Vindkraft och människors intressen

Syntesrapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen har uppdaterats med ny forskning inom områden som samhällsnytta, hälsa och ohälsa. landskap och planering samt sociala konsekvenser.

Vindkraftens påverkan på människors intressen – uppdaterad syntesrapport 2021

Rapporten är en uppdatering av syntesrapporten ”Vindkraftens påverkan på människors intressen” (2012). Den består av fyra delar, där författarna har sammanställt och analyserat internationell och svensk forskning. Kapitlet Hälsa och ohälsa, innefattar buller, skuggor och besvärsupplevelser. I kapitlet Samhällsnytta och ekonomi finns nya studier om sysselsättningseffekter av vindkraft och hur den lokala nyttan skulle kunna stärkas. I delen Landskap och planering skriver forskarna att allmänhetens kunskap om landskapet ska med i planeringen, i enlighet med den europeiska landskapskonventionen. Rapportens fjärde del fokuserar på sociala konsekvenser och förankring. Den innehåller detaljerade anvisningar om hur deltagandeprocesser kring vindkraftsprojekt kan utvecklas. Forskarna betonar betydelsen av hur frågor om rättvisa, delaktighet och förtroende hanteras vid planering och förberedelse av en vindkraftsetablering. 

Författare: Karl Bolin, Karin Hammarlund (projektledare), Tom Mels, Hans Westlund.

Slutrapport

Vindkraftens påverkan på människors intressen – uppdaterad syntesrapport 2021

Nedan presenteras en sammanfattning av resultat från rapporten.

Hälsa och ohälsa

Buller är den fråga som diskuteras mest och som det finns mest forskning kring. Vid bullernivåer precis under det nuvarande svenska riktvärdet på 40 dBA uppger cirka 10 procent att de blir mycket störda av vindkraftsbuller. Andelen är jämförbar med andelen bullerstörda av vägtrafik vid dess motsvarande riktvärde. Detta indikerar att nuvarande riktvärde för vindkraftsbuller är rimligt ur störningssynvinkel.

Varningsbelysning och de rörliga skuggor som uppstår när rotorbladen skymmer solen kan upplevas som störande. Teknik finns som kan minska sådana effekter, men den verkar inte användas i tillräcklig utsträckning.

Indirekta negativa hälsoeffekter i form av ökad förskrivning av antidepressiva mediciner och sömnmedel har kunnat påvisas i danska undersökningar. Samband mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning har redovisats i vissa studier, medan andra studier inte funnit något sådant samband. Det saknas belägg för påståenden om att vindkraft medför risk för skadlig påverkan av infraljud på innerörat.

Samhällsnytta och ekonomi

Varje vindkraftsetablering skapar arbetstillfällen: under byggtiden såväl som under kraftverkens driftstid på cirka 25 år. Baserat på  detaljerade empiriska studier gjorda i Sverige kan den sysselsättning som genereras per kraftverk på 2,35 MW beräknas till 8,33 årsarbeten under byggtiden och 8,66 årsarbeten under driftstiden: sammanlagt 17 årsarbeten per vindkraftverk. Särskilt intressant att notera är att driftstiden beräknas ge mer jobb än byggtiden.

Den frivilliga bygdepengen används vanligen till investeringar i lokala fritidsanläggningar eller liknande i den kringliggande bygden. Det finns intressanta exempel på hur bygdepengen används som bas för kreditföreningar och därmed som riskvilligt kapital för lokal näringslivsutveckling.

En ny svensk studie visar på lägre fastighetsvärden upp till 8 km från vindkraftverk. Det bör observeras att studien inte analyserar värden på samma fastigheter före och efter vindkraftsutbyggnad, samt att någon undersökning av regionala variationer inte gjorts.

De i närområdet som berörs uppfattar ofta vindkraftsetableringen som att någon utifrån exploaterar en gemensam lokal resurs. Om den lokala nyttan av vindkraftverken upplevs som obefintlig – eller snarare som en onytta för alla utom direkt berörda markägare – når information och samrådsmöten begränsad framgång i sin strävan att skapa lokal acceptans. Att utreda och testa nya modeller för lokala ersättningar och kompensation samt för lokalt delägande, kan vara ett sätt att åstadkomma ett framgångsrikt genomförande av den nationella vindkraftsstrategin.

Landskap och planering

Fyra aspekter är särskilt viktiga för planering av vindkraftsutbyggnad:

  1. Konkretisering. Det krävs noggrann planering av en vindkraftsetablering, baserad på ingående kunskap om landskapet och hur alla berörda ser på dess utveckling och framtid.
  2. Helhetssyn. I landskapsanalysen ska landskapets kunskaps-, bruks- och upplevelsevärden tillsammans med historiska samband, naturvärden och bedömningar om känslighet och tålighet för förändringar föras samman till en beskrivande och värderande helhet. De samlade effekterna av olika vindkraftsprojekt ska beskrivas.
  3. Fackkunskap och lokalkunskap. Landskapsanalysen är ett systematiskt tillvägagångssätt för att beskriva och tolka landskapet i sin helhet. Det utförs vanligen av experter. Lokal kunskap kan bidra med viktiga insikter.
  4. Dialog. Att allmänhetens uppfattningar och lokal kunskap om landskapet tas med i planeringen lyfter den europeiska landskapskonventionen fram som en viktig demokratifråga.

Sociala konsekvenser och förankring

En viktig förutsättning för en hållbar utbyggnad av vindkraft i Sverige är att risker och möjligheter kopplade till vindkraftens utbyggnad tydliggörs i syfte att kunna föra konstruktiva samtal och undvika splittring i bygderna som påverkas. Samhällets framtida resursanvändning behöver också diskuteras. Det behövs även en insikt om hur vi ska klara energiomställningen.

Hur frågor om rättvisa, delaktighet och förtroende hanteras vid planering och förberedelse av en vindkraftsetablering påverkar acceptansen hos människorna i det område som berörs. Forskning om deltagandeprocesser i vindkraftssammanhang visar hur attityder, tillit och förväntningar påverkas av hur allmänhetens kunskaper och berördas synpunkter emottas och bemöts.

En levande diskussion om värden i landskapet skapar förståelse och utgör även ett värdefullt underlag till stöd för miljöbedömningar och planarbete.

Filmade forskarintervjuer och faktablad

Här kommer faktablad och filmade forskarintervjuer om vindkraftens påverkan på människors intressen att publiceras. Innehållet baseras på syntesrapporten.

Pågående projekt

Vindkraft och upplevelsevärden i naturområden

Projektet genomförs av forskare vid turismforskningscentret ETOUR vid Mittuniversitet. Forskningsprojektet behandlar frågor om acceptans och människors attityder, vindkraftens påverkan på landskapet och naturområdens attraktionskraft. Forskarna kommer bland annat att undersöka hur kunskapen om upplevelsevärden kan användas i samband med tillstyrkans- och tillståndsprocesser för vindkraft.

En annan forskningsfråga är hur befintliga turistverksamheter kan anpassas och nya utvecklas i besöksmål där vindkraft är etablerad. Forskarna kommer att genomföra djupintervjuer och enkäter samt ta fram ett bedömningsverktyg för upplevelsevärden.

Samarbete med turistnäringen

Projektet utvecklas i nära samarbete med lokala och regionala aktörer, samt turistnäring och vindkraftsbransch. Resultatet förväntas kunna utgöra beslutsunderlag som myndigheter, företag och politiker på nationell och kommunal nivå har att ta ställning till i samband med tillstyrkans- och tillståndsprocesser för vindkraft.

– Människors olika intressen och mötet mellan vindkraft, friluftsliv, kulturmiljö, landskap och besöksnäring är en viktig utgångspunkt i projektet. Vi vill utveckla bedömningsverktyget utifrån kunskaper om historiska, kulturella, sociala och teknologiska sammanhang med koppling till vindkraft och ge ett helhetsperspektiv på upplevelsevärden. Förhoppningen är att det kan leda till mer transparenta och väl avvägda beslut vid vindkraftsetableringar, säger projektledaren Tatiana Chekalina.

Projektledare: Tatiana Chekalina, ETOUR, Mittuniversitetet
Projekttid: 1 juni 2021–31 december 2023
Projektbudget: 4 030 786 kr