Textilavfall

I Sverige har vi en fortsatt hög konsumtion av textil och kläder. Samtidigt visar studier att vi använder våra textilier och kläder allt kortare tid.

Före den 1 januari 2025 slängdes cirka 7–9 kilo textilavfall direkt i restavfallet eller på återvinningscentraler och gick direkt till förbränning med energiåtervinning. Detta var ett resursslöseri, eftersom knappt hälften av det som slängdes bedömdes ha kunnat användas längre tid eller återanvändas, det vill säga textilierna var inte trasiga eller utslitna. Av resterande textilavfall skulle större delen kunna materialåtervinnas. Nu ska dessa 7–9 kilo textilavfall sorteras ut och samlas in separat.

I Sverige fanns inte något nationellt insamlingssystem för textilavfall före januari 2025, vilket innebar att många begagnade textilier inte hanterades enligt avfallshierarkin. Det innebar att större delen av textilavfallet från hushåll såväl som från verksamheter hamnade i restavfallet och gick direkt till förbränning med energiutvinning. Men redan innan 2025 samlade vissa kommuner in textilavfall i separat flöde. Den insamlingen skedde ofta i samarbete med frivilligorganisationer som samlade in både textil och textilavfall i ett samlat flöde.

Att samla in begagnade kläder och andra textilprodukter för återanvändning har däremot en lång tradition i Sverige. Det är främst frivilligorganisationer som samlar in textil för återanvändning.

All insamling av textil och textilavfall behöver göras på ett sådant sätt att textilen inte utsätts för fukt eller annan påverkan som gör att det inte kan återanvändas eller materialåtervinnas.

Vid ökad insamling av textilavfall är sorteringsledet avgörande för att det insamlade textilavfallet hanteras så resurseffektivt och miljömässigt hållbart som möjligt. Idag sorteras textilavfall som ska förberedas för återanvändning manuellt medan textilavfall som ska materialåtervinnas förutsätter att materialet sorteras på fibernivå.

Att sortera för att förbereda för återanvändning kräver professionell kunskap och lång erfarenhet om mode, trend och efterfrågan på secondhand marknaden och sker därför manuellt. Manuell sortering är arbetskrävande och för närvarande genomförs endast sortering i mindre skala i Sverige.

I januari 2025 öppnade två grovsorteringsanläggningar i Sverige, vilka sorterar ut skräp och det textilavfall som lämpar sig för materialåtervinning från det separat insamlade textilavfallet. Resterande insamlade textilavfall exporteras för vidare sortering framförallt till Baltikum eller Centraleuropa där materialet kan sorteras på uppemot 300 olika fraktioner för olika marknader i Europa eller globalt. Av det sorterade textilavfallet förbereds cirka 60–70 procent av textilierna för återanvändning, cirka 20–30 procent går till materialåtervinning och omkring 7–10 procent blir till avfall som går till energiåtervinning.

Det innebär att då större volymer textilavfall samlas in efter årsskiftet 2024/2025, är det mer textilavfall som hanteras och kan tillgängliggöras på marknaden som en resurs, vilket är positivt för miljö och klimat.

AI för cirkulärt mode (wargoninnovation.se)

Final report: AI for resource-efficient circular fashion (pdf, wargoninnovation.se)

Med hjälp av optisk sortering kan uttjänt textilavfall lämpligt för materialåtervinning sorteras på fibersort som exempelvis bomull, polyester eller akryl. Sortering av textilavfall på fibernivå kan inte genomföras manuellt eftersom det förutsätter hjälp av teknik för att identifiera vilka fibrer textilavfallet innehåller. I Sverige har vi en av världens första sorteringsanläggningar för sortering på fibernivå för återvinning, SIPTex i Malmö.  Optisk sortering skalas just nu upp till mer storskalig industri på andra ställen inom flera olika forsknings- och pilotprojekt.

Automatisk sortering kan öka återvinningen kraftigt (ivl.se)

Den som ska producera nytt av återvunnen textilråvara måste kunna försäkra sig om att den återvunna fibern är fri från miljö- och hälsofarliga ämnen. Detsamma gäller aktörer som tillverkar produkter av begagnad textil. Vissa produktgrupper som sport-, arbets-, regn- eller fritidskläder samt textil med plastigt tryck riskerar att innehålla farliga ämnen som inte ska finnas kvar i ett cirkulärt system. Det pågår arbete på internationell, EU- och nationell nivå för att öka spårbarheten och informationsöverföringen från produktion och konsumtionsledet till avfallshanteringen.

Textil – råd till privatpersoner (kemi.se)

Säker återvinning av textil – förutsättningar och tillvägagångssätt (kemi.se)

Idag är andelen textilavfall som materialåtervinns från fiber-till-ny-fiber mindre än en procent av den globala fiberproduktionen. Av det textilavfall som exporteras från Sverige används cirka 20 procent som råvara i nya produkter som kompositmaterial, isolering och stoppning i till exempel bilstolar. Textilavfallet ersätter då annan råvara vilket är bra och positivt ur miljösynpunkt.

Att materialåtervinna textilavfall är en bättre lösning än förbränning. Dock varierar miljö- och klimatbesparingen av att använda återvunnen textilfiber i nya produkter stort mellan olika återvunna fibrer. Att använda återvunna fibrer istället för nya fibrer beräknas minska den totala klimatpåverkan från en textil med mellan 0–10 procent.

Att klimatpåverkan inte minskar mer beror på att skillnaden inte är så stor mellan att använda återvunna fibrer eller inte, eftersom själva produktionsprocesserna för tillverkning av textil från återvunna fibrer är lika energi- och kemikaliekrävande som för vanliga fibrer. Å andra sidan så minskar miljöpåverkan som exempelvis vatten- och markanvändning när exempelvis bomullsfibrer inte behöver odlas.

Det är i produktionsfasen som 80 procent av en textils totala klimatpåverkan sker. Störst påverkan sker i den så kallade ”våtberedningen” där textilen får färg, tryck och efterbehandling för att uppnå vissa egenskaper exempelvis bli smuts- och vattenavvisande.

Att använda textilier längre tid minskar klimatpåverkan av nyproduktionen, förutsatt att inget nytt plagg köps under samma tid. Fördubblad livslängd för till exempel ett plagg minskar klimatpåverkan med nästan 50 procent.

Materialåtervinning är en viktig del i den cirkulära ekonomin, men det krävs en kombination av åtgärder i alla led av den textila värdekedjan från produktion och konsumtion till avfallshantering för att minska textilkonsumtionens totala klimatavtryck. Vi kommer inte att lösa alla problem i den textila värdekedjan genom att enbart fokusera på att samla in och materialåtervinna textilavfallet.

Textilproduktion

Cirkulär textilproduktion

Här hittar du stöd om insamling av textilavfall och kommunens ansvar att informera hushåll om att förbygga avfall, däribland textilavfall.