Matavfall och matsvinn

Hur livsmedel produceras och konsumeras har en stor påverkan på miljön. Miljöeffekterna uppstår genom klimatpåverkan, påverkan på biologisk mångfald, men leder också till försurning och övergödning.

Livsmedelskonsumtion stod för 26 procent av hushållens konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp. Minskat matsvinn samt ökad biologisk behandling av källsorterat matavfall innebär både en ökad resurseffektivitet och en minskad miljöbelastning. 

Matavfall kan källsorteras, slängas tillsammans med annat avfall i restavfallet (soppåsen) eller hällas ut i avloppet. En andel av matavfallet är livsmedelavfall då övrigt biologiskt nedbrytbart räknats bort (ex. källsorteringspåsar, papper och blommor).

Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan 

Matsvinn och livsmedelsavfall förekommer i alla led i livsmedelskedjan: i primärproduktionen, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök samt i hushållen. Naturvårdsverket statistik över livsmedelsavfall inkluderar både oundvikligt matavfall, som till exempel skal, ben och kaffesump, och onödigt matavfall, som matrester och oöppnade matförpackningar. Onödigt livsmedelsavfall kallas ofta matsvinn, det finns även matsvinn som inte klassas som livsmedelsavfall och därmed inte ingår i statistiken. 

Matsvinn är livsmedel som har producerats som mat men som av olika anledningar inte går vidare i livsmedelskedjan och äts upp av människor.

Livsmedelsavfall är alla livsmedel, både fasta och flytande, som har blivit avfall. Med avfall menas alla föremål eller ämnen som en innehavare vill göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Livsmedelsavfall kan delas upp i två delar. En del består dels av oundvikligt livsmedelsavfall (ofta benämnt som matsvinn), som hade kunnat ätas såsom matrester eller överblivna produkter som kasserats, dels oundvikligt livsmedelsavfall såsom skal, ben och kaffesump. Det är små flöden av matsvinn från primärproduktion och livsmedelsindustri som klassas som livsmedelsavfall, utan flödet går snarare in under begreppet livsmedelsförluster.

Livsmedelsförluster är en benämning för det matsvinn som framförallt uppkommer i de tidigare leden av livsmedelskedjan och som inte klassas som livsmedelsavfall. Planerad produktion för foder eller annan användning där livsmedel inte har varit syftet med produktionen, är inte matsvinn.

Matsvinnsbegrepp (pdf 27,3 kb)

Matavfall är biologiskt nedbrytbart avfall som främst består av livsmedel. Matavfall är det ord som används vid instruktioner för källsortering. Begreppet används vid uppföljning av etappmålet för ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall. I den kontexten omfattar begreppet matavfall även biologiskt nedbrytbart köksavfall som papperspåsar och blommor, utöver livsmedelsavfall.

Hushållens matsvinn

Naturvårdsverkets statistik över livsmedelsavfall visar på en minskande trend för den mängd som slängs av hushåll och därmed också för matsvinnet. Trots detta står hushållen för den största andelen livsmedelavfall, 635 000 ton, eller cirka 61 kg per person år 2020. Cirka 28 procent av hushållens fasta matavfall uppskattas vara matsvinn. 

 

Livsmedelsavfallsmängder i Sverige

Klicka här för mer detaljer

      Mat och dryck till avlopp

      Enligt den senaste undersökningen beräknas hushållen hälla ut cirka 190 000 ton flytande mat och dryck i avloppet under ett år. Det motsvarar cirka 18 kilo per person och år.  

      De största mängderna som slängs är kaffe, te och mejeriprodukter. Mindre hushåll slänger mer per person. Jämfört med den tidigare undersökningen från 2014 tyder det på att de svenska hushållen häller ut mindre mängd mat och dryck i avloppen per person.  

       

      Läs mer om statistiken

      Svenska MiljöEmssionsData (SMED) har gjort en sammanställning över livsmedelsavfallet i Sverige 2020 samt återkommande rapporter över mängden mat och dryck i avloppen.

      Handlingsplan för att minska matsvinn

      Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har tagit fram en nationell handlingsplan för ett långsiktigt arbete med att minska matsvinnet.  

      Fyra avgörande punkter för det nationella matsvinnsarbetet är: 

      • Ett nationellt mål och utveckling av uppföljningsmetoder 
      • Ett aktivt samarbete mellan branschaktörer i livsmedelskedjan 
      • Ett förändrat konsumentbeteende 
      • Utredning, forskning och innovation. 

      Planen innehåller 42 åtgärdsförslag inom bland annat regler och tillämpning, datummärkning samt avtal och upphandling.  

      Åtgärderna ska bidra till FN:s hållbarhetsmål, de nationella etappmålen, arbetet med en hållbar konsumtion och produktion samt en cirkulär ekonomi. 

      Handlingsplan för minskat matsvinn - Fler gör mer (pdf på Livsmedelsverkets webbplats) 

      Mål för minskat matsvinn

      Matsvinn innebär ett slöseri med resurser och att minska matsvinnet är ett viktigt område, både i Sverige och internationellt. 

      På global nivå finns FN:s hållbarhetsmål 12.3 om ett minskat matsvinn: 

      • att till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butik och konsumentledet och att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlust efter skörd. 

      På nationell nivå finns två etappmål för minskat matsvinn som innebär att: 

      • Livsmedelsförlusterna ska minska och mer ska bli mat till år 2025 

      Matsvinnet ska minska mätt i mängd livsmedelsavfall till år 2025. 

      Mer om de nationella etappmålen på sverigesmiljömål.se

      Mer om FN:s hållbarhetsmål om minskat matsvinn, 12.3 Goal 12 | Department of Economic and Social Affairs (un.org) 

      Mål för att förbättra behandlingen av matavfall

      Det finns en stor potential att förbättra hanteringen av matavfall genom att det sorteras ut separat från övrigt avfall och behandlas biologiskt, antingen genom rötning eller kompostering, så att växtnäring och biogas tas tillvara. 

      På nationell nivå finns ett etappmål för matavfall som innebär: 

      • Ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall till år 2023 

      Mer om de nationella etappmålen på sverigesmiljömål.se 

      Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket samverkar med forskare, intresseorganisationer och branschen i ett nätverk. Nätverket har regelbundna träffar och en dialogyta på LinkedIn.

      Gå med i nätverket på LinkedIn (Matsvinnsnätverket) 

      Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har ett gemensamt regeringsuppdrag år 2020-2025 för att genomföra flera av åtgärdsförslagen som myndigheterna har lämnat i Sveriges handlingsplan för ett minskat matsvinn.  

      Naturvårdsverket är även deltagare i Samarbete för minskat matsvinn (SAMS) som drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet.

      Samarbete för minskat matsvinn (ivl.se)

      Naturvårdsverket ansvarar också för att ta fram nationell avfallsstatistik för vidare rapportering till EU. Eftersom allt matsvinn inte hanteras som avfall, utan som till exempel foder eller annan förädling, innefattas inte dessa mängder av Naturvårdsverkets ansvar och presenteras därmed inte i den nationella avfallsstatistiken över mängden matavfall. Naturvårdverket arbetar tillsammans med andra myndigheter och aktörer för att ta fram bättre statistik för matsvinn. 

      Naturvårdsverket finansierar också åtgärder och forskning inom området via Klimatklivet respektive miljöforskningsanslag.