Marknära ozon i gaturum och urban bakgrund (maximala åttatimmarsmedelvärden)
År 2021 hade stationerna i Rödeby, Djursholm och Stockholm de högsta rapporterade åttatimmarsmedelvärdena av marknära ozon i tätorter. Ingen långsiktig trend kan utläsas. Marknära ozon skadar både människors hälsa och växtlighet.
Ingen långsiktig trend kan utläsas
De maximala åttatimmarsmedelvärdena av marknära ozon är vanligtvis likartade för stationer i gaturum och urban bakgrund.
Ingen nedåtgående trend kan ses under de senaste tjugo åren. Halterna varierar mycket från år till år, under 2018 och 2019 var de generellt sett höga jämfört med föregående år, för att under 2020 vara lägre och under 2021 högre igen. Miljömålets precisering överskrids på samtliga rapporterade platser i såväl gaturum som urban bakgrund.
De högsta halterna av ozon 2021, som maximala åttatimmarsmedelvärden, rapporterades från stationerna i Rödeby, Djursholm och Stockholm.
Både naturligt förekommande och en förorening
Ozon finns naturligt i luften, men marknära ozon är också en luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen, främst vid inverkan av starkt solljus under sommarhalvåret.
Vid högtryckstillfällen, då kraftigt förorenad luft från centrala Europa förs in över Sverige med svaga vindar, kan det uppstå så kallade ozonepisoder. Under dessa episoder kan ozonhalten vara två-tre gånger högre än normalt, och de allra högsta halterna förekommer oftast på eftermiddagen.
Ozonhalterna påverkar hälsa och grödor
Höga ozonhalter påverkar människors hälsa negativt bland annat genom irritation av ögon och slemhinnor. De kan också orsaka inflammation i luftvägarna. En ökning av korttidshalten av ozon ökar antalet sjukhusinläggningar i luftvägssjukdomar, påverkan på graviditetsutfall samt ökar dödligheten i befolkningen som helhet.
Ozon kan också skada växtlighet genom att bladens åldrande påskyndas, vilket årligen orsakar stora ekonomiska förluster för såväl jordbruket som skogsbruket.
Redovisade data är framtagna av respektive kommun i enlighet med bestämmelserna i luftkvalitetsförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet.
Luftkvalitetsförordningen SFS 2010:477 (riksdagens webbplats)
Naturvårdsverkts föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9)
Rapportering och uppdatering
SMHI är, på uppdrag av Naturvårdsverket, datavärd för luft.
- Kommunerna rapporterar data till datavärden varje år senast den 31 mars.
- Nästa uppdatering hösten 2023.
Mer data kan hämtas via datavärden:
Läs mer om luft
Här kan du bland annat läsa mer om miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och hur luftkvaliteten kontrolleras.