Rapporten visar att det finns stora ytor lämpliga för vindparker med bottenfasta fundament. I Egentliga Östersjön har en stor del av dessa någon form av restriktion för att säkerställa hållbarhet. I Bottenhavet och Bottenviken finns även stora ytor utan föreslagna restriktioner. Vindkraft med flytande fundament, som generellt har lägre påverkan, gör ännu större delar av Östersjön intressanta för vindkraftsutbyggnad.

Forskarna inom projektet Marin MedVind – underlag för storskalig hållbar vindkraft till havs, har tagit fram kartor för sjöfågel, fisk, tumlare och säl som visar föreslagna restriktioner. Dessa kartor har överlagrats med kartor med områdesskydd och industrins önskemål om vindkraftsetablering. Därefter har tillgängliga ytor, med och utan restriktioner, räknats fram. Rapportnummer 7055 (2022).

Författare: Martin Isæus, José Beltrán, Eva Stensland Isæus, Marcus C Öhman, Martin Andersson-Li, samtliga vid AquaBiota Water Research.

Rapport:  Ekologiskt hållbar vindkraft i Östersjön

Kartorna från kapitel 11 i rapporten finns att ladda ner i GIS-format via projektets webbplats: 

Marin Medvind - Underlag för storskalig hållbar vindkraft till havs - AquaBiota

Inom ramen för projektet har även delrapporten ”Rättsliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft” publicerats (rapportnummer 7028, 2022) i Vindvals rapportserie. Rapporten innehåller beskrivningar och analyser av juridiska frågor kopplade till havsbaserad vindkraft: lagstiftning som tillämpas i olika delar av havet, tillstånd som krävs och mot vilka miljöbestämmelser prövningen sker. Forskarna analyserar de EU-rättsliga frågor som kan innebära konflikter med utveckling av vindkraft, med fokus på EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektivet.

Författare: Melina Malafry, Juridiska institutionen, Uppsala universitet och Marcus C Öhman, AquaBiota Water Research.

Rapport: Rättsliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft

Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv – en syntesrapport om kunskapsläget 2021, är en uppdatering av det syntesarbete som publicerades 2012. Den nya rapporten samlar befintlig kunskap om effekter av vindkraft på marina organismer och föreslår åtgärder för att minska påverkan. Fokus ligger på miljöer i Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska viken och de arter som lever inom det djupintervall som är intressant för etablering av vindkraft.

Utifrån det befintliga kunskapsläget och planerad omfattning kan risken för att havsbaserade vindparker bidrar med negativa kumulativa effekter på havsmiljön förväntas vara låg. Detta förutsätter att skadelindrande åtgärder tillämpas och bästa möjliga hänsyn tas. Rapportnummer 7049 (2022). 

Författare: Lena Bergström, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, Marcus C Öhman, AquaBiota Water Research, Charlotte Berkström, SLU, Martin Isæus AquaBiota Water Research, Lena Kautsky, Stockholms universitet/Östersjöcentrum, Birgit Koehler, SLU, Antonia Nyström Sandman AquaBiota Water Research, Hans Ohlsson, OX2 AB, Richard Ottvall, Ottvall Consulting AB, Henriette Schack, Naturens Stemme, Danmark samt Magnus Wahlberg, Naturens Stemme, Danmark, Syddansk Universitet, Danmark.

Projektbudget: 1 500 000 kr, tilläggsfinansiering från Formas: 65 000 kr

Slutrapport: Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv – en syntesrapport om kunskapsläget 2021

Användarblad: Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv (pdf 215 kB)

Användarblad: Vindkraft till havs – vad händer under ytan? (pdf 218 kB)

Användarblad: Havsbaserad vindkraft – åtgärder för att minska påverkan (pdf 203 kB)

Mer om havsbaserad vindkraft på SLU:s webbplats 

Den största påverkan på marint liv uppstår när vindkraftverken anläggs. Anläggningsfasen pågår någon dag per kraftverk. De flesta risker kan minimeras genom olika teknikåtgärder.

I synnerhet tumlare kan påverkas negativt vid anläggningsfasen om inte skadelindrande åtgärder används. Särskild hänsyn är även motiverad för sälar och fisk, om frågan berör viktiga områden och årstider för deras reproduktion. Kunskap om de lokala förhållandena är därför viktig för att skapa en mer detaljerad bild av riskerna för marint liv.

Den främsta belastningen under anläggningsfasen är högintensivt ljud i samband med pålning av vindkraftverkens fundament. Om det finns behov att förbereda havsbotten uppstår även spridning av sedimentpartiklar.

Aktuella studier tyder på att havsbaserad vindkraft under driftsfasen inte är ett hot mot fiskar, säl eller tumlare. Särskild hänsyn när det gäller lokalisering kan dock behövas för skyddsvärda bottenmiljöer samt sjöfågel.

Under driftsfasen bildar vindkraftverkens fundament och erosionsskydd fasta strukturer, som skapar plats för fastsittande arter. På det här sättet uppstår en reveffekt. Med tiden kan fiskar och marina däggdjur lockas till platsen. Under vissa förutsättningar kan införandet av havsbaserad vindkraft därför gynna arter, biologisk mångfald eller ekosystemtjänster.

Kunskap om hur vindparker till havs kan påverka samspelet mellan arter i havet är ett viktigt fortsatt forskningsområde. Det behövs även bättre metoder för att skatta kumulativa effekter. Kumulativ påverkan är svårbedömd och det vore mycket viktigt att följa utvecklingen över tid i anläggningar som etableras. På det här sättet kan kunskapen öka och det skapas möjlighet att vid behov införa åtgärder för att minska risker för specifika arter.