Vindkraftens påverkan på marint liv

Energimyndigheten har beviljat medel till en uppdatering av syntesrapporten ”Vindkraftens effekter på marint liv”, från 2012.

Uppdatering av syntesrapport

Syftet är att integrera den senaste forskningen i rapporten.  Projektledare för uppdateringen är Lena Bergström, Institutionen för akvatiska resurser, SLU. Lena Bergström är medförfattare till flera Vindvalrapporter inom det marina området, bland annat den nuvarande syntesrapporten ”Vindkraftens effekter på marint liv” (nr 6488, 2012). Till projektet knyts sakkunniga, samt en referensgrupp.

Tidigare studier har visat att vindkraftverkens fundament kan fungera som konstgjorda rev och locka till sig fiskarter, särskilt runt gravitationsfundament med erosionsskydd. Den nya strukturen kan öka förekomsten av exempelvis hummer och krabba, genom att utgöra skydd och öka tillgången på föda.

Den uppdaterade syntesrapporten kommer att innehålla ett särskilt avsnitt om förutsättningarna för havsbaserad vindkraft att gynna biologisk mångfald. Avsnittet, som finansieras av Formas, ska även utvärdera om vindkraften kan bidra till ökad konnektivitet i ett landskapsperspektiv, till gagn för biologisk mångfald.

Projektledare: Lena Bergström, lena.bergstrom@slu.se
Projekttid: 1 januari 2021–31 januari 2022
Projektbudget: 1 500 000 kr, tilläggsfinansiering från Formas: 65 000 kr

Marin MedVind – underlag för storskalig hållbar vindkraft till havs

Projektets idé är att ta fram ett planeringsunderlag för en hållbar utbyggnad av vindkraft till havs i Bottenviken, Bottenhavet och Egentliga Östersjön. För att underlaget ska vara relevant för industrin kommer olika typer av vindkraftsfundament att beaktas och miljöer där dessa är lämpliga planerar att kartläggas.

Påverkan på marina organismer skiljer sig väsentligt mellan monopiles, gravitationsfundament och flytande fundament. Därför planeras scenarier för respektive typ av fundament att presenteras. Påverkan på miljön skiljer sig också i stor utsträckning beroende på vilka organismer som finns i närområdet. Även detta ska beaktas när förslag på områden för vindkraftsetablering tas fram.

Projektet består av flera delar, som bland annat omfattar en översikt över relevant EU- och nationell lagstiftning relaterad till miljöpåverkan av havsbaserad vindkraft, samt utarbetande av kriterier för att möta lagkraven. Forskarna kommer även att kvantifiera påverkan på arter och habitat, samt skapa en kriterielista i dialog med vindkraftbranschen för att identifiera områden som är intressanta för vindkraftsetablering. Projektet kommer att ta fram ett GIS-verktyg för simulering av effekter på biota i stor skala och anordna workshoppar om fysisk planering. 

I detta tvärvetenskapliga projekt ingår marinbiologer, miljövetare och jurister.

Projektledare: Martin lsaeus, fil dr, Aquabiota Water Research

Projektet avslutas den 31 december 2021.

Bakgrundsfakta vindkraft i marin miljö

Den största påverkan på marint liv uppstår när vindkraftverken anläggs, alltså under en relativt kort period. De flesta negativa effekter kan minimeras genom olika teknikåtgärder. Vindvals studier visar att lokala förhållandena har stor betydelse för hur det marina livet påverkas. Det är viktigt med noggrann planering för att undvika etablering i särskilt känsliga områden, eller vid vissa tidpunkter på året.

Hänsyn under anläggning och avveckling

Vid anläggning och avveckling av havsbaserad vindkraft bör känsliga reproduktionsperioder för marina arter undvikas. Motsvarande hänsynstagande kan behövas i viktiga uppväxt- och lekområden, eller känsliga miljöer såsom utsjöbankar med höga naturvärden.

Vid arbeten som medför buller kan flyktreaktioner hos fisk förväntas inom avstånd på någon kilometer från källan. Den största risken för skador på fiskpopulationer föreligger om anläggningen överlappar med viktiga rekryteringsmiljöer för hotade eller svaga populationer.

Bland de marina däggdjuren har det påvisats att tumlare kan få både sämre hörsel och stört beteende av ljud i samband med pålning. Effekter av pålningsljud kan minimeras genom att till exempel successivt öka kraften och ljudet vid pålning, så att större djur som fisk, säl och tumlare skräms och hinner lämna området.

Muddringsarbeten vid anläggning av fundament kan medföra spridning av sediment som under en kort period kan påverka fiskyngel och larvstadier negativt.

Fundamenten blir konstgjorda rev

Under driftfasen, som är den klart längsta, förväntas barriäreffekter och förändringar i den naturliga miljön. En positiv effekt av vindkraftetablering är att verkens fundament kan fungera som konstgjorda rev och locka till sig många fiskarter.