Livsmedelsavfall i Sverige
Under 2021 uppkom cirka 0,9 miljoner ton fast livsmedelsavfall i Sverige. Det motsvarar 86 kg per person, varav 59 kg uppstår i hushållen. Av livsmedelsavfall från hushåll uppskattades cirka 26 procent, 15 kg per person och år, vara onödigt livsmedelsavfall som hade kunnat ätas så kallat matsvinn. För hushåll har även mat och dryck till avlopp uppskattats till ytterligare 190 000 ton vilket motsvarar 18 kg per person och år.
För att följa upp mål och sätta in lämpliga åtgärder och styrmedel är det viktigt att veta hur stora mängderna livsmedelsavfall är och var de uppkommer. Naturvårdsverket har låtit Svenska MiljöEmissionsData (SMED) kartlägga mängden sedan 2012. Genom att följa utvecklingen kan det gå att se trender för hur Sverige lyckas minska mängderna.
Undersökningen avseende 2021 visar totalt lägre uppskattade mängder än 2020. Den omfattar livsmedelsavfall längs hela livsmedelskedjan, men endast hushåll, sjukhus, livsmedelsbutiker och grossister har undersökts avseende 2021.
För hushåll som står för den största andelen livsmedelsavfall och där uppföljningen gjorts på samma vis sen 2012 syns i livsmedelsavfallsstatistiken fortsatt en minskande trend, även per person. Även andelen matsvinn i livsmedelsavfall från hushåll och som hade kunnat ätas, undersöktes avseende referensår 2021. Genomgång av kommunernas plockanalysresultat resulterade i en uppskattning på 26 procent livsmedelsavfall från hushåll, vilken är i samma storleksordning som vid motsvarande undersökning 2018.
Den uppskattade mängden livsmedelsavfall från livsmedelsbutiker har också minskat mellan 2020 och 2021, från 100 000 till 91 000 ton. Detta samtidigt som butikernas ekonomiska omsättning legat på liknande nivå. Den varugrupp som utgör störst del av livsmedelsavfallet är frukt och grönt, vilket är en tredjedel av allt livsmedelsavfall från livsmedelsbutiker. Andra stora varugrupper som blir livsmedelsavfall är mejeri, som utgör 17 procent och bröd som utgör ca 15 procent av livsmedelsavfallet. Kött och chark utgör tillsammans ca 16 procent av livsmedelsavfallet från livsmedelsbutiker.
Vid 2021 års datainsamling har även 17 000 ton livsmedelsavfall uppmätts i grossistled. Ingen uppräkning har gjorts för att täcka upp hela partihandelsmarknaden. Det betyder att siffran för 2021 sannolikt är lägre än det faktiska livsmedelsavfallet från partihandel.
Även livsmedelsavfall från offentlig måltid på sjukhus undersöktes men sammanställningen visar på samma nivå som 2020.
Statistik över livsmedelsavfall motsvarar inte matsvinnet
Naturvårdsverket ansvarar för att ta fram nationell avfallsstatistik för vidare rapportering till EU. Inom ramen för detta ansvar tas idag uppgifter för mängd livsmedelsavfall fram. Eftersom allt matsvinn inte hanteras som avfall, utan exempelvis som foder eller annan förädling, innefattas det inte av det ansvar som Naturvårdsverket har och presenteras därmed inte i den nationella avfallsstatistiken. Naturvårdsverket samverkar med andra myndigheter och aktörer för att ta fram bättre statistik för matsvinn.
Nästa uppdatering
Krav från EU och nationella behov kan påverka insamling av data och från referensår 2020 måste alla EU-länder årligen rapportera uppkomna livsmedelsavfallsmängder fördelat på led i livsmedelskedjan till EU. Minimikravet är att respektive led ska undersökas var fjärde år.
Livsmedelsavfall som uppkommer i primärproduktion och livsmedelsindustri sammanställs vartannat år i samband med framtagningen av den nationella avfallsstatistiken. Statistiken omfattar de livsmedelsavfallsmängder som genererats i Sverige två år före publiceringen.
Statistiken redovisas på Naturvårdsverkets webbplats. För ett urval av led i livsmedelskedjan kommer uppdaterade uppgifter avseende år 2022 att publiceras av Naturvårdsverket våren 2024.
RELATERADE MILJÖMÅL
- Begränsad klimatpåverkan
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Om data
Vid framtagning av statistik för det svenska livsmedelsavfallet används i så stor utsträckning som möjligt befintliga datakällor, exempelvis data från verksamheters egna mätningar, behandlingsanläggningar för insamlat livsmedelsavfall, kommuners renhållningsregister och miljörapporter. Detta för att statistiken ska bli så kostnadseffektivt som möjligt att ta fram.
Avfallsdata tas fram på många olika sätt. Metoder och avfallsfaktorer förbättras och blir mer heltäckande, definitioner och avgränsningar ändras och datakällor byts av olika anledningar. Krav från EU och nationella behov kan också påverka insamling av data. Detta innebär att det ibland kan vara svårt att analysera och jämföra statistiken mellan olika år. För mer information om hur statistiken tas fram, se publikationen "Livsmedelsavfall i Sverige 2020" avsnitt "så tas statistiken fram".
RELATERADE MILJÖMÅL
- Begränsad klimatpåverkan
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket