Textilavfall
Textil som köps i Sverige används och förbrukas i snabb takt. Att slänga textil är resursslöseri då textil i soporna förbränns och materialet går förlorat. Senast 2025 ska textilavfall samlas in separat enligt EU:s nya avfallsdirektiv.
I Sverige finns idag inget nationellt system som samlar in textilavfall separat från annat avfall, vilket gör att många begagnade textilier inte hanteras enligt avfallshierarkin. Det innebär att större delen av textilavfallet från hushåll och verksamheter hamnar i restavfallet och går direkt till förbränning med energiutvinning.
Rapporter
Svenska MiljöEmssionsData (SMED) har gjort ett antal studier om textilavfall och textilflöden på uppdrag av Naturvårdsverket.
- Plockanalyser av textilier i hushållens restavfall (SMED Rapport 176 2016) (pdf 668 kB)
- Svenska textilflöden- textilflöden från välgörenhet och utvalda verksamheter; SMED Rapport Nr 2, 2018
- Återanvändning av textil via utvalda online marknadsplatser och appar: Undersökning avseende åren 2016 och 2017; SMED rapport NR 11, 2019
- Konsumtion och återanvändning av textilier (SMED Rapport Nr 149 2014)
- Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall (SMED Rapport Nr 46 2011, pdf)
Textilavfall från verksamheter
Textilavfall från olika verksamheter är relativt outforskat. Enligt en studie (SMED Rapport 2) kommer textilavfall från tjänsteföretag som tvätterier, restauranger, säkerhet och transportföretag liksom inom offentliga förvaltningar som kriminalvården, polisen och försvarsmakten. Enligt studien hade tvätterierna koll på mängden textilavfall som uppkommer i verksamheten.
Den genomsnittliga mängden var cirka 70 ton per tvätteri och år, vilket innebär att den totala mängden textilavfall från tvätterier bedöms vara runt 1 200 ton per år. De övriga branscherna bidrar, grovt uppskattat, med totalt 500–600 ton textilavfall per år.
Separat insamling senast år 2025
Hushållsavfall är idag kommunens ansvar och andra aktörer får endast hantera avfallet om det sker på uppdrag av kommunen. Textilavfall från hushåll är därmed en del av kommunens ansvar.
Enligt EU:s avfallsdirektiv ska alla medlemsstater samla in textil separat från annat avfall senast till 1 januari 2025. Det innebär att stora volymer textil kommer att samlas in och behöva hanteras. Enligt direktivet ska medlemsstaterna också säkerställa att avfallet förbereds för återanvändning, materialåtervinning eller andra återvinningsförfaranden och inte förbränns.
Det finns en statlig utredning över hur ett producentansvar för textilier kan formuleras där ansvaret säkerställer separat insamling av textilier för återanvändning respektive textilavfall för återvinning.
Liten materialåtervinning i Sverige
Idag är andelen textilavfall som materialåtervinns mindre än en procent i Sverige, och återvinns främst till trasor. Av det textilavfall som exporteras från Sverige används nära 20 procent som råvara i nya produkter som kompositmaterial, isolering och stoppning i till exempel bilstolar. Textilavfallet ersätter då annan råvara vilket är bra och eftersträvansvärt ur miljösynpunkt. Dessutom är materialåtervinning en bättre lösning än förbränning för nästan alla fibrer och oavsett återvinningsmetod även om miljöbesparingen kan variera beroende på material och på vilket material som det återvunna materialet ersätter.
Det finns olika metoder för att återvinna textilier som grovt kan delas in i:
- mekanisk, att textil rivs eller strimlas för att frigöra fibrerna, som spinns till ny tråd
- kemisk, att textilen smälts ner (om syntetiska material) eller löses upp (om cellulosamaterial) av kemikalier, och av massan formas ny fiber
- termisk, att textil av syntetiska material smälts ned av värme och formas till ny tråd.
I Asien finns storskaliga anläggningar för återvinning medan återvinningen i Europa fortfarande sker i mindre skala eller i pilotprojekt. Men den europeiska återvinningen etableras i allt snabbare takt, bland annat i Sverige.
Att använda återvunna fibrer istället för nya fibrer beräknas fortfarande bara minska den totala miljöpåverkan från textilen med fem till tio procent.
Annat du kan ha nytta av
Textilåtervinning – tekniska möjligheter och utmaningar
Preferred Fiber & Materials - Market Report 2021 (pdf)
White paper on textile recycling, Report 2019:09 (pdf)
A New Textiles Economy: Redesigning fashion’s future
Klassificering och riskbedömning av textil för materialåtervinning
SipTex - Automatiserad sortering av textilier ska öka textilåtervinningen
Sortering är en nyckelfråga
I ett framtida cirkulärt system är sorteringsledet avgörande för att det insamlade textilavfallet hanteras resurseffektivt och miljömässigt hållbart. Idag sorteras textilavfall som ska återanvändas manuellt medan textilavfall som ska återvinnas förutsätter att materialet sorteras på fibernivå. Att sortera för återanvändning kräver professionell kunskap och lång erfarenhet om mode, trend och efterfrågan och det är därför det sker manuellt. Medan sortering för textilåtervinning behöver dela upp materialet i olika sorter, från cellulosa till plast, vilket inte kan ske manuellt utan med hjälp av teknik. I Sverige skalas just nu flera forsknings- och pilotprojekt upp till mer storskalig industri.
Farliga ämnen måste bort
Återvinning av textilier är avhängig risken för farliga ämnen i textilavfallet. Den som ska producera nytt av återvunnen textilråvara måste kunna försäkra sig om att fibern är giftfri och säker. Detsamma gäller aktörer som tillverkar produkter av begagnad textil. Vissa produktgrupper som sport-, arbets-, regn- eller fritidskläder samt textil med plastigt tryck riskerar att innehålla farliga ämnen som inte ska finnas kvar i ett cirkulärt system. Det pågår arbete på internationell-, EU- och nationell nivå för att öka spårbarheten och informationsöverföringen från produktion och konsumtionsledet till avfallshanteringen.
Annat du kan ha nytta av
Definition av textilavfall
När en produkt blir ett avfall regleras i EU:s avfallsdirektiv. Sverige följer EU-direktivet och har infört EU:s definition i miljöbalken. Det är alltså inte Naturvårdsverket som avgör vad som är avfall. Ett avfall kan ofta vara en resurs samtidigt.
Länkar till mer fördjupning
Dialogmöten för en hållbar textil värdekedja med fokus på miljö och kemikalier
Mistra Future Fashion Forskning för systemskifte i modebranschen
Re:textile – Forskning och innovation för en cirkulär textilbransch
Resusreffektivitet och cirkulär ekonomi, IVA
Vägledning inom textil
Här hittar du stöd om insamling av textilavfall och kommunens ansvar att informera hushåll om att förbygga avfall, däribland textilavfall.