåtervinning, som återvinning av metaller, plast och papper, står för endast 1,8 procent.  

      I all behandling och återvinning behöver det farliga avfallet sorteras ut. Av den totala mängden bygg- och rivningsavfall består sex procent av farligt avfall. Den största mängden farligt avfall är förorenade jordmassor följt av förorenat mineralavfall såsom tjärasfalt och impregnerat träavfall. 

      Naturvårdsverkets roll

      Naturvårdsverket vägleder om regler, ansvarsfrågor och metoder för att inventera och sortera bygg- och rivningsavfall.