Plast i vården

Plast är ett bra material som skapar många nyttor i vården. Den kan användas för att minska risken för smitta och för att klara höga hygienkrav. Men dagens produktion och användning av plast innebär också stora utmaningar.

En hållbar plastanvändning kan i korthet sammanfattas som att skapa resurs- och klimateffektiva, giftfria och cirkulära flöden utan läckage, där plast används på rätt plats. Vården kan bidra till detta exempelvis genom att använda så lite material som möjligt, byta ut vissa engångsartiklar mot flergångsartiklar, välja återvunnen eller förnybar råvara vid inköp av nya produkter, och arbeta för en ökad materialåtervinning av förpackningar och andra produkter.  

Svensk sjukvård köpte 2017 uppskattningsvis in 813 000 000 engångsprodukter. Nästan hälften av antalet engångsprodukter var handskar, med en total vikt om ca 2 100 ton. Blodpåsar och engångsförkläden har uppskattats till 80 respektive 1 900 ton.

Plast i Sverige, fakta och praktiska tips

Kartläggning av plastflöden i Sverige (pdf 2 mb)  

Plast som tillverkas av nytt, fossilt material och förbränns efter användning ger sammanlagt ett utsläpp på cirka 5 ton koldioxidekvivalenter per ton plast 

Klimatpåverkan från de svenska landstingens och regionernas inköp motsvarade enligt Upphandlingsmyndigheten år 2016 ca 6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Hälso- och sjukvårdsmaterial står för en betydande del av dessa. Som en jämförelse var samma år Sveriges konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp ungefär 87 miljoner ton koldioxidekvivalenter. I konsumtionsbaserade utsläpp ingår utsläpp i Sverige och utomlands till följd av hushållens och offentlig sektors konsumtion, liksom samhällets investeringar i t ex byggnader och infrastruktur.

Miljöarbetet i regionerna 2019 

Kunskapsluckorna är stora när det gäller i vilken grad mikroplasterna påverkar människors hälsa och vår natur. Vi vet att mikroplast förekommer över hela världen; från djuphavsbottnar till grunda områden, i såväl marina miljöer, som i inlandsvatten och på land.  

Naturvårdsverket redovisade till regeringen 2017 vilka källor som står för de största utsläppen av mikroplast i Sverige. Utredningen visar att de huvudsakliga källorna troligtvis är nedskräpning och fragmentering av makroplast, väg- och däckslitage, läckage av granulat från konstgräsplaner, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg, och industriell produktion och hantering av plastpellets.

Tvätterier är alltså en källa till mikroplast. En studie av mikroplast i avloppsvatten från tvätterier, som genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket, har visat att partiklar i storleksordningen 5-15 mikrometer dominerar i avloppsvatten från tvätterier. De flesta av dessa partiklar bestod av andra material än plast. Mängden mikroplast varierade i hög grad mellan olika tvätterier. Vattenrening hade betydande inverkan på mängden mikroplastpartiklar, för de anläggningar som studerades minskade anläggningens vattenrening antalet mikroplastpartiklar med mellan 65% och 97%. 

Rapport: Redovisning av regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige 

Microplastics from industrial laundries - A study of laundry effluents 

Mer information om mikroplast

Så kan vården bidra till en hållbar plastanvändning

Vården kan bidra till minskad miljöpåverkan genom att använda så lite material som möjligt, byta ut vissa engångsartiklar mot flergångsartiklar, välja återvunnen eller förnybar råvara vid inköp av nya produkter, och arbeta för en ökad materialåtervinning av förpackningar och andra produkter.

Utredningen ”Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvändning” har lyft fram tre faktorer som avgörande för miljöpåverkan från produkten:

  1. Produktens livslängd har den största effekten – en kort livslängd innebär att det krävs att fler produkter tillverkas och därmed större materialåtgång vilket ger en högre miljöbelastning. 
  2. Möjlighet till materialåtervinning och användning av återvunnen råvara – för en produkt som till stor del består av återvunnet material ger inte materialtillverkningen någon stor inverkan på klimatet. 
  3. Andelen biobaserad råvara – biobaserad plast ger större miljönytta.  

Det är dock viktigt att se till helheten. Om mer material behövs när till exempel ett material byts mot ett annat ökar klimatpåverkan när mer material används. 

Klimatpåverkan kan minskas genom att undvika onödig användning och välja materialsnåla produkter. En behovsanalys kan vara ett verktyg för att avgöra om produkten egentligen behövs och när i så fall. Behövs exempelvis skoskydd och engångshandskar överallt där de används idag? Uppsala kommun har i sin vägledning för klimateffektiv plastupphandling bland annat tagit fram frågor som kan användas i en behovsanalys. De har även tagit fram  en modell för att i upphandlingen, med utgångspunkt i produktens vikt, beakta produktens klimatpåverkan. Dialog med vårdhygien är centralt i arbetet för att undvika onödig användning, utan att kompromissa med hygien.  

Uppsala klimatprotokolls vägledning för klimateffektiv plastupphandling

Konkreta vägledningar om hur man kan förebygga avfall i olika typer av verksamheter har tagits fram av Göteborgs stad. 

Göteborgs stads vägledningar kring hur man konkret kan förebygga avfall

En stor del av materialförbrukningen i vården är engångsartiklar. Genom att ersätta vissa av dem med flergångsalternativ kan miljöpåverkan minska. Miljönyttan av detta beror på hur många gånger flergångsinstrumentet kan användas, och förutsättningarna för diskning eller annan hantering om detta behövs.  
 
Hur kan man då gå tillväga för att gå från användning av engångsartiklar till flergångsinstrument? Projektet ”Byte från engångsinstrument i plast till flergångsinstrument i metall vid gynekologisk undersökning på Kvinnokliniken, Södersjukhuset” kan tjäna som exempel på steg i ett sådant arbete. De här stegen genomfördes i projektet:  

  1. Kartläggning av antal instrument som behövde inhandlas.  
  2. Utprovning och utvärdering av läkare och personal på mottagningen.  
  3. Beslut av medicinskt ansvarig läkare tillsammans med undersköterska om vilka instrument som var lämpliga att införskaffa.  
  4. Möten med experter från Vårdhygien hölls för att klarlägga hur hanteringen av flergångsinstrumenten ska gå till.  
  5. Möten med mottagningens personal där man arbetade fram en rutin för hur de nya instrumenten ska dukas upp, diskas och förvaras.   

Byte från engångsinstrument i plast till flergångsinstrument i metall vid gynekologisk undersökning på Kvinnokliniken, Södersjukhuset

Göteborgs stad har i en utredning analyserat förutsättningar för att minska engångsartiklar i verksamheten. Man har i utredningen undersökt användning, orsaker till användning och möjliga lösningar, och lagt fram konkreta förslag till beslut om åtgärder. Utredningen innehåller ett avsnitt om hygienprodukter och medicinska produkter – denna användning omfattade i Göteborgs stad år 2017 enligt utredningen 6,6 miljoner artiklar till en kostnad om 18 miljoner kronor och med utsläpp motsvarande 508 ton koldioxidekvivalenter under livscykeln.

Göteborgs stads utredning om användning av engångsartiklar och hur denna kan minska

Återanvändning kan i vissa fall innebära mervärden som möjligheter till ökad försörjningstrygghet, förbättrad hygien, minskade kostnader för avfallshantering. Sådana nyttor kan vara viktiga att beakta i eventuella beslut i frågan.

Återvunnen plast 
En produkt av återvunnen plastråvara har cirka en tredjedel så stor klimatpåverkan som samma produkt gjord av nytillverkad fossil plast, om produkten efter användning går till förbränning. Klimatnyttan beror av andelen återvunnen råvara i plasten.  

Återvunnen plast förekommer inte idag i medicintekniska produkter och deras primära förpackningar. Detta på grund av branschens krav på spårbarhet och specifikationer för råmaterial för funktion och patientsäkerhet. Vården kan dock bidra till att sluta kretsloppet för plast genom att välja återvunnen plast i tillämpningar där detta är möjligt. Naturvårdsverket bedömer att efterfrågan på återvunnen plastråvara är en flaskhals i arbetet för att sluta kretsloppet för plast. Genom att efterfråga återvunnet hjälps vi åt att skapa en ökad efterfrågan. 

Biobaserad plast 
Även byte till biobaserad plast och andra alternativa material som kartong  kan bidra till minskad klimatpåverkan. Klimatnyttan ur ett livscykelperspektiv varierar för olika biobaserade plasttyper, produktens livslängd, om plasten går till förbränning eller materialåtervinning, eventuella skillnader i vikt mellan de produkter som jämförs och inte minst andel biobaserad plast i relation till fossil råvara i produkten.

Jämförelser mellan biobaserad och fossil plast beskrivs exempelvis i rapporterna:

Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvändning (SOU 2018:84), se bilaga 8

Klimatpåverkan från livscykeln av polyetenbaserade engångsprodukter (pdf 392 kb)

Nedbrytbar plast – när är detta en fördel? 
Vissa plaster kallas för nedbrytbara eller komposterbara. Det innebär att de bryts ner vid vissa förutsättningar exempelvis vid storskalig, industriell kompostering. Exempel på biobaserad nedbrytbar plast är PLA, CPLA, (polylactic acid), PHA (polyhydroxy alkanoater), PSM plast (Plastarch Material) eller TPS (termoplastisk stärkelse).  

De flesta nedbrytbara plaster bryts ner långsamt i naturen och orsakar under tiden samma problem som vanlig plast. Utredningen ”Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvändning” konstaterade att nedbrytbar plast inte kan ses som en lösning på problemen med nedskräpning, detta gäller inte minst plasten i haven. Nedbrytbara plaster kan heller inte ingå i dagens materialåtervinningsflöden.  ”Nedbrytbar” betyder ofta att plasten bryts ner i en industriell kompost. Den ”nedbrytbara” plasten lämpar sig därmed inte i insamlingen av matavfall eftersom förhållandena skiljer sig åt mellan en kompost- och en rötningsprocess som i Sverige är det vanliga för matavfall. I Sverige finns få anläggningar för industriell kompostering av matavfall och trenden är att industriell kompostering minskar till förmån för rötning. 

Nedbrytbar plast har stora fördelar i vissa tillämpningar. Det kan exempelvis handla om medicinkapslar som bryts ner i takt med att rätt dos medicin frigörs för behandling av vissa cancerformer eller suturtråd som inte behöver avlägsnas då såret läkt. I andra tillämpningar, där förhållandena inte är de rätta för att den aktuella plasten ska brytas ner, saknar nedbrytbarheten nytta. Det är därför viktigt att se till förutsättningar under hela plastens livscykel och jämföra dessa med förutsättningarna för nedbrytning av den aktuella plasten för att bedöma om nedbrytbar plast är en fördel i den aktuella tillämpningen eller inte. 

Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvändning (SOU 2018:84), se bilaga 4 

Återvinningsbart
Att se till att använda material som kan återvinnas gör att vi bidrar till att skapa cirkulära flöden. Detta förutsatt att materialet samlas in för materialåtervinning. Det gäller alltså inte exempelvis produkter som efter användning räknas som riskavfall. 

Materialåtervinningsbarhet beror bland annat av:  

  • Material. Val av material påverkar möjligheten till återvinning. Exempelvis lämpar sig nitril som är vanligt i handskar, den största gruppen engångsprodukter inom vården, inte för materialåtervinning. Det vanligaste plastmaterialet polyeten är däremot efterfrågat av aktörer som använder återvunnen plast. Laminat är ett flerskiktsmaterial och kan bestå av flera skikt av olika sorters plast. De förpackningar som består av olika materialtyper som inte kan separeras ska undvikas om man vill främja materialåtervinning. 
  • Kontamination. Allt för kontaminerat material kan inte återvinnas. Metoder för behandling av kontaminerat material har testats, och befintlig klassning av smittförande avfall skulle teoretiskt kunna användas för att avgöra vilket material som kan återvinnas och ej. Genomförda projekt för ökad återvinning av plast från vården har fokuserat på synbart rena produkter och förpackningar. 
  • Design. Hur produkten ser ut påverkar möjligheten till återvinning. Förutom val av material i förpackningen påverkar också färg, fyllmedel, barriärskikt, material i etiketter och korkar, tryck, typ av lim och andra tillsatser återvinningsbarheten.  

Healthcare Plastics Recycling Councils designguide för materialåtervinningsbara produkter och förpackningar

Lämna till återvinning 
Mycket av materialet i vården är förpackningar, som omfattas av producentansvar. Verksamheter, såväl som invånare, har ansvar för att sortera sitt avfall och lämna till återvinning. Tillverkare och importörer av förpackade varor ska ansluta sig till ett insamlingssystem eller visa att någon som har tillstånd att driva ett insamlingssystem tar hand om förpackningen när det blir avfall. 

Västra götalandsregionen har i ett pilotprojekt testat separat insamling av tre olika typer av hårdplastprodukter; hinkar, flaskor och dunkar. Generellt höll det insamlade materialet en mycket god kvalitet, med endast en liten andel felsorterat material. Även egenskapstesterna visade på fina materialegenskaper, vilket bekräftades av materialåtervinnare och produkttillverkare som uppgav att materialet var av intresse för dem. Projektets slutsats är att de insamlade fraktionerna har ekonomisk potential för materialåtervinning. 

Vårdens plastavfall får nytt liv

Kunskapsunderlag

Här hittar du rapporter och presentationer som visar förutsättningar för och exempel på hur vården kan bidra till hållbar plastanvändning.

SMED har på uppdrag av Naturvårdsverket kartlagt plastflöden i Sverige. 
Från sidan 81 finns ett avsnitt som tar upp den statistik som finns över användningen av plast i vården. Här finns även en sammanställning av det arbete som görs för att både minska användningen och öka andelen utsorterad plast som kan återvinnas.

Kartläggning av plastflöden i Sverige. Råvara, produkter, avfall och nedskräpning

Ppt från webbinariet Plast i vården 31 mars 2020: Engångsplast i vården,   Hanna Ljungkvist Nordin SMED, IVL

Utredningen inleds med en sammanfattning av en rad förslag till hur olika aktörer kan bidra till en hållbar plastanvändning, och innehåller också kortfattad information om exempelvis miljöeffekter av användning av plast.

Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvändning (SOU 2018:84)

Region Stockholm har tagit fram en färdplan med målet att till 2030 uppnå en ökad cirkularitet för vårdens plastprodukter bland annat genom upphandlingskriterier som bidrar till att främja innovation och cirkulära flöden. Intervjuer och rundabordssamtal har genomförts med olika aktörer inom vårdens plastkedja. Syftet är att beskriva dagens tillvägagångssätt och att identifiera vad de olika aktörerna behöver och vilka möjligheter och hinder de ser för ökade cirkulära materialflöden.

Rapport färdplan för cirkulära plastflöden inom Region Stockholm

Presentation från webbinariet Plast i vården 31 mars 2020: Färdplan för cirkulära plastflöden inom Region Stockholm, Elsa Härdelin, Region Stockholm

Redovisning av Naturvårdsverkets tidigare regeringsuppdrag kring mikroplast. Ger en kompletterande bild av mikroplast från andra källor, utifrån kunskapsläget år 2017.

Mikroplaster: Redovisning av regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige 

Mer information om mikroplast

Utveckling av upphandlingskriterier 

Hållbar upphandling av plast

Klimatpåverkan från livscykeln av polyetenbaserade engångsprodukter

Goodpoint med Miljögiraff AB som underkonsult har på uppdrag av Region Stockholm jämfört tre likvärdiga engångsprodukter baserade på polyeten (PE) från olika råvaror; fossil, sockerrör och returplast. I dagsläget kan det i första hand vara fördelaktigt att välja engångsartiklar producerade från återvunnen PE för att öka efterfrågan av återvunnen plast. Biobaserad PE är dock, enligt analysen, ett lämpligt material och kan därför användas då i produkter där ny plast behövs. 

Rapport klimatpåverkan från livscykeln av polyetenbaserade engångsprodukter

Designguide för materialåtervinningsbara förpackningar och produkter

Healthcare Plastics Recycling Council (HPRC) är ett privat tekniskt konsortium som består av branschpartners inom hälso- och sjukvård, återvinnings- och avfallshanteringsindustrin i USA. Konsortiet arbetar med att förbättra återvinningsbarheten av plastprodukter och plastförpackningar inom vården. HPRC har tagit fram riktlinjer för tillverkning av engångsprodukter eller förpackningar för att öka återvinningsgraden.

Healthcare Plastics Recycling Councils designguide för materialåtervinningsbara produkter och förpackningar

Utvecklingsprojekt om modell för ekonomisk kompensation för hållbara produkter i inköpssystemet

I projektet ”Intern plastkompensation” har Region Västernorrland med stöd från Naturvårdsverket utrett möjliga sätt att förändra inköpsbeteendet hos vårdpersonal. Det är vanligt att mer hållbara produkter är dyrare i inköp än ordinarie sortiment och detta hämmar ett snabbt utbyte. För att kunna underlätta detta utbyte så har det inom detta projekt studerats hur en modell för intern plastkompensation skulle kunna utformas och förverkligas. Rapporten beskriver även förutsättningarna för att kunna införliva dessa metoder i det inköpssystem som regionen använder för förbrukningsartiklar. WSP för Region Västernorrland med medel från Naturvårdsverket.

Framtagande av modell för intern plastkompensation  

Presentation från webbinariet Plast i vården 31 mars 2020: Intern plastkompensation, Nathalie Nygren, Region Västernorrland 

Vägledning i arbetet med att ersätta farliga kemikalier

Substitutionscentrum vägleder svenska företag i arbetet med att identifiera onödigt farliga kemikalier och hitta bättre alternativ i allt från produkter till processer. 

Substitutionscentrum

Pilotprojekt kring byte från engångsinstrument i plast till flergångsinstrument

Målet med projektet var att byta ut engångsprodukter i plast till flergångsinstrument i metall. Övriga mål var att öka medvetenhet om nyttan med flergångsinstrument genom utbildning av personal samt att ta fram nya rutiner som följer med ett byte till flergångsinstrument. Målet var också att dela resultatet med andra kliniker med syfte att få dessa till att genomföra byte till flergångsinstrument. Projektet genomfördes med medel från Naturvårdsverket. 

Byte från engångsinstrument i plast till flergångsinstrument i metall vid gynekologisk undersökning på Kvinnokliniken, Södersjukhuset  

Utredning av användning av engångsartiklar, orsaker och lösningar  

Göteborgs stad har i utredningen kartlagt användning av engångsartiklar, orsaker och lösningar, såväl som goda exempel på hur man kan jobba för att minska användningen av engångsartiklar. Utredningen innehåller ett avsnitt om hygienprodukter och medicinska produkter – denna användning omfattade i Göteborgs stad år 2017 enligt utredningen 6,6 miljoner artiklar till en kostnad om 18 miljoner kronor och med utsläpp motsvarande 508 ton koldioxidekvivalenter under livscykeln. Utredningen mynnar ut i konkreta förslag till beslut för att minska användningen av engångsmaterial.

Minska användningen av engångsartiklar i Göteborgs stad – Utredning på uppdrag av Göteborgs stads kommunfullmäktige 

Pilotprojekt för ökad materialåtervinning i vården

I detta pilotprojekt testades separat insamling av tre olika typer av hårdplastprodukter: hinkar, flaskor och dunkar, från 13 olika vårdavdelningar inom Västra Götalandsregionen under ca 8 veckor. Hela kedjan testades från utsortering av plast där den använts, via de aktörer som står för bortforslande, transport till återvinningsföretag till produkttillverkare som kan använda plasten i nya produkter. Arbetsinsatsen upplevdes som liten och man kunde tänka sig att införa denna typ av insamling som ordinarie rutin. IVL, Västra Götalandsregionen i samarbetet med RISE och Veolia med medel från Naturvårdsverket.

Vårdens plastavfall får nytt liv

Presentation från webbinariet Plast i vården 31 mars 2020: Vårdens plastavfall får nytt liv, Per Rosander, Västra Götalandsregionen 

Förbehandlingsmetoder för att öka materialåtervinning av plast i vården 

Projektets mål var att öka återvinningsgraden för sjukhusplastavfall utan att öka personalens arbetsbörda och utan ökade risker för människor eller miljö. För att uppnå detta mål användes lämpliga förbehandlingsmetoder som kan avlägsna infektionsriskerna från plastavfallet. Resultaten visar att förbehandling och återvinning är fördelaktigt ur ett klimatperspektiv, även med vissa materialförluster och viss kvalitetsminskning av det återvunna materialet. Svensk sammanfattning. Studien är genomförd av RISE Research Institutes of Sweden med stöd från Vinnova, Energimyndigheten och Formas 

Sustainable management of plastic waste from hospitals 

Mikroplast från tvätterier 

Rapporten ”Microplastics from industrial laundries - A study of laundry effluents” beskriver resultat från en studie av mikroplaster i avloppsvatten från tvätterier. Partiklar i storleksordningen 5-15 mikrometer dominerade, detta oberoende av vilka textilier som tvättades och om anläggningen hade egen avloppsrening eller inte. De flesta av dessa partiklar bestod av andra material än plast. Mängden mikroplast varierade i hög grad mellan olika tvätterier. Baserat på mätningarna uppskattades mängden mikroplastpartiklar som släpps ut från tvätt av 1 kg tvätt variera mellan storleksordningen 5 000 och 4 550 000 mikroplastpartiklar för det bästa scenariot, och mellan 15 000 och 5 375 000 mikroplastpartiklar för det sämsta studerade scenariet. Vattenrening hade betydande inverkan på mängden mikroplastpartiklar, för de anläggningar som studerades minskade anläggningens vattenrening antalet mikroplastpartiklar med mellan 65% och 97%.

Microplastics from industrial laundries - A study of laundry effluents