Matavfall och matsvinn

Granskad: ‎den ‎19‎ ‎juni‎ ‎2025

Hur livsmedel produceras och konsumeras har en stor påverkan på klimatet, den biologiska mångfalden och leder till försurning och övergödning.

Livsmedelskonsumtion står för 29 procent av hushållens konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp. Minskat matsvinn samt ökad biologisk behandling av källsorterat matavfall innebär både en ökad resurseffektivitet och en minskad miljöbelastning.

Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan 

Matsvinn förekommer i alla led i livsmedelskedjan: i primärproduktionen, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök samt i hushållen.

För att följa utvecklingen mot minskat matsvinn används uppkommet livsmedelsavfall som indikator, både vid uppföljning nationellt och vid rapportering till EU. Naturvårdsverkets statistik över livsmedelsavfall inkluderar därför skal, ben och kaffesump och annat som inte är tänkt att ätas. Endast en del av livsmedelsavfallet är matsvinn, alltså livsmedel som hade kunnat ätas men som slängts i onödan. Det finns även livsmedelsförluster som inte klassas som avfall och därmed inte ingår i avfallsstatistiken. 

Matsvinn är livsmedel som har producerats som mat men som av olika anledningar inte går vidare i livsmedelskedjan och äts upp av människor. 

Livsmedelsavfall är alla livsmedel, både fasta och flytande, som har blivit avfall. Med avfall menas alla föremål eller ämnen som en innehavare vill göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Livsmedelsavfall är en juridisk term definierad av EU och utgörs dels av tidigare ätbart matsvinn och icke ätbara delar såsom skal, ben och kaffesump. Livsmedelsavfall kan uppstå i alla led i livsmedelskedjan och behandlas vanligtvis genom rötning, kompostering eller förbränning.  

Livsmedelsförluster är ett begrepp som används när råvaror och livsmedel har producerats i syfte att gå till humankonsumtion men inte går vidare i livsmedelskedjan. 

Matsvinnsbegrepp (pdf)

Matavfall är biologiskt nedbrytbart avfall som främst består av livsmedel. Matavfall är det ord som används vid instruktioner för källsortering. Begreppet används vid uppföljning av etappmålet för ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall. I den kontexten omfattar begreppet matavfall även biologiskt nedbrytbart köksavfall som papperspåsar och blommor, utöver livsmedelsavfall. 

Matsvinnsbegrepp (pdf)

Hushållens matsvinn

Naturvårdsverkets statistik över livsmedelsavfall som slängs av hushåll visar att minskningstakten avtagit på senare år. Detta gäller också för matsvinnet. Hushållen står för en stor andel av det totala livsmedelavfallet, 634 000 ton, eller cirka 60 kg per person och år 2023. En mindre del, cirka 26 procent av hushållens fasta livsmedelsavfall uppskattas vara matsvinn.

Livsmedelsavfallsundersökningen omfattar endast det som hushållen slänger i soporna, medan matsvinn även kan uppstå när mat och dryck hälls i avloppet. Enligt den senaste undersökningen beräknas hushållen hälla ut cirka 190 000 ton flytande mat och dryck i avloppet under ett år. Det motsvarar cirka 18 kilo per person och år. De största mängderna som slängs är kaffe, te och mejeriprodukter.

Livsmedelsavfallsmängder i Sverige

Klicka här för mer detaljer

      Mat och dryck till avlopp

      Enligt den senaste undersökningen beräknas hushållen hälla ut cirka 190 000 ton flytande mat och dryck i avloppet under ett år. Det motsvarar cirka 18 kilo per person och år.  

      De största mängderna som slängs är kaffe, te och mejeriprodukter. Jämfört med den tidigare undersökningen från 2014 tyder det på att de svenska hushållen häller ut mindre mängd mat och dryck i avloppen per person.  

      Rapporter om livsmedelsavfall och matsvinn

      Naturvårdsverket låter återkommande sammanställa en rapport över uppkommet livsmedelsavfall i Sverige. Två undersökningar har även genomförts över mängden mat och dryck som hälls i avloppet, samt att miljöpåverkan av livsmedelsavfallet har undersökts.

      Handlingsplan för minskat matsvinn

      Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har tagit fram en nationell handlingsplan för ett långsiktigt arbete med att minska matsvinnet. Planen fokuserar på fyra centrala områden:

      • Mål och uppföljningsmetoder
      • Aktiviteter och samarbete mellan aktörer i livsmedelskedjan
      • Ett förändrat konsumentbeteende och ökad kunskap
      • Forskning och innovation

      Den innehåller 10 åtgärder för myndigheter som arbetar med minskat matsvinn. 

      Åtgärderna ska bidra till FN:s hållbarhetsmål, de nationella etappmålen, kommande EU-mål, arbetet med en hållbar konsumtion och produktion samt en cirkulär ekonomi. 

      Fler gör mer! Handlingsplan för minskat matsvinn 2030 (livsmedelsverket.se)

      Om cirkulär ekonomi

      Mål för minskat matsvinn

      Matsvinn innebär ett slöseri med resurser och att minska matsvinnet är ett viktigt område, både i Sverige och internationellt. 

      På global nivå finns FN:s hållbarhetsmål 12.3 om ett minskat matsvinn: 

      • att till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butik och konsumentledet och att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlust efter skörd. 

      På nationell nivå finns två etappmål för minskat matsvinn som innebär att: 

      • Livsmedelsförlusterna ska minska och mer ska bli mat till år 2025
      • Matsvinnet ska minska mätt i mängd livsmedelsavfall till år 2025. 
      • Inom EU förhandlas förslag om bindande mål för ett minskat matsvinn mätt i mängd livsmedelsavall för butiks- och konsumentled samt för livsmedelsindustrin.

      Etappmålen (sverigesmiljömål.se)

      FN:s hållbarhetsmål om minskat matsvinn (un.org) 

      Krav på separat insamling av bioavfall

      Från 1 januari 2024 gäller krav på utsortering och separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Genom att det sorteras ut separat från övrigt avfall och behandlas biologiskt, antingen genom rötning eller kompostering kan växtnäring och biogas tas tillvara.

      Information om bestämmelserna finns här:

      Krav på separat insamling av bioavfall

      Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket samverkar med forskare, intresseorganisationer och branschen i ett nätverk. Matsvinnsnätverket har en dialogyta på LinkedIn.

      Gå med i Matsvinnsnätverket på LinkedIn 

      Naturvårdsverket är tillsammans med Livsmedelsverket och Jordbruksverket deltagare i Samarbete för minskat matsvinn SAMS. Det är en frivillig branschöverenskommelse där aktörer från alla delar av livsmedelskedjan samarbetar för att stoppa matsvinnet i Sverige med kansli på IVL Svenska Miljöinstitutet.

      Samarbete för minskat matsvinn (ivl.se)

      Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har ett gemensamt regeringsuppdrag år 2020-2025 för att genomföra flera av åtgärdsförslagen som myndigheterna har lämnat i Sveriges handlingsplan för ett minskat matsvinn.  

      Naturvårdsverket ansvarar också för att ta fram nationell avfallsstatistik för vidare rapportering till EU. 

      Naturvårdsverket finansierar också åtgärder och forskning inom området via Klimatklivet respektive miljöforskningsanslag.

      Hitta vidare