Textilkonsumtion, kilo per person i Sverige

Dagens svenska textilkonsumtion har en stor påverkan på miljö- och klimat och orsakar utsläpp av farliga ämnen till luft, vatten och mark. Nettoinflödet (import minus export) av nya textilier per person till Sverige har ökat med över 40 procent mellan åren 2000 och 2022. Det motsvarar en ökning på ungefär 4,5 kg per person.

      Ökat nettoinflöde av nya textilier till Sverige 2022

      Diagrammet ovan visar nettoinflödet (import minus export) av nya textilier, både kläder och hemtextil, mellan åren 2000 och 2022. Dock ingår inte komplett data över hushållens egen import (exempelvis saknas uppgifter om e-handel inom Europa), som bedöms ha ökat de senaste åren. I statistiken ingår inte heller Sveriges inhemska produktion av textilier, som bedöms vara mycket liten. Med textil menas i detta sammanhang nyproducerade kläder och hemtextil.

      Det totala nettoinflödet av nya textiler uppgick till 15,2 kg per person under 2022. Detta innebär att nettoinflödet 2022 ökade med 0,4 kg (motsvarande 3 procent) per person jämfört med 2021. Sedan 2020 har inflödet ökat med 3,2 kg per person, motsvarande 27 procent. Detta är ett tydligt trendbrott jämfört med åren 2015–2019, åren innan coronapandemin, då nettoinflödet låg ganska konstant på drygt 13,5 kg per person.

      Tillfällig nedgång under coronapandemin

      I början av 2020 slog coronapandemin till och påverkade konsumenternas köpbeteende. Orsakerna till konsumenternas förändrade konsumtionsbeteende är troligen flera. Dels minskade behovet av nya kläder i takt med att sammankomster och fester ställdes in och hemarbete ökade. Dels valde många konsumenter att handla online istället för att besöka butiker. Men trots att onlinehandeln ökade så minskade försäljningen totalt sett för den svenska textil- och modebranschen under 2020.

      Tittar vi på statistiken över nettoinflöde för år 2020 så sticker den ut en del i jämförelse med övriga år. Samtliga kategorier minskade jämfört med 2019, och den totala nettoimporten av textilier minskade från 13,7 kg till 12,0 kg per person, en minskning med 12 procent. 

      När det gäller olika typer av kläder så var konsumtionen inte väsentlig högre 2021 jämfört med 2019. Däremot var nettoimporten av hemtextilier 0,8 kg högre per person 2021 jämfört med 2019 (en ökning från 3,8 till 4,6 kg, eller 22 procent). Till år 2022 har nettoimporten dock sjunkit en del för hemtextilier (0,6 kg per person) samtidigt som den ökat för samtliga typer av kläder. Framför allt har kategorin kläder för män/pojkar ökat från 2,4 till 3 kg, vilket är både den största ökningen och den högsta andelen som uppmätts för denna kategori. 

      Nettoinflödet ökar över tid för alla kategorier

      Hemtextilier står för den största ökningen av nettoinflödet per person mellan åren 2000 och 2022, en ökning med 117 procent, från 1,9 till 4,1 kg per person. Hemtextilernas andel av det totala textilnettoinflödet ökade också under perioden från 18 procent till 27 procent.

      För kläder avsedda för kvinnor och flickor har nettoinflödet ökat under samma period, från 2,7 kg till 3,9 kg per person. Andelen av totalen är i princip oförändrad och ligger på 26 procent för 2022.

      För kläder som klassas som unisex har nettoinflödet ökat från 3,5 till 4,2 kg per person. Unisexklädernas andel av det totala textilnettoinflödet har under samma period minskat från 33 procent till 27 procent.

      Nettoinflödet av kläder för män och pojkar har varierat en del över tid men legat ganska stabilt kring 2,5 kg per person mellan 2000–2021, för att öka till 3 kg 2022. Andelen för klädgruppen män och pojkar av det totala textilnettoinflödet har minskat från 24 procent till 20 procent sedan 2000.

      I den ovan presenterade statistiken har inte import och export av begagnade kläder räknats med. Sverige hade 2022 en nettoexport av begagnade kläder på knappt 2 000 ton, vilket motsvarar 0,2 kg per person. Med andra ord exporterade Sverige något mer av dessa textilslag än vad som importerades.

      Stort intresse för hållbarhetsfrågor hos svenskarna

      I slutet av 2020 genomförde Naturvårdsverket en konsumentundersökning om svenskarnas kunskap, beteende och attityd kopplat till textilkonsumtion. Resultatet visar att intresset för hållbarhetsfrågor fortsatt är stort och att medvetenheten om textiliers miljö- och hälsopåverkan ökade mellan 2019 och 2020.

      Konsumentundersökning om textilkonsumtion 2020 (pdf 3 MB)

      Om statistiken

      I SCB:s data ingår enbart företagens import, inte privatpersoners. När privatpersoner köper textilier direkt från utländska företag ingår detta endast i statistiken om de handlar från företag utanför EU och om kläderna då tulldeklareras. SCB får i dessa fall data från tullen. För svenska e-handelsföretag som importerar kläder och deklarerar detta på vanligt sätt, ingår kläderna i statistiken. E-handelsföretag i Europa är däremot svårare att fånga i statistiken, då dessa normalt inte ingår i ramen för vilka företag som ingår i undersökningen. SCB kan få dem att ingå på annat sätt, exempelvis genom att företagen själva rapporterar in. Hur stor del av privata textilinköp som görs från aktörer i europeiska e-handelsföretag är därmed okänt.

      SMED (Svenska MiljöEmissionsData) har på uppdrag av Naturvårdsverket gjort uttag för nettoinflödet (import minus export) av nya textilier till Sverige för åren 2000–2017. Naturvårdsverket har uppdaterat statistiken från 2018 och framåt. Statistiken avser totala, bortfallsjusterade mängder baserat på KN6 från SCB:s Statistikdatabas. För mer information, se fliken ”Om data”.

      RELATERADE MILJÖMÅL

      • Begränsad klimatpåverkan

      RELATERADE HÅLLBARHETSMÅL

      • Hållbar konsumtion och produktion

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket